MENY
Turva – Hymy

Året som gått med Arbetarbladet

Finlands jubileumsår har varit minst sagt händelserikt även för SDP och ABL som önskar alla en fridfull Jul och gott nytt år och återkommer i januari! Men först är det dags för en sammanfattning.

 

Året som lider mot sitt slut inleddes för socialdemokrater med iver och spänning inför partikongressen i Lahtis. Den gick av stapeln i början av februari och lade grunden för oppositionspartiets politiska arbete under året.

 

Antti Rinne fick nytt förtroende som partiordförande och Finlands svenska socialdemokraters enda riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta blev till hela distriktets glädje vald till en av partiets vice ordförande. Därtill applåderade FSD-lägret över att tvåspråkiga Antton Rönnholm valdes till partisekreterare. Han sade till ABL att målet måste “vara att SDP igen blir det mest inflytelserika partiet”.

 

Nytt namn på ny post blev det även på tidningen. Jag, Johan Kvarnström, fick i februari besked om att jag valts till Siv Åstrands efterträdare som chefredaktör och inledde arbetet i mitten av mars. Ungefär samtidigt publicerades den papperstidning och jubileumsutgåva som flera ABL-medarbetare bidragit förtjänstfullt till. Projektet leddes av Caroline Lång och uppskattades stort på fältet. Tidskriften blev samtidigt en symboliskt värdig avslutning på Åstrand långa värv på tidningen som sedan ett beslut 2009 utkommit endast digitalt.

 

Val på våren

Pappers-ABL fyllde en funktion också i kampanjerna för vårens kommunalval. Socialdemokrater i hela Svenskfinland hade ett gediget läspaket med både historia och intressanta framtidsvisioner att dela ut. Valresultatet varierade sedan stort från en kommun till en annan. I stort var analyserna rörande ense om att SDP borde ha klarat sig bättre med tanke på att partiet är i oppositionen. Speciellt i de största städerna tappade partiet mark, vilket lett till åtgärder i ett arbete kommit igång internt och som fortsättningsvis behöver nya krafter.

 

För FSD:s del blev det både framgångar och bakslag. Samtidigt gav regeringens politik insikt om att socialdemokratin behövs mer än någonsin. “Vår historiska uppgift är att se till att nordiska välfärdssamhället som flera generationer byggt upp inte slås sönder för att öka möjligheten att göra business inom vårdsektorn i Finland” summerade Maarit Feldt-Ranta på FSD:s fullmäktigemöte i slutet av april.

 

Ett annat mörkt moln var förstås de högerpopulistiska krafterna (som kom att splittras på sommaren). “Inåtvändhet, stängda gränser och mindre internationell växelverkan kan inte vara lösningen på de nya spänningarna och hoten vi står inför” sade riksdagsledamot Joona Räsänen (SDP) från Lojo i sitt tal vid rödas grav i Västankvarn, Ingå, på Första maj.

 

Majmånads största händelse ur socialdemokratisk synpunkt är tveklöst president Koivistos bortgång. På fredag kväll den 12 maj, nyss hemkommen från Folktingets session i Hangö som jag bevakat som ABL-reporter, fick jag ett textmeddelande av Arbetarförlagets vd Marianne Laxén med det sorgliga budskapet. En artikel om bortgången följdes av Ulf Sundqvists In memoriam-text om Koivisto som fick en statsbegravning den 25 maj, på Kristi himmelfärdsdag. Begravningen var värdig och i Koivistos stil och anda på alla sätt. Det var en ära att vara på plats även som ackrediterad journalist. Artikeln jag skrev efteråt hittas här.

 

Finland hade vid det här laget i Sampo Terho fått en kulturminister som samtidigt ledde Finskhetsförbundet. ABL uppmärksammade förbundets selektiva historiska översikt som förvränger Finlands historia för att svartmåla svenskspråkiga och Sveriges historiska roll. Ett stycke om etnisk rensning 1918 raderades efter ABL:s kontakt och det hela uppmärksammades även av HBL.

 

Sommar med stor förändring

Mer ABL i andra medier blev det under sommaren. Dels tog Yle i ett radioprogram upp en kolumn om våld mot kvinnor, dels fick jag i egenskap av chefredaktör möjligheten att i ett av Yles radioprogram kommentera SDP:s primärval om partiets presidentkandidat. Att detta utmynnande i en spännande, kamratlig och rejäl duell mellan Maarit Feldt-Ranta och Tuula Haatainen gav förstås hela FSD en adrenalinkick. I radiointervjun uppskattade jag att det skulle bli ytterst jämnt mellan dem och så blev det, till Haatainens favör. Hon var förhandsfavorit, men Feldt-Ranta knappade in hårt med en ambitiös kampanj. Artiklar om denna hör till de mest lästa under året. Den stora ABL-intervjun med Feldt-Ranta hittar du här.

