MENY

Amazonas småbönder går före i kampen för ekologiska odlingar

Kuva: Foto: Mario Osava/IPS
Efter att länge ha bott i regionens största stad beslutade sig Alison Oliveira och hans hustru Marcely Federicci da Silva sig för att flytta tillbaka till hemregionen för att starta ett ekologiskt jordbruk.

Skövlingen av regnskog i Amazonas i den brasilianska delstaten Mato Grosso Amazonas fortsätter till följd av uppfödningen av boskap och de allt större sojaodlingarna. Men småskaliga ekologiska jordbrukare försöker bryta trenden.

 

 

Alison Oliveira är en av många ättlingar till de bönder som flyttade hit under den dåvarande militärdiktaturen, som fram till 1985 arbetade hårt för att öka exploateringen av regnskogen. Här driver han ett småskaligt jordbruk på ägor som ärvts av hans farfar som flyttade hit från den sydliga delstaten Paraná innan han själv föddes 1984.

– Vi lever främst på mjölkproduktionen och i dag har vi 14 kossor. Jag tillverkar även ost med samma metoder som min farfar lärde mig och säljer den till hotell, berättar Alison Oliveira för IPS.

Hans gård ligger en bit utanför staden Alta Floresta i norra Mato Grosso. Det som skiljer den från andra är att den bygger på metoder där skog och grödor odlas tillsammans med ekologiska metoder och hönsen är frigående. Gården används som en modell inom ett program som bedrivs av Interamerikanska investeringsbanken och tar emot besök från studenter och andra som är intresserade av hållbarhetsfrågor.

– Vi vill gå vidare och bland annat satsa på solenergi, säger Alison Oliveiras hustru Marcely Federicci da Silva.

Även hennes släktingar flyttade hit från södra Brasilien under diktaturåren.

Paret beslöt sig för att starta sitt ekologiska jordbruk på landsbygden efter att länge ha levt i delstatens största stad. De har fått stöd i sin satsning av den lokala organisationen IOV som bidragit med teknisk hjälp och erbjudit möjligheten för dem att sälja sina produkter via nätet. Det sker på en digital handelsplats där ett 30-tal bönder kan ha direktkontakt med över 500 kunder. Inom systemet kan beställningar göras som sedan hämtas upp i en butik som håller öppet varje onsdag.

 

Ökenliknande miljöer

IOV har länge arbetat med hållbarhetsfrågor och driver en satsning på odlingar med traditionellt utsäde, i syfte att uppmuntra till en ökad mångfald på åkrarna och skapa bättre förutsättningar för nyplanteringar av skogar.

Anderson Lopes vid IOV berättar att regionens småbönder med tiden även blivit allt mer intresserade av att plantera traditionella trädsorter, bland annat för att återuppbygga förstörda marker.

Norra Mato Grosso ligger i ett område där Amazonas regnskogar börjar breda ut sig och regionen har också allt större odlingar av sojabönor och majs. Det finns dock rörelser som vill bromsa utvecklingen, där dessa odlingar av så kallade monokulturer invaderar Amazonas och efter skördar skapar närmast ökenliknande miljöer.

En annan lokal organisation, ICV, bedriver satsningar på hållbar boskapsskötsel, där även nyplanteringar av skogar ingår.

Trots att den storskaliga produktionen av soja med tiden blivit allt viktigare har även familjejordbruken levt vidare i regionen.

 

Alison Oliveira mjölkar en av sina kossor. Han driver tillsammans med sin hustru ett ekologiskt jordbruk som ofta tar emot besökare som är intresserade av hållbarhetsfrågor. Foto: Mario Osava/IPS

Diskussion

Nageln i Erdogans öga

Kuva: Foto: Erik Larsson/Arbetet Global/IPS
Bülent Kenes var tvungen att lämna Turkiet på grund av anklagelser som riktats mot honom.

Han har startat flera tidningar och varit chef över utrikesavdelningar. Men journalisten Bülent Kenes var tvungen att fly från Turkiet och bor numera i Sverige.

– Det blev för mycket. Polisen kallade mig till förhör nästan varje dag. Hela min arbetstid gick åt till att försvara mig. Jag hann inte skriva några artiklar. Sen kom kuppförsöket och mitt namn fanns med på en av säkerhetstjänstens listor. Jag var tvungen att fly.

Den turkiska journalisten Bülent Kenes har satt sig vid ett bord på ABF-huset i Stockholm och berättar om sin väg till Sverige. Det är nu drygt ett år sedan han kom hit.

Den 15 juli förra året rullade stridsvagnar ut på gatorna i Ankara och Istanbul. Attackplan cirkulerade i luften och militärer posterade sig på broar. Men kuppförsöket misslyckades.

Turkiets president och hans regeringsparti AKP anklagade Gülenrörelsen, ett religiöst och politiskt nätverk som driver flera skolor, för att ha planerat kuppen.

Stora utrensningar inleddes. Tusentals fängslades, torterades och avskedades. Människorättsorganisationer som Amnesty hävdar att oskyldiga drabbats och att Erdogan använt kuppförsöket som täckmantel för att tysta sina kritiker.

– Strax efter kuppförsöket var jag tvungen att gå under jorden, säger Bülent Kenes.

I flera år hade han varit en nagel i ögat på den turkiska regimen. I oktober 2015 greps han av en insatsstyrka på grund av ett Twitter-inlägg som sågs som en förolämpning mot Erdogan.

–Presidentens jurister har stämt mig flera gånger, berättar Bülent Kenes.

I flera år hade han skrivit krönikor som varit kritiska mot att demokratin i Turkiet steg för steg inskränkts. I Turkiet är han en känd journalist som bland annat varit med och startat den engelskspråkiga tidningen Today’s Zaman.

– Vi var en farlig publikation för staten eftersom vi var en tidning som alla läste. Jag ville ge en röst till alla utom rasisterna. Vi hade 50 krönikörer med alla möjliga åsikter. Där fanns röster från religiösa, konservativa, liberaler, feminister och nationalister.

Många såg dock tidningen och Bülent Kenes som närstående till Gülenrörelsen, vilket var skälet till att myndigheterna sökte honom efter kuppförsöket.

Han har funderat länge över vad som hände. Varför pressfriheten inskränktes så snabbt. Bülent Kenes säger att han först själv var mycket positiv till Erdogans parti AKP.

– Jag röstade till och med på dem, säger han.

Det var det många som gjorde.

Under början av 2000-talet rensade Erdogan bort vad som i Turkiet kallats ”Den djupa staten”, ett antidemokratisk nätverk med militärer och poliser som styrt delar av statsapparaten, en sorts stat i staten.

Utrensningen fick många att börja hoppas på ett mer demokratiskt Turkiet. Men efter att AKP:s stöd ökade så började partiet föra en allt mer islamistisk politik och kväsa oppositionen.

– Erdogan fick ett så starkt stöd att han insåg att han inte behövde spela demokratispelet längre.

Maktutövningen ändrades också. I stället för att gå omvägen via parlamentet formulerades politiken allt mer av dekret samtidigt AKP- politiker gavs allt större inflytande i näringslivet.

– Vi såg den utvecklingen redan 2011 och började kritisera den.

Staten satte då hårdare press på landets journalister och medier. Många redaktörer och reportrar fängslades för att i spalterna ha ”förolämpat” Erdogan eller andra höga politiker.

– Jag har 30 åtal emot mig och flera fängelsedomar, förklarar Bülent Kenes. Han hoppas på att få stanna i Sverige. 

Diskussion

Varje dag blir 20 000 flickor bortgifta

Kuva: Foto: Naresh Newar/IPS
Rashmi Hamal är en lokal aktivist som kämpar mot barnäktenskap i sin hemregion i västra Nepal. Tack vare hennes insatser kunde en kamrat räddas från att bli bortgift alldeles för tidigt.

Varje dag blir fler än 20 000 flickor bortgifta som inte hunnit fylla 18 år. Det visar en ny studie som gjorts i samarbete mellan Rädda barnen och Världsbanken.

 


Rapportförfattarna har granskat lagar mot barnäktenskap i olika delar av världen och presenterar en dyster bild av situationen. Även i länder som har lagar mot barnäktenskap blir många flickor bortgifta för tidigt, något som varje år drabbar närmare åtta miljoner flickor i världen, enligt rapporten.

– Detta är ett mycket allvarligt problem för unga flickor i olika delar av världen, men även för flickornas framtida familjer och deras kommande barns hälsa, säger Rädda barnens chef Carolyn Miles till IPS.

Flickor som gifts bort för tidigt löper en högre risk att drabbas av hälsoproblem, fattigdom och avhopp från skolan. Samtidigt tycks bristande utbildning vara både orsak och konsekvens vid barnäktenskap. I hela världen finns det 61 miljoner flickor som inte går i skolan. Carolyn Miles påpekar att dessa barn löper en högre risk att bli bortgifta för tidigt.

– Skolan utgör en säkerhetsmekanism för flickor, säger hon.

