Huvudnyheter

SDP: Fragmenterat stödsystem ska ersättas av allmäntrygghet

Foto: Johan Kvarnström
Matias Mäkynen och Antti Rinne hade lätt att le då partiets modell för allmäntrygghet fått grönt ljus och beröm av partifullmäktige.

En myriad av olika stöd för social trygghet i ett byråkratiskt system ska, om socialdemokraterna får bestämma, ersättas av en enkel och tydlig allmäntrygghet i trestegsmodell.

Johan Kvarnström

 

Frågan och modellen i fråga är initierad av Socialdemokratisk ungdom. I dag, söndag, blev den efter tre år av behandling och beredning partiets officiella linje i frågan om olika former av sociala stöd.

 

Partifullmäktige omfattade enhälligt partistyrelsens förslag utan att något motförslag lades fram. Talturerna användes i stället för att tacka för det omfattande arbete som utförts, först i ungdomsförbundet och senare i partiets arbetsgrupp och styrelse.

 

Modellen som uppmärksammats i media i veckan presenterades för fullmäktige av Tarja Filatov och arbetsgruppens sekreterare Matias Mäkynen som också arbetat med frågan i ungdomsförbundet och är något av Mr.Yleisturva (finska benämningen för modellen) inom partiet.

 

Tanken är att arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, sjukdagpenning, rehabiliteringsstöd, föräldradagpenningar, studiestöd, bostadsstöd med mera ska ersättas med ett sammanhållet system för social trygghet enligt en modell kallad allmäntrygghet.

 

Den består av tre nivåer: En behovsprövad garanterad nivå (motsvarighet till grunddelen av dagens utkomststöd) och två orsaksprövade nivåer kallade allmän nivå och aktiv nivå. De två sistnämnda omfattar både en grunddel och en inkomstdel.

 

Systemet ska vara tydligt och alltid gynna arbete. Studiestödet ska exempelvis inte dras in helt för att någon överskridit en inkomstgräns. Man ska inte heller behöva “byta lucka” och vänta då livssituationen förändras till exempel då man blir arbetslös. Systemet ska vara flexibelt och istället för att snabbt kräva återbetalning kan sådant jämnas ut i beskattningen. Sena utbetalningar ska bli ett minne blott. Det möjliggörs enligt partiet bland annat genom det inkomstregister som kan tas i användning nästa år. Social stöd kommer då att kunna anpassas automatiskt i realtid om den politiska viljan finns.

 

– Vi investerar i människan och det är bra för människan och därmed bra för samhället. Arbete i första hand det primära målet, undantag för pensionärer och då man av någon anledning som sjukdom inte kan arbeta. Vi har möjligheter att förbättra välbefinnandet i samhället, sade Tarja Filatov till partifullmäktige i Helsingfors.

 

Hon betonade vikten av att kunna mäta modellens målsättningar. Sådana indikatorer finns redan listade.

 

Filatov poängterade också att allmäntryggheten ska vara personlig och inte beroende av vad andra i ens hushåll har för inkomster. Var och en ska kunna utveckla sig och stå på egna ben.

 

Hon hoppas också att modellen gör att folk till skillnad från i nuläget alltid vågar söka om de stöd de har rätt till eftersom det är en god investering.

– Jag vågar påstå att dagens Fpa-stöd är mer underanvända än missbrukade, sade Filatov som därtill hänvisade till flera undersökningar som visar att socialskyddet i dagens Finland är för lågt.

 

I allmäntrygghetsmodellen ska stöden på allmän nivå vara så pass höga att människor inte skilt behöver söka om utkomststöd.

 

Långsiktigt arbete

Modellen är omfattande och tanken är att införa den stegvis fram till 2030. Visst vore det lockande att lova införa den snabbare, men orealistiskt. För att implementera den bra krävs tid. Precis som det har krävts tid för att ta fram modellen så här långt.

 

– Det har varit en god process. “Hjallis” Harkimo skulle förstås inte tycka om att det gått tre år, men det har varit bra. God beredning tar tid och det känner Hjallis inte till, sade Matias Mäkynen till partifullmäktige.

 

– Det är inte menar att dra igenom modellen under en valperiod som regeringen nu försöker med sote (social- och hälsovårdsreformen) utan istället stegvis fram till 2030. Det är inget enkelt jobb utan förutsätter trepartsdiskussioner, sade Mäkynen och hänvisade till arbetsgivarnas andel av vidareutbildningar.

 

Flexibelt i realtid

Mäkynen sade vidare att modellen står för flexibelt stöd i olika livssituationer, en automatiserad modell som förenklar socialskyddet, en modell där arbete alltid lönar sig. Som minskar byråkrati och medför att människor slipper springa från en lucka till en annan.

 

Den lägsta nivån, garantinivån, ska vara för få människor och tillfälligt, tills man fått klarlagt vad människan i fråga behöver för service och stöd och sedan kommer vidare till allmän nivå.

 

Enligt Mäkynen är allmäntrygghetsmodellen bättre än såväl nuvarande system som De grönas och Vänsterförbundets idéer om en basinkomst. Vare sig man föreslår att alla ska få 1 000 eller 650 euro i handen så kan sådana summor inte beakta människors olika livssituationer enligt Mäkynen. Han anser att man istället ska dra nytta av den forskning och teknik som nu finns för att ge stå starkt stöd som möjligt till de behövande.

 

Modellens högsta stödnivå heter aktiv nivå men är som en motsats till regeringens aktivitetsmodell och erbjuder morot istället för käpp.

 

Modellen behövs enligt Mäkynen mycket på grund av arbetets förändring som förutsätter livslångt lärande.

 

– I dag kan en person som blir arbetslös först få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning, sedan grundersättning och sedan bli erbjuden att studera för ett par hundra euro i månaden. Då är ivern förståeligt nog liten, sade Mäkynen.

 

Att höja nivån för studerande enligt allmäntrygghetsmodellen skulle uppskattningsvis kosta en miljard euro, eller 200 miljoner om man behåller en del av summan som studielån.

 

Tarja Filatov gav ett annat exempel på bättre flexibilitet: En förälder som är hemma och sköter barn kunde göra inhopp på jobbet ibland då partnern eller någon annan kan se till barnet utan att helt förlora sin stödpeng för den dagen.

 

– I dag är sådant olönsamt då dagpenningen dras in helt för den dag man jobbar, vilket vore bra för att hålla kontakt med yrkeskunskapen.

 

En del av en helhet

Partiordförande Antti Rinne berömde allmäntrygghetsmodellen under hela veckoslutet och tackade speciellt Socialdemokratisk ungdom. Han sade att modellen tillsammans med partiets kommande skatteprogram och program för bostadspolitik, samt den redan godkända linjen för en reform av familjeledigheterna, bildar en mosaik som det bra att gå till val och in i regeringsförhandlingar med.

 

Han är också på ett förnöjt sätt beredd på motstånd.

 

– Samlingspartiet har redan börjat kritisera att det här är för dyrt och att vi inte vet vad det kostar, men det vet vi.

– Jag är stolt över arbetet som utförts, sade Rinne.

 

Juha Jaatinen tog i sin taltur fasta på att Samlingspartiet tidigare sagt att alla viktiga reformer är för dyra, till exempel grundskolereformen.

 

– Med allt detta arbete är det klart att SDP inte längre är ett nej-parti, sade i sin tur Katri Nokela, även hon från Helsingfors.

 

Socialdemokratisk ungdoms ordförande Mikkel Näkkäläjärvi sade att han speciellt denna dag är glad att tillhöra den socialdemokratiska rörelsen och lovade att ungdomsförbundet tänker fortsätta med att aktivt ta initiativ, till näst vid kongressen i Åbo andra veckoslutet i juni.

 

“Det här är stort”

Veckoslutets partifullmäktige förflöt överlag i optimistisk stämning, i en kombination av att programarbetet börjar bära frukt samtidigt som opinionsundersökningarna placerar SDP som största parti.

 

– Jag har under veckoslutet fått upp ögonen på ett helt nytt sätt för partiets programarbete. Speciellt allmäntryggheten är viktig, säger FSD:s Karita Blom strax efter mötets slut på söndagen.

 

Partiets vice ordförande, FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta är inne på samma linje.

 

– Det är stort att socialdemokraterna som i hundra års tid velat utveckla ett socialskydd i Finland nu tar det till en helt ny nivå. Det är stort.

 

Enligt Feldt-Ranta kombinerar modellen den socialdemokratiska grundtanken om att människor i stort ska vara i arbete och livsnära sig själva med de krav på flexibilitet som dagens samhälle kräver.

 

– Modellen är modern på det sättet att den beaktar hur arbetslivet har förändrats. Den beaktar att man har snuttjobb och familjeledigheter och så vidare. Den gamla modellen är ett lapptäcke som inte alls på bästa möjliga sätt beaktar att människor har olika livssituationer och väldigt många faller emellan, säger Maarit Feldt-Ranta.

 

Hon är också glad att partiet siktar på förverkligande stegvis fram till 2030.

– Samhällsbygget är ett segt arbete som måste göras systematiskt. Den här vårdreformen har visat sig att om man försöker sig på något extra stort, svårt och extraordinärt på en gång så är det väldigt riskabelt och svårt. Därför är det bra att denna modell är realistisk.

 

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE