MENY

”Att värna om försoning är aktuellt också i denna tid”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
SDP:s ordförande Antti Rinne talar på minnesstunden för 1918.

Minnesstunden för inbördeskriget 1918 i riksdagen blev en slags manifestation för landets försoning och enande.

 

På fredagen hölls en minnesstund som arrangerades av statsrådets kansli. På programmet stod musik, en tyst minut och ett gemensamt uttalande av samtliga partiordförande. Tillställningen hölls i rikssalen och utöver ledningen för partierna och riksdagsgrupperna deltog en del forskare samt representanter för politiska ungdomsförbund och obundna studentorganisationer. För undertecknad var sammansättningen och konceptet ändå aningen oklart. Utöver de nämnda kategorierna var en handfull riksdagsledamöter på plats, men oklart i vilken roll, vilket i sin tur väckte frågor om andra centrala politiska personers frånvaro, för att inte tala om att en mängd viktiga forskare saknades i sammanhanget. Det gäller ändå att komma ihåg att detta inte var riksdagens evenemang och att minnesåret kommer att omfatta fler minnesstunder.

 

Denna gång var relativt få människor var inbjudna och vi journalister utgjorde en betydande andel av den lilla samlade skaran.

 

Programmet i sig var däremot värdigt. Musikinslaget – som inledde och avrundade minnesstunden – var avskalat och högklassigt genom Jonne Grans (gitarr) och Miikka Hakomäki (altviolin). De spelade Selim Palmgrens Kyyneleet och Erkki Melartins Rauha.

 

Efter inledande musikstycket förde orden oss tillbaka i tiden genom Katariina Kaitue och Jukka-Pekka Palo som läste upp dagboksanteckningar från Helsingfors 1917-1918.

 

Sedan höll ordförandena för riksdagspartierna ett gemensamt anförande om  demokrati, försoning och samhälleligt enande. Med orden från 1918 ekande i huvudet var det förstås berörande att partierna trots vissa enorma ideologiska skillnader i dag kan enas i allmänna ordalag och grundläggande värderingar som rättsstatsprinciper, demokrati och fred, samt vikten av samhörighet och försoning. Juha Sipilä, Petteri Orpo, Antti Rinne, Sampo Terho, Jussi Halla-aho, Touko Aalto, Li Andersson, Anna-Maja Henriksson och Sari Essayah läste i tur och ordning ett stycke ur uttalandet:

 

“För hundra år sedan 1918 utbröt i Finland inbördeskrig. Det förorsakade ett stort lidande och lämnade djupa ärr i det finländska samhället. Totalt krävde katastrofen 1918 cirka 37 000 offer.

Vi ordförande för de finländska riksdagspartierna har i dag samlats till en minnesstund för inbördeskriget. Därigenom vill vi betona betydelsen av försoning, demokrati, samhällelig jämlikhet och enande. De här skapar grunden på vilken vårt gemensamma Finland har byggts.

Vi hoppas att minnet av händelserna 1918 respekteras i en anda av försoning. Det samhälleliga enande som skett efter inbördeskriget har möjliggjort Finlands uppgång till en av de mest utvecklade staterna i världen. Detta är ett arv som förpliktar oss också idag.

Vi förbinder oss att respektera demokratin i det finländska samhällets funktioner och beslutsfattande. Vi lovar att kontinuerligt utveckla demokratins funktionsduglighet och säkerställa att var och en kan bli hörd. Vi slår vakt om fria val och respekterar deras resultat.

Vi värnar om den finländska rättsstaten. Respekt för lagar och ett oberoende rättsväsende är grundläggande förutsättningar för ett fungerande samhälle. I Finland får ingen ta rätten i egna händer.

Det breda spektret av politiska åsikter och frihet att uttrycka sina åsikter hör till den finländska demokratin. Vi är eniga om att meningsskiljaktigheter ska avgöras genom att lyssna och diskutera.

Det finländska samhället ska utvecklas endast med fredliga medel. Vi fördömer politiskt våld i alla dess former. Inget ändamål berättigar till att använda våld inom politisk verksamhet och för att driva samhälleliga mål.

Vi vill tillsammans betona betydelsen av enande och fred i samhället. Vi vill inte ge rum för hat och ojämlikhet. Vi förbinder oss att stärka delaktighet och samhörighet.

Idag kommer vi ihåg det finska inbördeskriget och offren under händelserna 1918 och det mänskliga lidandet. Det är vår allas gemensamma plikt att säkerställa att finländarna aldrig mer ska behöva uppleva förödande hat och ett inbördeskrigs fasor.”

 

Det är dock anmärkningsvärt att inte ett ord yttrades på svenska under minnesstunden. Däremot finns det material även på svenska på minnesårets egen webbsida muistovuosi.fi.

 

Inbördeskriget har haft en djup inverkan på vår nation. Det är viktigt att komma ihåg de tragiska händelserna under tidsperioden samt att förstå deras orsaker och konsekvenser. Att värna om försoningen och enandet är aktuellt också i denna tid, säger Pekka Timonen, generalsekreterare för projektet Minnesåret 1918.

 

Minnesstunden bidrog till att offentligt förstärka bilden av försoningen. På väg ut, nerför marmortrapporna, konstaterar en äldre gäst att det nog var en fin tillställning. Och så går vi ut i fredens Finland och vardagslivet igen.