Flickor som går i skolan när de blir bortgifta tvingas dock ofta att hoppa av sin utbildning. Bortgifta flickor utsätts bland annat för sociala påtryckningar. I vissa fall är det myndighetsregler som gör att de tvingas sluta sin utbildning. I exempelvis Tanzania har skolor rätten att stänga av elever som blivit bortgifta eller flickor som blivit gravida.

När flickor nekas sin grundläggande rätt till skolgång förnekas de också framtida valmöjligheter i sina liv, vilket på sikt även drabbar hela samhällen.

Vissa länder har samtidigt gjort stora framsteg, däribland Mexiko, Nepal och Zimbabwe, som antingen har höjt åldersgränsen för när äktenskap tillåts eller tagit bort möjligheterna att utfärda dispens.

I många länder är det dock fortfarande tillåtet att gifta bort flickor som inte har fyllt 18 år om föräldrarna godkänner äktenskapet, medan andra länder har lägre åldersgränser för äktenskap. I exempelvis Bangladesh infördes nyligen en regel som innebär att flickor som är under 18 år ”i särskilda fall” får gifta sig, vilket betraktas som ett stort steg bakåt i kampen mot barnäktenskap.

Även om det i första hand handlar om en sedvänja som är vanlig i utvecklingsländer förekommer även barnäktenskap i USA. I alla landets 50 delstater är det fortfarande tillåtet för personer att gifta sig innan de har fyllt 18 år, antingen genom att lägsta åldern för giftermål är lägre, eller genom möjligheten att få dispens. Som exempel kan nämnas delstaten New Hampshire som nyligen förkastade ett förslag om att höja lägsta åldern för äktenskap från den nuvarande 13-årsgränsen till 18 år.

Rapportförfattarna konstaterar att det finns närmare 100 miljoner flickor i världen som lever i länder med ett svagt juridiskt skydd mot barnäktenskap. Studien visar också att två tredjedelar av barnäktenskapen äger rum i länder där sedvänjan är förbjuden – vilket betyder att lagarna inte tillämpas.

Trots att det i Bangladesh finns en regel som slår fast att den som gifter sig ska ha fyllt 18 år toppar landet statistiken när det gäller barnäktenskap. Hela 65 procent av de bangladeshiska flickorna gifter sig innan de fyllt 18 år.

I Väst- och Centralafrika gifter sig varje år 1,7 miljoner barn för tidigt, vilket innebär att regionen ligger mycket högt i fråga om andelen barn som blir bortgifta.

Carolyn Miles säger till IPS att kampen mot barnäktenskap inte bara handlar om stiftandet av nya lagar.

– Det behövs lagar som inte erbjuder kryphål. Men det handlar också om att förändra de lokala sedvänjor som innebär att det anses var okej att en flicka gifter sig, säger hon.

Kampen mot barnäktenskap är något som världens länder kommit överens om genom Agenda 2030. Målsättningen är att barnäktenskap inte längre ska förekomma 2030.

MNESORD

Diskussion

Hungerkris i 52 länder

Kuva: Foto: Pixabay

FN:s mål är att utrota hungern till 2030 men trots framsteg är läget allvarligt eller alarmerande i 52 av 119 undersökta länder.

Centralafrikanska republiken är det land som är värst drabbat av hunger i världen enligt Global Hunger Index, GHI, som nyligen presenterades. I landet har det inte gjorts några framsteg i kampen mot hungern under de senaste 17 åren. Men i 14 länder har hungern minskat med mer än hälften under samma period. Enligt rapporten har hungernivåerna fallit med 27 procent sedan 2000. Men det finns stora utmaningar kvar.

Hungerläget har undersökts i 119 länder, det är allvarligt i 44 länder och alarmerande i åtta. Men det kan vara värre än så. Några av världens fattigaste länder finns inte med i rapporten eftersom det inte gått att få fram tillräckliga uppgifter från dem. Det saknas uppgifter från 13 länder. Det är särskilt oroande när det gäller Somalia, Sydsudan och Syrien.

Konflikter och klimatförändringar drabbar de allra fattigaste hårdast, enligt GHI. Hungern är störst och mest ihållande bland befolkningar som redan är utsatta och missgynnade. Hunger och ojämlikhet är tätt sammankopplade. Enligt GHI utgör flickor och kvinnor 60 procent av de hungrande i världen, som ett resultat av djupt rotade sociala strukturer som gör att de inte har samma tillgång till utbildning, sjukvård och resurser. Även etniska minoriteter som ofta möter diskriminering drabbas i högre grad av fattigdom och hunger.