 

För Arbetarbladets del kom den största förändringen i augusti då webbtidningen förnyades och samarbetet med partiets huvudorgan Demokraatti intensifierades. Layouten blev helt ny, sidan bättre mobilanpassad med mera. Förnyelsearbetet hade pågått sedan våren och fick mycket positiv respons. Knappt hade vi fått samma tekniska hemvist som syskonsajten då en ABL-kolumn av Monika Fagerholm blev den mest lästa på hela demokraatti.fi, en bedrift som fler ABL-artiklar kom att lyckas med under året. I och med förnyelsen blev Arbetarbladet också den första svenskspråkiga tidningen med rubriker på sajten ampparit.com som är stor på finskt nyhetshåll.

 

Händelserik höst

Året förde mig och ABL till Tammerfors, Hangö, Raseborg, Ingå, Jyväskylä, Åbo, Vasa, Borgå, Esbo och Stockholm. I Borgå träffade jag Yrsa Stenius som var chefredaktör för Arbetarbladet innan karriären tog fart i Sverige. Det resulterade i en intervju och en kolumn i kategorin “hade förtjänat fler klick”. Med på resan till Stockholm i oktober fanns Stenius efterträdare på posten som chefredaktör för Arbetarbladet, nämligen Alf-Erik Helsing som är är högaktuell med nya FSD-historiken. Vår destination var ABF-huset där Gunnar Lassinantti och Folke Sundman styrt upp ett gediget seminarium om arbetarrörelsens finsk-svenska samarbete. Den första artikeln av flera från seminariet blev den första som publicerades i Demokraattis veckotidning tack vare nya samarbetet Kielikylpy (Språkbad). ABL har nämligen sedan oktober en egen sida i månadens sista nummer av Demokraatti.

 

Under året har tidskriften levt med och delats ut lite varstans. Till projektet hör också seminarier som har hållits i höst och vinter. En annan ABL-nyhet i höst är att vi återinfört ledare. Den andra i ordningen tog fasta på metoo-kampanjen mot sexuella trakasserier och blev årets mest lästa och delade ABL-artikel.

 

Näst mest läst och delad blev FSD:s hedersordförande Jacob Södermans kolumn om svenskans ställning. Hans tankfulla kolumner hör ständigt till de klart mest uppskattade elementen här på Arbetarbladet.fi.

 

Under året har ABL även kunnat bjuda på exklusiva intervjuer från Henrik Helenius resor till bland annat Ryssland och Danmark. Fokuset har då legat på fackföreningsrörelsen, både dess höjdare och gräsrötter. På tal om facket var det här också året då det nya Industrifacket bildades.

 

Tidningen är också lyckligt lottad med Joachim Kasten som medarbetare i Tyskland. På motsvarande sätt har Pia Peterson analyserat brexits följder i England medan Topi Lappalainen är FSD:s egen litteraturvetare och USA-expert. En annan mångsidig medarbetare har vi förstås i Rolf Johansson.

Det är också en ära för ABL att ha analytiska medarbetare i Sverige som nämnda Gunnar Lassinantti och Robert Björkenwall, samt Pierre Gilly.

Tack vare Britta Lindblom har flyktingkrisen och vardagen i den grekiska övärlden kommit nära våra läsare.

 

Många är de artiklar från hemmaplan som i år behandlat kritik mot regeringens politik, varningar för vård- och landskapsreformens risker och faktumet att regeringens valda linje ökar inkomstklyftorna. Detta kom fram speciellt tydligt under FSD:s kongress i Vasa, en klar höjdpunkt på året för finlandssvenska socialdemokrater. Där fick Viktor Kock och Anette Karlsson förnyat förtroende i ledningen och har fortsatt att aktivt ta ställning i aktuella frågor.

Samtidigt har Jacob Storbjörk axlat rollen som vice ordförande för Folktinget och, precis som Ursula Korpijärvi, hållit oss uppdaterade med information om studiepolitiken.

 

Arbetarbladet fokuserar på politik och nyheter, men eftersträvar också en högkvalitativ kulturkategori. En av artiklarna som toppade listan med dygnets mest lästa på ABL och Demokraatti sammantaget är Lukas Lundins recension av Thåströms spelning i Helsingfors. Den tog fart på sociala medier då den postades på artistens egen Facebook-sida.

Många läsare kommer in på Arbetarbladet och Demokraatti just via sociala medier. Därför är det lika viktigt som glädjande att antalet som följer ABL på Facebook har ökat från drygt 700 till 1 100 under året. Inom kort hoppas vi även att man ska kunna beställa push-notiser för ABL-artiklar i Demokraattis app.

 

År 2017 blev alltså på många sätt ett lyckat år, året då Finland firade 100 år. År 2018 kommer förstås att präglas starkt av att det gått 100 år sedan inbördeskriget. Därtill blir det eventuellt landskapsval eller regeringskris.

För ABL kommer året att föra med sig en till teknisk förnyelse då hela Demokraattis webbsystem som vi delar fräschas upp ytterligare. Men det viktigaste är och förblir innehållet. De socialdemokratiska rösterna behöver höras högt på så många ställen som möjligt för att bygga upp ett övertygande alternativ till dagens utveckling med privatiseringar och växnade klyftor mellan få rika och många fattiga både globalt och i Finland. Ekologisk hållbarhet, jämställdhet och jämlikhet måste vara den eftersträvade grunden i detta tidevarv.

