– Afrikas länder spenderar upp emot 3,9 procent av sina bruttonationalprodukter för att bemöta klimatrelaterade nödlägen – och i många fall ligger detta utanför deras budgetar, säger James Murombedzi, som är ordförande vid Africa Climate Policy Centre, en institution som är knuten till FN:s ekonomiska kommission för Afrika.

Han deltog vid ett arrangemang vid sidan av det pågående klimattoppmötet i Madrid, där klimatexperter och företrädare för FN-organ och det civila samhället var överens om att afrikanska politiker bör ta med klimatförändringarnas konsekvenser i deras utvecklingsarbete.

Samtidigt som klimatmötet pågår i Madrid har östra Afrika drabbats av extrema översvämningar på grund av kraftiga skyfall. Under de senaste veckorna har över hundra människor omkommit i samband med översvämningar bara i Kenya, där vattenmassorna har raserat flodbäddar, dammar och byggnader.

Enligt forskare hänger den extrema nederbörden samman med skiftande havstemperaturer.

Översvämningarna i östra Afrika inträffar bara månader efter att cyklonerna Idai och Kenneth svepte fram över södra Afrika, vilket drabbade över 2,2 miljoner människor i Moçambique, Zimbabwe och Malawi.

Enligt Unicef har 1 200 människor under året omkommit på grund av cykloner, översvämningar och jordskred i Moçambique, Somalia, Kenya, Sudan och Malawi, samtidigt som minst 33 miljoner hotas av brist på mat.

Naturkatastroferna har dessutom fått enorma ekonomiska konsekvenser för de drabbade länderna och för enskilda individer.

– Vad ska vi säga till våra befolkningar, frågade sig Roger Nkodo Dang, som är ordförande för en grupp för afrikanska politiker vid det pågående mötet i Madrid.

– Som afrikanska politiker måste vi ta vårt ansvar och sedan med en gemensam röst begära den finansiering som behövs för att bygga upp motståndskraften, sade han.

Gareth Phillips, som är chef för avdelningen för klimatfinansiering vid Afrikanska utvecklingsbanken, säger att kontinentens politiker bör utforma en politik som uppmuntrar till klimatinvesteringar.

– Vi kan börja genom att driva igenom lagar som uppmuntrar till satsningar på förnybar energi och som innebär att subventioner av fossila bränslen slopas. Detta samtidigt som subventioner införs för förnybar energi, liksom standarder för en ökad energieffektivitet, säger Gareth Phillips.

I enlighet med Parisavtalet ska alla länder verka för att minska utsläppen av växthusgaser och genomföra anpassningsåtgärder för att motverka klimatförändringarnas effekter.

Samtidigt visar de preliminära resultaten av en pågående studie som genomförs av Pan-afrikanska alliansen för klimaträttvisa, PACJA, med fokus på åtta utvalda länder – Botswana, Etiopien, Gabon, Elfenbenskusten, Kenya, Nigeria, Tanzania och Zambia – att mycket arbete återstår för de afrikanska länderna i deras arbete för att uppnå sina nationella målsättningar för utsläppsminskningar.

– Det står klart att många länder saknar juridiska ramverk kring klimatförändringarna, vilket bör ses som det viktigaste verktyget för att genomföra Parisavtalet, säger Mithika Mwenda, som är ordförande för PACJA, till IPS.

Ett land som dock har infört ett sådant juridiskt ramverk är Kenya, som också tycks ha kommit längre än många andra länder.

– Dessa riktlinjer har gjort det möjligt att integrera frågan om klimatförändringar i alla nationella utvecklingsstrategier, vilket gör det lättare att skapa budgetposter för särskilda satsningar som är direkt riktade mot klimatfrågor, säger Charles Mutai, som är chef för Kenyas miljödepartements avdelning för klimatförändringar, till IPS.

Enligt honom har den nationella lagstiftningen gjort det möjligt för de regionala politikerna att avsätta satsningar som är direkt inriktade på anpassningsåtgärder.