Huvudnyheter

ABL i Bhutan – det buddhistiska landet där politiska partier ”står för lycka och harmoni”

Henrik Helenius
Sithup Karsel Dawa.
Henrik Helenius
Sithup Karsel Dawa.
Henrik Helenius
Sithup Karsel Dawa.

Var finns ett land där man mäter hur folk mår enligt ett index kallat ”bruttonationallycka” och inte enbart enligt traditionell BNP? Var finns ett land där buddhismen har ställning av statsreligion och där ett socialt och reformistiskt orienterat parti ensamt fick absolut majoritet av rösterna i det senaste parlamentsvalet? Svaret är Bhutan mellan Indien och Tibet i Kina uppe i Himalayas berg.

 

Intresset för detta märkliga land är ständigt stigande runt om i världen. Kanske den klassiska filmen om lyckoriket Shangri-La i Himalaya från trettiotalet ännu hägrar?

Fakta upplyser om att Bhutans invånarantal är drygt 800 000. Av dem bor cirka 100 000  huvudstaden Thimphu. Jord- och skogsbruk har varit de traditionella näringarna.

Men efter århundraden som ett av världens mest slutna länder befinner sig Bhutan nu inne i en process av stora förändringar. Sedan tio år tillbaka har demokratiseringen varit i full gång. Antalet turister har stadigt ökat även om man reglerar turistströmmarna bland annat genom en turistskatt.

Sithup Karsel Dawa med yrkesbakgrund både inom journalistik och turism i Bhutan berättar gärna om sitt hemland.

– Vad gäller inkomster är Bhutan ännu på samma nivå som ett utvecklingsland. Men år 2023 räknar vi med att ha uppnått en medelnivå på den globala skalan.

– I nyckelposition befinner sig turismen och utvecklandet av vattenkraften för export av elektricitet till Indien som är en bra partner för oss, säger Sithup.


Ett land rikt på språk

Landets officiella språk är Dzongka men speciellt i huvudstaden Thimphu klarar man sig överallt på engelska. Speciellt på landsbygden finns det dock många äldre personer som inte kan engelska.

– I regionerna talas ett tjugotal språk som skiljer sig så mycket att invånarna med olika modersmål inte förstår varandra. Dessa språk är enbart talspråk och saknar dessutom en officiell ställning. Till exempel i östligaste Bhutan finns språk som heter Tshangla.

Sithup konstaterar att i den region han ursprungligen kommer ifrån talas ett språk som heter Khengkha. I praktiken fungerar det så att invånarna där både mixar och växlar mellan Dzongkha och Khengkha, säger han.

 

Regionerna i Bhutan har möjlighet att fatta viktiga beslut som gäller hur de ska utvecklas.

– Orsaken är den regionala självstyrelsen, tack vare det som på engelska förkortas LG, alltså Local government eller lokalförvaltning. I hela Bhutan finns sammanlagt tjugo LG vilket betyder en för varje region. Lokalförvaltningen är i sin tur indelad i 205 kommuner.

Buddhismen är den dominerande religionen som genomsyrar det mesta i Bhutan. Den bhutanesiska buddhismen tillhör Drugpagrenen inom Kagyüskolan som räknas till den tibetanska buddhismen. Buddhismen kom till Bhutan med Padmasambhava eller Guru Rinpoche redan under det åttonde århundradet.

I Bhutan råder dock religionsfrihet. Den största religiösa minoriteten utgörs av hinduerna.

– Också jag är buddhist, säger Sithup. Men för mig är buddhismen en filosofi med praktisk utövning och egentligen inte en religion.

Sithup framhåller samtidigt att han har stor respekt för människor med en annan religiös uppfattning än han själv.

– Och visst finns det i västerlandet filosofer som genom historien framfört liknande tankegångar som buddhisterna, konstaterar han.

 

En ny demokrati

Sedan 2008 är Bhutan en konstitutionell monarki där bland annat parlamentarisk demokrati och mänskliga rättigheter är garanterade. Samma år tillträdde den nuvarande kungen Jigme Khesar Namgyel Wangchuk. Kungaparet med den lille kronprinsen är otroligt populära i Bhutan. Till exempel ser man överallt i landet fotografier av den kungliga familjen.


Sithup har samma uppfattning.

– Vår omtyckta kung gör en storartad insats för landets bästa. Därför har vårt folk mycket att tacka honom.

Sithup är nöjd med demokratiseringsprocessen i sitt hemland.

– Demokratin är en god idé som fungerar utmärkt i Bhutan, anser han.

 

Det senaste parlamentsvalet i Bhutan hölls i oktober 2018. Då segrade det år 2013 grundade partiet Druk Nyamrup Tshogpa DNT eller Bhutans förenade parti. Partiet erhöll 30 av sammanlagt 47 mandat, medan Bhutans parti för fred och välfärd fick 17 ledamöter.

– Alla bhutanesiska partier vill skapa lycka och harmoni. Men i det senaste valet var det DNT-partiet som bäst attraherade väljarna, säger Sithup.

 

Han berättar att partierna har drag av valapparater. För att kunna ställa upp som kandidat måste man tillhöra ett visst parti. Det finns även andra partier än de som nu är representerade i parlamentet. Men eftersom valsystemet uppvisar stora likheter med de brittiska enmansvalkretsarna så blev det bara två partier som fick parlamentarisk representation.

 

I och med valsegern blev DNT-partiets ordförande Lotay Tshering ny premiärminister. Till utbildningen är han urolog och kirurg, vilket enligt många bedömare bidragit till hans stora popularitet.

 

Sithup ger mig en hemläxa. Nämligen att studera DNT-partiets lite över hundra sidor tjocka manifest från år 2018 som bär den träffande rubriken ”Minska klyftan”. Det visade sig bli en intressant läsning, som förde tankarna till Franklin D. Roosevelts ”New Deal” i trettiotalets USA. Eller varför inte till Per-Albin Hanssons folkhemstanke i Sverige några år tidigare.

 

I manifestets början under kapitlet hälsovård talar man för att alla bhutaneser ska ha tillgång till specialsjukvård senast inom tidsramen för en halvdagsresa. De höga bergen och de djupa dalarna gör nämligen Bhutan till ett i många avseenden otillgängligt land där avstånden är långa även om fågelvägen är kort.

 

I kapitlet som berör landets ekonomi föreslås bland annat fortsatta satsningar på kraftverken och på turismen. När det gäller skattepolitiken försvarar man den progressiva beskattningen för att förhindra att de mest välbärgade ska betala mindre skatt än ”den hårt arbetande medelklassen”.

 

Man konstaterar att Bhutan år 2016 av Världsbanken betecknades som det 73 lättaste landet av 190 att göra business i. En bra grund för fortsatta ansträngningar. Ett gott investeringsklimat och nya möjligheter för små- och medelstora företag ligger också i topp i manifestet.

 

I fråga om bostadspolitiken uppställer man som ett konkret mål byggande av minst 2 500 nya privata lägenheter över hela landet. Och liksom i många industriländer börjar man också i Bhutan bli bekymrad över att det föds för lite barn. Därför måste man göra det möjligt för kvinnor att föda fler barn utan att de av den orsaken ska tvingas avstå från sina yrkeskarriärer. Sex månaders moderskapsledighet i alla företag och samfund, samt mera dagvård lyder ett av botemedlen.

I Bhutan har man sedan länge ett system med så kallade femårsplaner. För närvarande är man inne i den tolfte femårsplanen. Det kommer säkert att krävas många ansträngningar och framsynta beslut för att fylla målsättningarna i planen.

 

Men som Sithup Karsel Dawa beskriver bhutanesernas livssyn:

– Negativa tankar och negativa handlingar ger negativa resultat. Men positiva tankar och positiva handlingar skapar positiva resultat.

Henrik Helenius

 

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 7 Demokraatti
VUODEN VALTUUTETTU - Minna Räsänen vei pisimmän korren
MINÄ-MINÄ-ERO! - Sipilä otti ja lähti
NORJA - Hoitotyön onnela
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa


Senast