 

Ett ämne som FSD drivit starkt i år och lär fortsätta göra nästa år gäller förnyelsebehovet av föräldraledigheterna. Undertecknad ska under årets två sista veckor ta ut sina sista dagar föräldraledighet och tackar därför nu för året som gått. Det har varit en lärorik glädje att komma in i rörelsen från journalistiskt håll. Tack för ett varmt välkomnande! Fortsätt att ta kontakt med tips, idéer och respons! Arbetet framskrider bäst då det utförs tillsammans. Vi publicerar gärna debattartiklar och information om vad som händer ute på fältet, i partiavdelningarna, i studielivet, bland pensionstagarna och så vidare. Alla ska med! som partiets slogan säger.

 

Arbetarbladet tackar alla medarbetare, FSD:s styrelse och personal och framför allt alla läsare för det gångna året och önskar alla God Jul och Gott Nytt År!

 

Kamratliga hälsningar,

Johan Kvarnström

 

 

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.

 

 

”Att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas”

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen ser ojämlikhet som den största säkerhetsrisken och betonar jämlikhet, hållbar utveckling och jämställdhet i sin kampanj.

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kock ser den så kallade aktiveringsmodellen som ett exempel på skillnader i presidentkandidaternas värdegrund. Nu gäller det att rösta på Tuula Haatainen, inget är ännu avgjort, enligt Kock.

 

På onsdag börjar förhandsröstningen i presidentvalet och pågår fram till tisdag. De egentliga valdagen för första omgången är den 28 januari. Det har varit relativt lugnt inför valet, bland annat på grund av sittande presidentens starka stöd.

– Intresset för presidentvalet har tyvärr inte varit speciellt stort bland väljarna. Det har däremot inte varit några problem att engagera FSD:s medlemmar i kampanjarbetet. Tuula Haatainens besök på höstens kongress var övertygande, hon är den värdeledare Finland nu nödvändigtvis behöver, säger Viktor Kock.

Som exempel på lyckat kampanjarbete nämner han kampanjöppningen i Närpes den 16 december där stämningen var på topp och Närpes socialdemokrater bjöd på kaffe och glögg samt delade ut tändsticksaskar med reklam för Tuula på, vilka hade en så strykande åtgång att turerna efter fler blev många.

Arbetet fortsätter förstås och Kock säger att det är viktigt att vi fortsätter att jobba för Tuula Haatainen tills valet är avgjort. Även om det är svårt att utmana en sittande president som inte gjort några stora utspel och därmed heller inte skaffat några motståndare har skillnader mellan kandidaterna utkristalliserats tydligt. Det senaste exemplet är den så kallade “aktiveringsmodellen”.

 

Medan president Sauli Niinistö stödjer modellen har Haatainen precis som hela SDP och nästan hela oppositionen (med undantag för SFP) kritiserat den skarpt.

Under Haatainens kampanjtillfällen har socialdemokrater samlat in namn till medborgarinitiativet mot modellen som strider mot många finländares rättsuppfattning och skadar redan utsatta i samhället på ett orättvist sätt. Medborgarinitiativet har i skrivande stund samlat över 127 000 namn.

– Modellen upplevs allmänt som väldigt orättvis och även om det inte hör till presidentens uppgifter ser man här skillnader i presidentkandidaternas värdegrund.

– Påståendet att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas här. Haatainen har konsekvent motsatt sig modellen då den försätter människor i en ojämlik position beroende på var de bor i Finland. För mig är det viktigt att vår president värnar om de som är i en utsatt position, säger Viktor Kock.

 

Ett politiskt arv att förvalta

En annan viktig skillnad mellan Tuula Haatainen och Sauli Niinistö är att Haatainen klart tagit ställning för att Finland borde underteckna FN-avtalet om ett kärnvapenförbud och starkt ifrågasätter vapenexporten till krigförande länder. Niinistö är öppet av annan åsikt. Däremot är de ense om alliansfriheten, en fråga där endast SFP:s Nils Torvalds viftar med Nato-kortet.

Haatainen skiljer sig ändå från de övriga i att hon uttryckligen vill leda Finland med en feministisk utrikespolitik.

– Genom en feministisk utrikespolitik som Tuula förespråkar kan Finland igen ta en position på den politiska världskartan.

– För ett land av Finlands storlek gäller det att synas för att inte glömmas bort. Ahtisaari och Halonen visade vägen för kommande presidenter i Finland genom den respekt och uppskattning de vann utomlands. Haatainen har alla möjligheter att förvalta deras arv på den globala politiska arenan, säger Viktor Kock.

 

 

 

Diskussion

”Höckerstedt har räddat livet på otaliga finländare”

Kuva: Foto: Pixabay
Allmän bild på kirurgiskt ingrepp, föreställer inte kirurgen Höckerstedt som bokrecensionen handlar om.

Krister Höckerstedt är en berömd finländsk leverkirurg som verkat vid Kirurgiska sjukhuset eller ”Kirran” i Helsingfors. Som pensionär har han fått sitt liv dokumenterat av Mardy Lindqvist som är likaså pensionerad som tidigare reporter från Hufvudstadsbladet.

Lue lisää

Diskussion