Internationellt

30 år efter barntoppmötet – nya målsättningar krävs i spåren av coronakrisen

Foto: Manipadma Jena/IPS
För 30 år sedan hölls FN:s barntoppmöte i New York. Unicefs tidigare biträdande chef Richard Jolly menar att världens ledare nu bör förnya och uppdatera de löften som barntoppmötet resulterade i – för att bemöta coronapandemins konsekvenser.

I dagarna har det gått precis 30 år sedan världens ledare samlades vid FN-högkvarteret för ett toppmöte om barnens framtid. Nu är det hög tid att de löften som då angavs förnyas, skriver barnrättsexperten Richard Jolly i denna kommentar.

IPS

Arbetarbladet

 

 

I samband med att FN nyligen firade 75 år betonade generalsekreterare Antonio Guterres att coronakrisen utgör världens största säkerhetshot. Han uppmanade samtidigt till ett stärkt internationellt samarbete för att stoppa smittspridningen och för utvecklingen av ett vaccin som kan bli tillgängligt för alla människor.

 

Samtidigt är behoven för världens barn större än så.

 

Det har nu gått nästan exakt 30 år sedan världens ledare den 29-30 september 1990 samlades vid FN-högkvarteret i New York för barntoppmötet, under ledning av Unicef. Mötet blev en enorm framgång som uppmärksammades stort och ledde till åtgärder över hela världen för att förbättra barnens situation.

 

Barntoppmötet resulterade i målsättningar för alla barns hälsa, möjligheter att gå i skolan och deras övriga behov – i synnerhet de barn som lever under svåra omständigheter. Alla världens länder enades om dessa mål, och sedan dess har alla länder utom USA ratificerat barnkonventionen.

 

Barntoppmötet kom till på initiativ av den dåvarande chefen för Unicef, James P. Grant. Till en början fanns det farhågor om att bara en mindre grupp presidenter och premiärministrar skulle närvara vid ett toppmöte med fokus på barnen, till skillnad från andra möten om ekonomi eller handel. I stället valde mängder av regeringsföreträdare att delta.

 

Mötet blev så framgångsrikt att det ledde fram till flera andra kommande toppmöten med särskilda teman.

 

Sedan mötet hölls har barnadödligheten minskat drastiskt, med 60 procent, mellan 1990 och fram till i dag. Tack vare vaccinationer, hälsokontroller och andra åtgärder har hälsan förbättrats för miljontals barn i utvecklingsländer och alla världens länder är i dag överens om att barnens intressen ska stå i centrum.

 

Samtidigt utgör nu coronapandemin ett mycket allvarligt hot mot världens barn. Av det skälet är tiden den rätta för världens länder att förnya och uppdatera de löften som barntoppmötet resulterade i för 30 år sedan.

 

Även om barn löper en betydligt mindre risk att drabbas av virusets direkta effekter så är pandemins andra konsekvenser redan mycket allvarliga. Det handlar bland annat om stängda skolor, om uteblivna vårdinsatser och om avbrott i barns relationer med familjemedlemmar och vänner. Många barn utsätts dessutom för våld i hemmet och andra övergrepp. Samtidigt har många länder avbrutit både inhemska och internationella insatser precis när dessa behövs som allra mest.

 

Coronakrisen kan även vara en möjlighet – för förnyade insatser i form av investeringar för barnen och nästa generation av läkare, sjuksköterskor, forskare, statistiker och vårdnadshavare – som behöver vara beredda att hantera framtida kriser och nödsituationer.

 

Alla länder måste nu planera för hur barnen ska skyddas från virusets omedelbara konsekvenser – samt sätta upp målsättningar för de kommande fem och tio åren.

 

Detta arbete bör ledas av premiärministrar och andra regeringschefer, i samråd med folkliga församlingar, som gemensamt bör sätta upp målsättningar. Även om det inte är möjligt eller nödvändigt att sammankalla till ett nytt barntoppmöte måste varje land nu göra nya prioriteringar för sina barn och införa de åtgärdsplaner och politiska satsningar som krävs för att de också ska genomföras.

 

*Richard Jolly är hedersprofessor vid Institute of Development Studies vid University of Sussex, och författare till flera böcker. Mellan 1982 och 1995 var han biträdande chef för FN:s barnfond Unicef.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE