Norden

Arbeiderpartiet tar statsministerposten i Norge

Foto: Gunnar Ridderström/Unsplash
Stortinget i Oslo (till vänster).

Efter åtta år av en borgerlig Høyre-ledd regering tog Erna Solbergs epok slut i Norge. Socialdemokratiska Arbeiderpartiet (Ap) är tillbaka vid makten och nu kommer det att finnas socialdemokratiska statsministrar samtidigt i Norge, Sverige, Danmark och Finland för första gången på 20 år.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

När Jens Stoltenberg lämnade posten som Norges statsminister 2013 var förväntningarna höga på Arbeiderpartiet att ta tillbaka makten redan 2017. Det gick inte vägen den gången för Jonas Gahr Støre men 2021 är ett bättre år för partiet fast resultatet är sämre, ett mandat tappade Arbeiderpartiet i jämförelse med 2017.  Nu fick Ap 26,4% av rösterna, när man fick 27,4% för fyra år sedan. Støre vill bilda regering med Senterpartiet (Sp) och Sosialistisk Venstreparti (SV) och dessa hör till valets vinnare.

 

Även om det är Støre som blir Norges nästa statsminister, heter segerherren i valet Trygve Slagsvold Vedum, 42, jordbrukare från Hedmark som ledde Senterpartiet till det näst bästa resultatet i partiets historia sedan namnbytet till Senterpartiet 1959. Efter stortingsvalet 1965 blev Per Borten statsminister med enbart 9,9% av rösterna, men det här resultatet bäddar alltså för Støre och Arbeiderpartiet trots att Senterpartiet nu nådde upp till 13,6%. Senterpartiets stora seger kom i stortingsvalet 1993, då Anne Enger Lahnstein som då ledde kampanjen mot ett norskt EU-medlemskap lyckades få hela 16,7%. Som Bondepartiet fick partiet siffror mellan 13,9% och 15,9% i tre val i rad, nämligen 1927, 1930 och 1933. Av den orsaken är Vedums prestation på femte plats i partiets hela historia i ett stortingsval.

 

Anne Enger och Trygve Slagsvold Vedum på Senterpartiets landsmöte 2017 i Trondheim. Som Lahnstein ledde Anne Enger Senterpartiet till partiets största valseger 1993 och nu har Vedum åstadkommit det näst högsta resultatet sedan Bondepartiet blev Senterpartiet år 1959. (Foto: Tore Sætre/Wikimedia Commons)

 

Senterpartiet är nu det tredje största partiet och gick förbi högerpopulistiska Fremskrittspartiet (FrP) som fick 11,7%. Det näst största partiet Høyre fick 20,5% och tappar hela nio mandat och därmed statsministerposten, medan Senterpartiet fick nio mandat till jämfört med föregående stortingsval. SV är femte största parti med 7,5% av rösterna. Audun Lysbakken vill delta i en koalition med Støre och Vedum men det är oklart om Senterpartiet vill ha Sosialistisk Venstreparti med. Eftersom Ap är det klart största partiet med 48 mandat, är det troliga att Sp med 28 mandat får nöja sig med att det blir en majoritetsregering med SV som tredje parti. Deras 13 mandat behövs trots allt för att få majoriteten. Senterpartiet och Vedum skulle hellre se en minoritetsregering men mycket beror på Støre och hans skicklighet att leda regeringsförhandlingarna.

 

Det talades mycket om social ojämlikhet samt klimat och miljö i den norska valrörelsen. Fremskrittspartiet med Sylvi Listhaug i spetsen framträdde i valrörelsen som oljeindustrins försvarare. Listhaug, som räknar Margaret Thatcher och Ayn Rand till sina idoler, ser större värde i oljepengarna än i drastiska åtgärder för att rädda planeten. Norge är ett av världens jämlikaste samhällen där ojämlikheten har ökat något, inte minst under de åren som Fremskrittspartiets Siv Jensen var finansminister.

 

Miljøpartiet De Grønne (MDG) vill ha de tuffaste klimatåtgärderna, bland annat stegvis avskaffa oljeindustrin och de tar tre mandat med 3,8% av rösterna. Med fyra procent hade de fått utjämningsmandat och varit uppe i åtta mandat. Nu klarade de inte fyraprocentsspärren men de har kommit närmare spärren hela tiden under de senaste åren och har en relativt god chans att etablera sig som ett parti som man tar seriöst. I Norge uppfattas partier som tar sig över fyraprocentsspärren som etablerade partier på ett helt annat sätt än småpartier som tar 1-3 mandat.

 

Rødt (R) lyckades med att ta 4,7% av rösterna och därmed får det marxistiska partiet hela 8 mandat. Idag nämner man Karl Marx i partiprogrammet men partiet identifierar sig inte som maoistiskt trots att en del av rörelsen har maoistiska rötter. R bildades nämligen 2007 som en sammanslagning av Rød Valgallianse (RV) och Arbeidernes kommunistparti (AKP). RV hade bestått av marxist-leninister och AKP av maoister. Också RV:s ungdomsorganisation Rød Ungdom (RU) ingick i sammanslagningen så att ungdomsorganisationen för Rødt fortfarande heter RU. Den nuvarande partiledaren Bjørnar Moxnes hade lett RU åren 2004-2006, alltså före sammanslagningen med maoisterna. Enskilda medlemmar med AKP-bakgrund kan fortfarande öppet kalla sig maoister men Rødt har fått sin början i en sammanslutning av två olika slags kommunistiska rörelser, för vilka marxismen var en förenande länk.

 

Bjørnar Moxnes ledde det marxistiska partiet Rødt över fyraprocentsspärren i stortingsvalet 2021. (Foto: Ihne Pedersen/Wikimedia Commons)

 

Socialliberala Venstre (V) och kristdemokratiska Kristelig Folkeparti (KrF) har varit med i den avgående Regeringen Solberg. För båda partierna var valkvällen dramatisk när det gällde att ta sig över fyraprocentsspärren. Venstre har länge setts som ett av Norges ledande miljöpartier och de lyckades bättre i detta val som för många var ett klimatval. Med 4,5% av rösterna behåller V alla åtta mandat, medan KrF hamnar under spärren med 3,8%. Utan utjämningsmandat blir det tre mandat för KrF och partiet tappar fem mandat.

 

Valets stora överraskning kommer från Finnmark. Pasientfokus fick sammanlagt 0,2% av rösterna och tar ett mandat. Detta är möjligt, eftersom partiet inte hade kandidater utanför Finnmark och gjorde ett starkt val där. Irene Ojala heter partiets nya stortingsledamot och att få ett sjukhus till Alta är hennes hjärtesak. I den kommunen fick Pasientfokus över 40 procent av rösterna. Partiet grundades under våren för att få synlighet för sjukhuskampanjen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE