MENY

Amerikansk toppforskare varnar för att skjuta upp klimatåtgärder

Kuva: Foto: Pixabay

De debattörer som är farligast för världens miljö är de som argumenterar för att skjuta upp klimatåtgärder med hänvisning till behovet av ekonomisk utveckling. Det säger Barack Obamas tidigare vetenskaplige rådgivare John Holdren.

 

John Holdren är professor i miljöpolitik vid Harvarduniversitet och han underströk vid en sammankomst inför vetenskapsjournalister i San Francisco att utvecklingen måste inriktas på satsningar både på ekonomisk utveckling och klimatåtgärder.

Han varnar för de politiker och debattörer som vill senarelägga alla radikala åtgärder som gäller klimatet.

– Detta eftersom deras argument om att i första hand satsa på ekonomisk utveckling har störst potential att påverka debatten och politiken.

Enligt John Holdren argumenterar denna grupp för satsningar på forskning och utveckling av ny teknik som ska göra det billigare att minska klimatutsläppen i framtiden, och för att ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer skulle vara den bästa metoden för att minska dessa länders sårbarhet och öka deras möjligheter att stå emot klimatförändringar.

Han menar samtidigt att det är ironiskt att den nuvarande amerikanska administrationen, där både denna grupp och klimatförnekare besitter höga positioner, drar ner på samma satsningar som de själva argumenterar för.

– De som sitter i toppen av Trump-administrationen har, med stor cynism, fullt upp med att sänka stödet för alla sådana satsningar, säger John Holdren, med hänvisning till de miljöåtgärder som genomfördes under Barack Obama och som den nuvarande administrationen har dragit tillbaka.

 

Behövs omställningsåtgärder

President Donald Trump har på hemmaplan drastiskt dragit ner på finansieringen av klimatrelaterade program och meddelade dessutom tidigare i år att USA tänker dra sig ur Parisavtalet.

John Holdren säger att ny forskning är viktig för att världen ska kunna hantera framtidens klimatförändringar. Men han menar samtidigt att det är uppenbart att det omgående krävs åtgärder för att minska koldioxidutsläppen – med den teknik som finns tillgänglig.

Han påpekar samtidigt att klimatförändringarna redan nu orsakar stora skador i världen i form av bland annat översvämningar, torkor, skogsbränder och värmeböljor. Av det skälet måste världen genomföra omfattande åtgärder både för att minska utsläppen och genom satsningar på en omfattande omställning.

– Att bara minska utsläppen kommer inte att fungera eftersom klimatförändringarna redan pågår och inte snabbt kommer att kunna stoppas. Och bara omställning kommer heller inte att fungera eftersom en minskning av utsläppen blir dyrare och mindre effektiv ju större klimatförändringarna blir. Därför behöver vi tillräckligt med utsläppsminskningar för att kunna undgå det vi inte kan hantera och tillräckligt med omställningsåtgärder för att kunna hantera det vi inte kommer undan, sade han.

Dessutom understryker John Holdren att i stort sett samtliga trovärdiga studier som gjorts visar att de ekonomiska kostnaderna för att inte agera i förhållande till klimatförändringarna vida överstiger kostnaderna för de åtgärder som krävs.

– Tanken på att ett samhälle inte har råd att ta itu med klimatförändringarna är fullständig fel, säger han, och manar till snabba åtgärder.

Diskussion

”Skammen håller oss kvar”

Kuva: Foto: Daan Bauwens/IPS
Bamba Drissa från Elfenbenskusten var en av över 61 500 migranter som korsade Medelhavet i januari 2016.

Trots bedrövliga levnadsvillkor, ensamhet och arbetslöshet väljer många afrikanska migranter i Italien att stanna – även när de har möjligheten att återvända.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Kuva: Foto: Kamrul Hasan/IPS
En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh.

