MENY
Turva – Hymy

Arbeiderpartiets krisretorik fungerade inte – Högerblocket kvar vid makten

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Norska stortingsvalet blev som väntat jämnt och spännande. Arbeiderpartiet kom något närmare att ta makten igen trots det egna partiets tillbakagång, men inte tillräckligt nära.

 

Efter det norska stortingsvalet den 11 september står det klart att statsminister Erna Solberg (Høyre) får fortsätta att regera, om än med försvagat väljarstöd. Medan det största oppositionspartiet Arbeiderpartiet förlorade valet, gick två med dem lierade partier framåt, nämligen Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti (SV). Mycket av diskussionen gick kring personen Jonas Gahr Støre, 57, som i spetsen för Arbeiderpartiet ensam bland partiledarna för de större partierna är en något äldre man. Både Trygve Slagsvold Vedum som leder Senterpartiet och Audun Lysbakken som leder SV är yngre män, nämligen under 40 år gamla. De båda regeringspartierna Høyre och Fremskrittspartiet har kvinnliga ledare, statsminister Solberg för Høyre och finansminister Siv Jensen för det högerpopulistiska Fremskrittspartiet.

 

Eftersom det är listval i Norge, blir partiledarens person en större fråga än till exempel i Finland där varje enskild kandidat får stå i elden på ett annat sätt. Arbeiderpartiets ledare är miljonär och har ärvt en stor förmögenhet efter sin morfar. Också utbildningen, bland annat vid London School of Economics, är en faktor som har format honom som person. Det är i sig inget märkvärdigt med det i och med att också till exempel Olof Palme kom från en privilegierad bakgrund. Men i princip är det en fråga som speciellt drabbar arbetarrörelsen om ledaren har väldigt stora kapitalinkomster. Speciellt noga gick man efter innehållet i Jonas Gahr Støres aktieportfölj och hans bostadsaffär. Det fanns inget olagligt i dem men frågan om etiken i ledarens personliga affärer blev en het fråga i en situation där Arbeiderpartiet på två år hade kommit ner från 40 procentenheters understöd i opinionsmätningar till klart under 30 procentenheter.

 

Vargen kommer

 

Man kunde tro att ”vargen kommer” numera är en metafor i dagens politik som hänger ihop med högerpopulisternas skrämseltaktik men i norsk politik är vargfrågan viktig. Senterpartiets stora valseger kan delvis förklaras med att de ville minska vargpopulationen i Norge. Annars har Arbeiderpartiet varit det dominerande glesbygdspartiet i Norge, inte minst i Nordnorge. Nu gick alltså Senterpartiet kraftigt framåt på Arbeiderpartiets bekostnad i trakterna där man är rädda för vargen. Eftersom Arbeiderpartiet och Senterpartiet i vilket fall som helst var beredda att regera tillsammans, hade den här omständigheten ingen avgörande verkan på valresultatet. I och med att Senterpartiets seger var större än Arbeiderpartiets förlust, kom Jonas Gahr Støre enbart närmare statsministerpositionen tack vare den här dynamiken. Solbergs block förlorade och Arbeiderpartiet kom något närmare att ta makten igen trots det egna partiets tillbakagång, men inte tillräckligt nära.

 

Avgörandet skedde i urbana centra och i universitetsstäderna där Miljøpartiet de grønne förde en hård kampanj mot olje- och gasindustrin. Deras stora profil Rasmus Hansson är en något äldre man än Arbeiderpartiets ledare, men partiet har två talespersoner, en man och en kvinna. Hansson som en äldre man är dessutom en stor tillgång om partiet annars appellerar till yngre kvinnliga väljare. På samma sätt kan högerpartiernas grepp vid makten delvis förklaras med könskonstellationen där de folkliga kvinnliga partiledarna appellerar till rörliga kvinnliga väljare i en situation där högerpolitiken annars skulle vara mindre gynnsam för just kvinnor.

 

Norge är antagligen för oljeberoende för att kunna gå för en grön politik just nu och därmed räckte inte den gröna vågen över fyraprocentsspärren. Hade Hansson haft bättre vind i seglen, skulle Norges statsminister nu heta Jonas Gahr Støre trots att det inte fanns någon formell koalition de två herrarna emellan. Det fanns två partier på vänsterkanten som försökte ta sig över spärrgränsen men båda misslyckades. Utöver Miljøpartiet de grønne får även kommunistpartiet Rødt nu ett enda mandat. Ett understöd på över fyra procentenheter skulle ha omedelbart lett till ungefär sju mandat tack vare utjämningsmandaten som ett resultat över spärrgränsen berättigar till. En intressant förklaring till det ledande regeringspartiets tillbakagång är att många Høyreväljare lär ha taktikröstat på stödpartiet Venstre för att trygga den borgerliga majoriteten. Intressant nog är även Venstre ett miljövänligt parti som inte står oljeindustrin särskilt nära. Att både Venstre och Kristelig Folkeparti tog sig nätt och jämnt över spärrgränsen var av yttersta vikt för Solberg.