Det finns stora skillnader även inom länder. I nordöstra Nigera hotas 4,5 miljoner människor av svält medan resten av landet har en ganska trygg livsmedelsförsörjning. I vissa delar av Afghanistan är 24 procent av barnen tillväxthämmade som en konsekvens av undernäring medan 71 procent av barnen är tillväxthämmade i andra regioner.

Över 20 miljoner människor riskerar att drabbas av svält i olika länder. Hungersnöd råder i delar av Sydsudan. Dessutom riskerar människor att dö av svält i norra Nigeria, Somalia och Jemen. Samtidigt har den politiska turbulensen i Venezuela lett till brist på mat både i städer och på landsbygden. Miljoner människor har inte tillräckligt att äta. De regioner med flest hungriga är Sydasien och Afrika söder om Sahara, enligt rapporten.

Global Hunger Index släpps av International Food Policy Research Institute, IFPRI, Welthungerhilfe och Concern Worldwide. IFPRI är ett forskningsinstitut som tar fram lösningar för att motverka fattigdom och hunger. Welthungerhilfe är en av Tysklands största icke- statliga hjälporganisationer. Concern Worldwide är en irländsk icke-statlig hjälporganisation.

MNESORD

Diskussion

FN belyser kopplingen mellan tillgång på mat och migration

I dag, måndagen 16 oktober, infaller Världshungerdagen. I år väljer FN att belysa de samband som finns mellan tillgång på mat, migration och en hållbar landsbygdsutveckling.

 

FN:s livsmedelsprogram FAO understryker att stora befolkningsförflyttningar utgör en av de viktigaste utmaningar som världen står inför.

På senare år har migrationen runt om i världen ökat snabbt, 2015 beräknades det finnas 244 miljoner internationella migranter i världen – en ökning med 40 procent jämfört med år 2000. Detta samtidigt som många gånger fler, närmare 763 miljoner, är på flykt inom sina egna länder.

Några av de faktorer som driver på den globala migrationen är brist på mat, fattigdom och det ökande antal extrema väderfenomen som blivit resultatet av klimatförändringar.

FN understryker att många av de internationella migranterna anländer till utvecklingsländer där det redan råder stor konkurrens om begränsade resurser, vilket skapar spänningar. Runt en tredjedel av alla internationella migranter är i åldern mellan 15 och 34 år.

Migrationsfrågan är viktig i förhållande till Agenda 2030 och FN:s globala hållbara utvecklingsmål.

Enligt FN har samtidigt närmare 60 miljoner människor, motsvarande 1 av 100 världsmedborgare, tvingats på flykt från sina hem undan konflikter eller politiska oroligheter. Det är fler än vid någon annan tidpunkt efter andra världskriget.

Nästan tre fjärdedelar av de människor som lever i extrem fattigdom livnär sig på jordbruk eller liknande aktiviteter på landsbygden.

Enligt FN är en av de viktigaste utmaningarna för att bemöta migrationen att skapa förhållanden som gör det möjligt för människor på landsbygden, i synnerhet unga, att stanna kvar och få en försörjning. En lyckad utveckling av landsbygden kan förhindra att människor flyttar, genom att nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen skapas för unga människor.

Diskussion

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp

Kuva: Foto: Parvez Ahmad Faysal/IPS
Kvinnor och barn som lyckats fly undan det brutala våldet i Burma väntar i ett flyktingläger på biståndshjälp.

Uppemot en halv miljon rohingyer har tvingats på flykt till grannlandet Bangladesh undan den burmesiska arméns senaste offensiv mot den förföljda muslimska minoritetsgruppen. Många kvinnor vittnar om att de utsatts för fruktansvärda övergrepp av soldater.

En av dem är 26-åriga Yasmin, som sitter och håller om den bebis som hon födde för bara tio dagar sedan här i ett flyktingläger i Cox’s Bazar, ett distrikt som ligger vid gränsen mot Burma.

Hon berättar för IPS att hon för tre veckor sedan fortfarande var kvar i sin hemby Hpaung Taw Pyin i Burma, när soldaterna kom. De brände ner hus och avlossade skott och de flesta männen flydde från platsen, av rädsla för att bli torterade eller dödade. Höggravida Yasmin var en av de få kvinnor som blev kvar i byn. På kvällen blev hon utsatt för ett hemskt brott.

– Det kom en armélastbil och stannade utanför, sedan började soldaterna göra razzior. Jag var ensam i mitt hem då en soldat kom in. Han bjöd in några andra soldater för att våldta mig, berättar Yasmina som är uppenbart traumatiserad av den fruktansvärda upplevelsen.

Hon berättar att soldaterna hade vapen riktade mot henne under gängvåldtäkten och att hon vid en tidpunkt svimmade av.

