På fredagen hölls en minnesstund som arrangerades av statsrådets kansli. På programmet stod musik, en tyst minut och ett gemensamt uttalande av samtliga partiordförande. Tillställningen hölls i rikssalen och utöver ledningen för partierna och riksdagsgrupperna deltog en del forskare samt representanter för politiska ungdomsförbund och obundna studentorganisationer. För undertecknad var sammansättningen och konceptet ändå aningen oklart. Utöver de nämnda kategorierna var en handfull riksdagsledamöter på plats, men oklart i vilken roll, vilket i sin tur väckte frågor om andra centrala politiska personers frånvaro, för att inte tala om att en mängd viktiga forskare saknades i sammanhanget. Det gäller ändå att komma ihåg att detta inte var riksdagens evenemang och att minnesåret kommer att omfatta fler minnesstunder.

Denna gång var relativt få människor var inbjudna och vi journalister utgjorde en betydande andel av den lilla samlade skaran.

Programmet i sig var däremot värdigt. Musikinslaget – som inledde och avrundade minnesstunden – var avskalat och högklassigt genom Jonne Grans (gitarr) och Miikka Hakomäki (altviolin). De spelade Selim Palmgrens Kyyneleet och Erkki Melartins Rauha.

Efter inledande musikstycket förde orden oss tillbaka i tiden genom Katariina Kaitue och Jukka-Pekka Palo som läste upp dagboksanteckningar från Helsingfors 1917-1918.

Sedan höll ordförandena för riksdagspartierna ett gemensamt anförande om  demokrati, försoning och samhälleligt enande. Med orden från 1918 ekande i huvudet var det förstås berörande att partierna trots vissa enorma ideologiska skillnader i dag kan enas i allmänna ordalag och grundläggande värderingar som rättsstatsprinciper, demokrati och fred, samt vikten av samhörighet och försoning. Juha Sipilä, Petteri Orpo, Antti Rinne, Sampo Terho, Jussi Halla-aho, Touko Aalto, Li Andersson, Anna-Maja Henriksson och Sari Essayah läste i tur och ordning ett stycke ur uttalandet:

“För hundra år sedan 1918 utbröt i Finland inbördeskrig. Det förorsakade ett stort lidande och lämnade djupa ärr i det finländska samhället. Totalt krävde katastrofen 1918 cirka 37 000 offer.

Vi ordförande för de finländska riksdagspartierna har i dag samlats till en minnesstund för inbördeskriget. Därigenom vill vi betona betydelsen av försoning, demokrati, samhällelig jämlikhet och enande. De här skapar grunden på vilken vårt gemensamma Finland har byggts.

Vi hoppas att minnet av händelserna 1918 respekteras i en anda av försoning. Det samhälleliga enande som skett efter inbördeskriget har möjliggjort Finlands uppgång till en av de mest utvecklade staterna i världen. Detta är ett arv som förpliktar oss också idag.

Vi förbinder oss att respektera demokratin i det finländska samhällets funktioner och beslutsfattande. Vi lovar att kontinuerligt utveckla demokratins funktionsduglighet och säkerställa att var och en kan bli hörd. Vi slår vakt om fria val och respekterar deras resultat.

Vi värnar om den finländska rättsstaten. Respekt för lagar och ett oberoende rättsväsende är grundläggande förutsättningar för ett fungerande samhälle. I Finland får ingen ta rätten i egna händer.

Det breda spektret av politiska åsikter och frihet att uttrycka sina åsikter hör till den finländska demokratin. Vi är eniga om att meningsskiljaktigheter ska avgöras genom att lyssna och diskutera.

Det finländska samhället ska utvecklas endast med fredliga medel. Vi fördömer politiskt våld i alla dess former. Inget ändamål berättigar till att använda våld inom politisk verksamhet och för att driva samhälleliga mål.

Vi vill tillsammans betona betydelsen av enande och fred i samhället. Vi vill inte ge rum för hat och ojämlikhet. Vi förbinder oss att stärka delaktighet och samhörighet.

Idag kommer vi ihåg det finska inbördeskriget och offren under händelserna 1918 och det mänskliga lidandet. Det är vår allas gemensamma plikt att säkerställa att finländarna aldrig mer ska behöva uppleva förödande hat och ett inbördeskrigs fasor.”

Det är dock anmärkningsvärt att inte ett ord yttrades på svenska under minnesstunden. Däremot finns det material även på svenska på minnesårets egen webbsida muistovuosi.fi.

– Inbördeskriget har haft en djup inverkan på vår nation. Det är viktigt att komma ihåg de tragiska händelserna under tidsperioden samt att förstå deras orsaker och konsekvenser. Att värna om försoningen och enandet är aktuellt också i denna tid, säger Pekka Timonen, generalsekreterare för projektet Minnesåret 1918.

Minnesstunden bidrog till att offentligt förstärka bilden av försoningen. På väg ut, nerför marmortrapporna, konstaterar en äldre gäst att det nog var en fin tillställning. Och så går vi ut i fredens Finland och vardagslivet igen.

Mikkel Näkkäläjärvi, Eeva-Johanna Eloranta och Maarit Feldt-Ranta deltog i minnesstunden. Foto: Johan Kvarnström