 

Ekonomin skiftade

 

För två år sedan verkade Arbeiderpartiets brakseger självklar. Med för höga gallupsiffror i ett tidigt skede kan det vara svårt att justera kampanjen till en extremt tajt kamp när det sedan visar sig att varje röst är av betydelse. Om fallet i oljepriserna ledde till arbetslöshet och andra problem i den mest oljeberoende västliga delen av landet, har vinden börjat sakta men säkert vända i Norge mot det bättre. I den nya situationen föll inte längre Arbeiderpartiets krisretorik om regeringens ytterst dåliga politik i god jordmån. Visst hade Arbeiderpartiet med bundsförvanter en helt annan rättvisepolitik än vad regeringen stod för men tillräckligt många i Norge har det tillräckligt bra för att ge högerpartierna fyra år till. Det blir visserligen svårare att regera för Solberg när det inte längre räcker med stöd från ett stödparti i varje enskild fråga. Både det liberala partiet Venstre och Kristelig Folkeparti måste vara med på noterna i varje sväng. De kommer inte nu heller att sitta i samma regering som högerpopulistiska Fremskrittspartiet men högerkoalitionens borgerliga majoritet vilar alltså på dem.

ÄMNESORD

SPD dansar på ett rakblad i regeringsfrågan

Kuva: Foto: Joachim Kasten

När får Tyskland (äntligen) en ny regering? Sedan valet den 24 september förra året står detta spörsmål högst på den inrikespolitiska agendan och även utanför landets gränser i Bryssel, Paris eller London blickar man irriterat och otåligt på det som ännu inte händer i Berlin.

Lue lisää

Diskussion

FSD: En rättvis och hållbar sysselsättningspolitik är möjlig

FSD:s nyvalda styrelse på kongressen i Vasa i slutet av oktober 2017.

Finlands svenska socialdemokrater FSD stöder medborgarinitiativet om att upphäva lagen om den så kallade aktiveringsmodellen. Modellen är orättvis och bestraffar arbetslösa för något de inte alltid själva kan påverka. Den beaktar inte den arbetssökandes aktivitet, utan resultat avgör, konstaterar FSD:s styrelse.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.

 

 

”Att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas”

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen ser ojämlikhet som den största säkerhetsrisken och betonar jämlikhet, hållbar utveckling och jämställdhet i sin kampanj.

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kock ser den så kallade aktiveringsmodellen som ett exempel på skillnader i presidentkandidaternas värdegrund. Nu gäller det att rösta på Tuula Haatainen, inget är ännu avgjort, enligt Kock.

 

På onsdag börjar förhandsröstningen i presidentvalet och pågår fram till tisdag. De egentliga valdagen för första omgången är den 28 januari. Det har varit relativt lugnt inför valet, bland annat på grund av sittande presidentens starka stöd.

– Intresset för presidentvalet har tyvärr inte varit speciellt stort bland väljarna. Det har däremot inte varit några problem att engagera FSD:s medlemmar i kampanjarbetet. Tuula Haatainens besök på höstens kongress var övertygande, hon är den värdeledare Finland nu nödvändigtvis behöver, säger Viktor Kock.

Som exempel på lyckat kampanjarbete nämner han kampanjöppningen i Närpes den 16 december där stämningen var på topp och Närpes socialdemokrater bjöd på kaffe och glögg samt delade ut tändsticksaskar med reklam för Tuula på, vilka hade en så strykande åtgång att turerna efter fler blev många.

Arbetet fortsätter förstås och Kock säger att det är viktigt att vi fortsätter att jobba för Tuula Haatainen tills valet är avgjort. Även om det är svårt att utmana en sittande president som inte gjort några stora utspel och därmed heller inte skaffat några motståndare har skillnader mellan kandidaterna utkristalliserats tydligt. Det senaste exemplet är den så kallade “aktiveringsmodellen”.

 

Medan president Sauli Niinistö stödjer modellen har Haatainen precis som hela SDP och nästan hela oppositionen (med undantag för SFP) kritiserat den skarpt.

Under Haatainens kampanjtillfällen har socialdemokrater samlat in namn till medborgarinitiativet mot modellen som strider mot många finländares rättsuppfattning och skadar redan utsatta i samhället på ett orättvist sätt. Medborgarinitiativet har i skrivande stund samlat över 127 000 namn.

– Modellen upplevs allmänt som väldigt orättvis och även om det inte hör till presidentens uppgifter ser man här skillnader i presidentkandidaternas värdegrund.

– Påståendet att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas här. Haatainen har konsekvent motsatt sig modellen då den försätter människor i en ojämlik position beroende på var de bor i Finland. För mig är det viktigt att vår president värnar om de som är i en utsatt position, säger Viktor Kock.

 

Ett politiskt arv att förvalta

En annan viktig skillnad mellan Tuula Haatainen och Sauli Niinistö är att Haatainen klart tagit ställning för att Finland borde underteckna FN-avtalet om ett kärnvapenförbud och starkt ifrågasätter vapenexporten till krigförande länder. Niinistö är öppet av annan åsikt. Däremot är de ense om alliansfriheten, en fråga där endast SFP:s Nils Torvalds viftar med Nato-kortet.

Haatainen skiljer sig ändå från de övriga i att hon uttryckligen vill leda Finland med en feministisk utrikespolitik.

– Genom en feministisk utrikespolitik som Tuula förespråkar kan Finland igen ta en position på den politiska världskartan.

– För ett land av Finlands storlek gäller det att synas för att inte glömmas bort. Ahtisaari och Halonen visade vägen för kommande presidenter i Finland genom den respekt och uppskattning de vann utomlands. Haatainen har alla möjligheter att förvalta deras arv på den globala politiska arenan, säger Viktor Kock.

 

 

 

Diskussion