Yasmins man dödades i början av september i samband med en av de återkommande räder som den burmesiska armén på senare tid har genomfört i delstaten Rakhine.

Många av de flyktingar som tagit sig över gränsen till Bangladesh finns i bergsdistriktet Bandarban och i kustregionen Cox’s Bazaar, där flyktinglägren är överfulla. Till dessa regioner har rohingyer sedan länge tagit sig på flykt undan det återkommande våldet i Burma. Bangladesh har tagit emot dem av humanitära skäl.

Den senaste flyktingvågen som inleddes i augusti har dock skakat omvärlden på grund av dess omfattning. Flyktingar i lägren vittnar om nästan otänkbara övergrepp från den burmesiska armén. Män uppges ha blivit dödade medan oskyldiga och obeväpnade kvinnor utsatts för sexuella övergrepp.

Många menar att övergreppen ingår i en operation som syftar till att driva ut rohingyerna från Rakhine. Den muslimska minoritetsgruppen erkänns inte som medborgare av Burma.

En manlig flykting, som anlände till Bangladesh för en knapp månad sedan, säger till IPS att armén har lyckats med sin målsättning – att tvinga många män på flykt.

– Men de kvinnor som fanns kvar utgör ett problem för militärjuntan, och att döda dem skulle leda till internationell kritik. Därför har de valt en strategi som syftar till att skrämma kvinnor och barn, vilket har fungerat, säger mannen till IPS.

Flera av de humanitära organisationer som arbetar för att hjälpa flyktingarna – både FN-organ och lokala grupper – uppger att i stort sett alla kvinnliga flyktingar har utsatts för olika former av övergrepp.

För IPS berättar överlevande och vittnen brutala historier om hur kvinnor och flickor utsatts för våldtäkter inför sina familjemedlemmar. Många uppger att soldaterna varit oerhört brutala och inte visat någon medkänsla ens med de oskyldiga barn som tvingats bevittna hur människor dödats och hem bränts ner.

Bimol Chandra Dey Sarker är ordförande för den lokala organisationen Mukti.

– Jag har varit en engagerad människorättsaktivist i 20 års tid, men har aldrig tidigare hört talas om sådant extremt våld. Många av de kvinnor som nu härbärgeras i lägren har berättat om fruktansvärda sexuella övergrepp, det är som en mardröm, berättar Bimol Chandra Dey Sarker för IPS.

Den erfarenheten delas av Kaniz Fatema, som är engagerad i en av Cox’s Bazaars viktigaste lokala organisationer, Codec.

– Vi får hela tiden höra fler berättelser om sexuella övergrepp och jag har fått höra kvinnor berätta om fruktansvärda händelser som plågar dem. Även om kvinnorna är traumatiserade så vågar de berätta om det här i Bangladesh, där de känner sig mer trygga, säger hon. En företrädare för ett lokalt sjukhus berättar att man till en början främst fick ge vård åt flyktingar som blivit skottskadade. Nu inriktas insatserna även på att hjälpa många gravida kvinnor, som även utsatts för sexuella övergrepp. En sjuksköterska säger att många kvinnliga patienter har skador efter att ha utsatts för våldtäkter.

Flyktingen Mohammad Jamil Hossain lyckades ta sig över till grannlandet efter att ha gått genom djupa skogar och tagit sig förbi minor och burmesiska gränsvakter. Han tror inte att förföljelsen av rohingyer är över.

– Den systematiska utrensningen kommer inte att upphöra förrän varenda rohingyer tvingats ut ur landet. Hela världen ser vad som händer, men gör inget för att stoppa mördandet, säger han.

Mohammad Jamil Hossain är mycket kritisk mot Burmas faktiska ledare, Aung San Suu Kyi, och det faktum att hon inte har tagit ställning mot den burmesiska arméns övergrepp mot minoritetsgruppen.

Shireen Huq är en av grundarna av Naripokkho, som är en av Bangladesh främsta kvinnoorganisationer, och hon säger sig vara chockad över det stora antalet flyktingar – och alla rapporter om de övergrepp som begåtts mot kvinnor.

– Vi måste se till att alla flyktingar får den vård de behöver, i synnerhet alla de som drabbats av sexuellt våld. De är i behov av medicinsk vård, men också av psykologiskt stöd och möjligheten att få hjälp med aborter, säger hon.

Enligt FN:s migrationsorgan IOM fortsätter flyktinglägren i Bangladesh att fyllas på med nya flyktingar varje dag. IOM har samtidigt vädjat om motsvarande 120 miljoner dollar i bistånd från omvärlden, för att hantera den humanitära krisen under de kommande månaderna.

MNESORD

Diskussion