I ett 30-minuter långt tv-sänt tal förklarade Aung San Suu Kyi att regeringen inte fruktar en internationell granskning av de påstådda grymheterna mot den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine.

Aung San Suu Kyi har klargjort att hon inte kommer att finnas på plats i New York i samband med den allmänna debatten i FN:s generalförsamling, men har sagt att hon vill att det internationella samfundet ska veta hur Burmas regering agerar.

“Vi fördömer alla människorättskränkningar och oberättigat våld,” sade hon i det första uttalandet sedan våldet blossat upp efter att rebellgruppen Arsa gick till attack mot burmesiska militärposteringar och gränspoliser den 25 augusti.

Hennes tal var fyllt av påståenden som betraktas som tveksamma av många experter. Hon nämnde inte situationen i Rakhine och att den burmesiska militären bränt ner byar och dödat människor.

En enda gång nämnde hon termen rohingya, i samband med rebellgruppen Arsa som hon sade hade gjort sig skyldig till terrorattacker.

Hennes tal var med en mer välvillig tolkning tvetydigt och med en mindre välvillig tolkning ohederligt, säger Matthew Smith på Fortify Rights som bevakar mänskliga rättigheter i Burma.

Han menar att hennes påståenden är absurda och falska.

Aung San Suu Kyi sade att säkerhetsstyrkorna har instruerats att följa reglerna noga och genomföra säkerhetsoperationer med återhållsamhet. Hon sade att landets militär inte genomfört några aktioner efter den 5 september.

Men människorättsorganisationen Human Rights Watch har presenterat nya satellitbilder som visar att minst 62 byar i norra Rakhine har bränts ned mellan den 25 augusti och 14 september. Vissa av dessa syns även från gränsen till Bangladesh.

FN:s människorättschef Zeid Ra’ad al-Hussein beskriver den burmesiska militärens handlande de senaste veckorna som ett läroboksexempel på hur etnisk rensning går till.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att Aung San Suu Kyi nu har en sista möjlighet att sätta stopp för militärens offensiv och om hon inte gör det kommer det utvecklas till en “fruktansvärd kris” som kanske inte går att hantera i framtiden.

Den stora ökningen av antalet människor som drivits på flykt sedan den 5 september är ett tecken på fortsatt våld, som dock Aung San Suu Kyi förnekar. Hon säger att de flesta som tillhör den muslimska rohingyaminoriteten har stannat i delstaten Rakhine och att krisen inte är så allvarlig som det internationella samfundet uppfattar den.

Sherine Tadros vid Amnesty Internationals FN- kontor säger att hon knappt kan tro sina öron.

– Hon har ansvar att uttala sig och det minsta vi skulle kunna förvänta oss är att hon erkänner vad som händer i det egna landet.

Delstaten Rakhine har en befolkning på omkring tre miljoner människor varav en miljon tillhör rohingyaminoriteten. FN uppger att över 400 000 rohingyer hittills har flytt till Bangladesh under de senaste tre veckorna.

Sedan Aung San Suu Kyi vann valet delar partiet NLD makten med militären i landet. Militären har kontroll över sin egen budget och viktiga departement som departementet för inrikes frågor, försvar och gränser, och har ett stort inflytande i Rakhine.

Den burmesiska arméchefen Min Aung Hlaing har uttryckligen och konsekvent uttalat sig mot rohingyaminoriteten och kallar dem illegala migranter från Bangladesh som Burma inte kan erkänna.

– Det är normalt för ledare som Aung San Suu Kyi att de måste ta politiska hänsynstaganden men att dessa går före när tusentals människor dödas och skadas är obegripligt, säger Sherine Tadros.