Mikkel Näkkäläjärvi, Eeva-Johanna Eloranta och Maarit Feldt-Ranta deltog i minnesstunden. Foto: Johan Kvarnström

 

 

 

 

Diskussion

Feldt-Ranta: Sverige inför karens för beslutsfattare som går över till näringslivet – även Finland borde vidta åtgärder

Kuva: Johan Kvarnström

– Problemet är synligt för alla och nu lyder frågan: vad tänker man göra åt saken? säger Maarit-Feldt-Ranta om samlingspartisters övergång till vårdbolag och -organisationer.

Lue lisää

Diskussion

Min färd i rörelsen del 8: Grundlagsutskottet

Kuva: Foto: ABL-arkiv
Jacob Söderman.

”Frågan gäller om det finns en tönt här i salen och vi har två inblandade om jag förstått rätt: ledamöterna Juuso Häikiö och Veikko Vennamo.”

Lue lisää

Antti Rinne: Finlands förnyelse kräver gemensamt förtroende

Kuva: Jari Soini

SDP:s ordförande betonade vikten av förtroende för samhällets utveckling under sitt tal vid långa riksmötets öppnande i riksdagen på onsdagen.

 

Riksmötets debatt hölls två dagar efter att det regeringspartiernas ledare med säkerhet slagit fast att det inte blir någon reform av familjeledigheterna. Att man ger upp med över ett år kvar av mandatperioden väckte förstås kritik. Den största delen av oppostionen beklagade att en viktig reform för jämställdheten uteblir. Främst Kristdemokraterna skiljde sig på denna punkt bland oppositionens röster.

 

SDP:s ordförande Antti Rinne tog talade om att det mitt i dessa tider av förändring finns ett behov av mod att genomföra reformer som möjliggör hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Rinne påminde om att förändringen bäst uppnås av en person med tillräcklig kompetens och förmåga att driva den kontinuerligt.

– Därför behöver vi så snabbt som möjligt en avgiftsfri småbarnspedagogik för alla barn. Det skapar en stark grund för alla typer av elever att öka sin kunskap. Dessutom måste familjeledigheten reformeras, sade Rinne.

 

Enligt SDP behövs nu verkligen gratis yrkesskolor och gymnasier för alla så att ingen ung person faller utanför utbildning eller arbetslivet. Därtill behövs mera resurser till  unga vuxnas kompetensprogram och pengar till utvecklingen av vuxenutbildningen, till exempel genom öppna universitet.

– Vi bör hjälpa människor med risk för utslagning och stärka människors förmåga att förnya sina färdigheter. Vi har inte råd med att låta bli att göra dessa investeringar, sade Rinne.

 

 

Diskussion

Min färd i rörelsen del 7: Riksdagen

Kuva: ABL-arkiv
Jacob Söderman i riksdagen.

”Förstår du inte att de vill skyffla undan dig. Du ställs upp i Åboland bara för att samla röster. Ingen chans att du blir vald.”

Lue lisää

Anette Karlsson: Bildningsnämndens beslut en besvikelse

Kuva: Foto: Fredrik Wickholm

”Borgå borde ha ansökt om att få vara med i experimentet med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.”

 

Det anser fullmäktigeledamot och Finlands svenska socialdemokraters vice ordförande Anette Karlsson.

 

– Fattigdom och utbildning går fortfarande i arv. Till exempel föräldrarnas ordförråd påverkar barnets skolprestationer. Småbarnsfostran kan hjälpa minska skillnaderna i utgångsläge. De allra flesta barnen drar nytta av kvalitativ småbarnsfostran, men barn från mindre bemedlade familjer drar den största nyttan. Vi kan förebygga att utbildning och fattigdom går i arv genom att ge alla barn en subjektiv rätt att delta i kvalitativ småbarnsfostran, konstaterar Karlsson.

 

Utbildningsministeriet har beslutat om att starta ett experiment om avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

 

Kommunerna kan ansöka om att delta i experimentet och få stöd av staten till att ordna avgiftsfri småbarnspedagogik i 20 timmar per vecka för femåringar. Det har reserverats 5 miljoner euro för försöket och ministeriet har uppskattat att cirka 19 000 barn kommer med i experimentet.

 

– Jag blev glad då jag märkte att regeringspartiet Samlingspartiet kom på samma linje som SDP gällande småbarnspedagogik. Att investera i barn, är att investera i framtiden. Enligt forskningen är det allra effektivast att satsa på barnen. Varje euro som investeras i småbarnsfostran betalar sig sjufaldigt tillbaka. Men det var en stor besvikelse att se att Samlingspartiet, Centern, De Gröna och SFP (förutom en) i Borgå inte ville att staden deltar i experimentet. Nu går detta tåg förbi oss, kommenterar Karlsson.

 

Markus Hammarström (SDP) föreslog understödd av medlem Marianne Korpi, att Borgå stad söker specialunderstöd för experimentet med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar och fattar beslut först om understöd erhålls. Bildningsnämnden beslöt med rösterna 8 (von Schoultz, Hjelt, Kivineva, Korhonen, Kulju, Lattu, Ranta, Svedberg) mot 3 (Hammarström, Korpi, Lönnfors) att godkänna beredningens förslag: att Borgå stad inte ansöker om specialunderstöd för experimentet.

 

 

Diskussion