Närmare 50 000 av alla de rohingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Doug Jones segrade i Alabama

Kuva: Foto: Pixabay

Demokraten Doug Jones segrade knappt i fyllnadsvalet till USA:s senat i Alabama som utlystes efter att Jeff Sessions tillträdde som justitieminister. Delstaten har varit en extremt svår nöt att knäcka för en demokrat under senare år och Alabama har haft två republikanska senatorer redan i 20 års tid.

Lue lisää

Ingen har ställts till svars för nukleära övergrepp – Med stigande havsnivåer finns risk att radioaktivt avfall läcker ut i havet

Kuva: Foto: Pixabay

Öar i Stilla havet har under många år utsatts för nukleära brott. Men de ansvariga  ‒  tre mäktiga länder som är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd ‒ har aldrig ställts till svars.

 

Marshallöarna och ytterligare några andra ögrupper användes för provsprängningar av USA mellan 1946 och 1962. Frankrike använde Moruroa och Fangataufa i Franska Polynesien för att testa sina vapen. Storbritannien och USA genomförde flera kärnvapenprov i och omkring Kiribati under den senare delen av 1950-talet. Men öborna evakuerades inte utan utsattes för radioaktiv nedfall i samband med sprängningarna.

Alla dessa provsprängningar ledde till miljöskador och radioaktivt avfall. Pengar som avsatts till sanering och kompensation till öbor tog slut när det visade sig vara kostsammare och svårare att återställa öarna än vad man trott.

Efter 67 provsprängningar avslutade USA experimenten på Marshallöarna 1958.

FN:s särskilda rapportör om giftigt avfall, Calin Georgescu, beskrev i en rapport 2012 hur “nära oåterkallelig förorening av miljön” lett till att människor förlorat sitt levebröd och att många tvångsförflyttats på obestämd tid.

Med stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna finns risk att radioaktivt avfall läcker ut på öppet hav.

Enligt två forskare, Barbara Rose Johnston och Brooke Takala Abraham, reste amerikanska forskare till Marshallöarna i nära 40 år för att dokumentera hur människor påverkats av radioaktivt nedfall. Det handlade om 1 156 män, kvinnor och barn som förekom i studierna utan att de gett sitt samtycke till det.

 

Stora skador

Misstankarna om att öborna i experimentsyfte avsiktligt utsatts för radioaktivt avfall stärktes sedan sekretessen kring en stor del av dokumentationen hävdes under Bill Clintons tid som president. En amerikansk läkare hade beskrivit invånarna på de norra Marshallöarna som ett unikt studiematerial, eftersom området var “ett av de mest radioaktivt kontaminerade i världen. Öborna levde inte som västerlänningar, som civiliserade människor, men de är mer lika oss än möss”.

Enligt dokumentationen ledde strålning till förändrad produktion av röda blodkroppar och blodbrist, problem med ämnesomsättning, muskler och skelett, cancer och leukemi, missfall, missbildningar och infertilitet.

Robert Alvarez, vid Institute for Policy Studies i Washington, säger att förstörelsen inte endast handlade om provsprängningar. På Enewatak-atollen skalades det yttersta jordlagret bort och området användes sedan för kraterexperiment för att bedöma hur amerikanska missiler skulle klara sig i förhållande till fiendens missiler.

I oktober 1968 genomförde den amerikanska marinen ett experiment i bakteriologisk krigföring vilket visade sig skada djurlivet i ett område på över 2 400 kvadratkilometer, enligt Robert Alvarez.

Ursprungsbefolkningarna utsattes för marginalisering, tvångsförflyttning och fattigdom.

Bob Rigg, som tidigare arbetade för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att FN:s konvention mot kemiska vapen efterlevs, menar att öborna betraktades med rasistisk blick.

‒När öborna i Rongelap, en atoll i Marshallöarna, ville återvända hem förklarade den amerikanska atomenergikommissionen att det var säkert för dem att återvända samtidigt som amerikanska forskare noterade att det skulle ge värdefull information om hur strålning påverkar människor.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion