Internationellt

Bättre vård skulle rädda miljontals cancersjuka i fattiga länder

Foto: Claire Ngozo/IPS
Många specialiserade läkare och sjuksköterskor på den afrikanska kontinenten väljer att lämna sina hemländer för att jobba utomlands, vilket ytterligare försämrar situationen för cancerpatienter.

Antalet fall av cancer kan inom 20 år komma att öka med 80 procent i världens låg- och medelinkomstländer – men med rätt insatser skulle många miljontals liv kunna räddas. Det framgår i Världshälsoorganisationen senaste rapport om cancersituationen i världen.

IPS

Arbetarbladet

 

Enligt rapporten har kampen mot cancern hamnat i bakvattnet i många fattiga länder, eftersom sjukvården där tvingas hantera så många akuta hälsoproblem i form av smittsamma sjukdomar, barnsjukdomar samt problem relaterade till näringsbrist.

 

Rapportförfattarna slår fast att färre än 15 procent av låginkomstländerna kan erbjuda en omfattande behandling av cancer, inklusive diagnosticering, behandling och preventiva insatser. Det kan jämföras med att detta erbjuds i 90 procent av världens rika länder.

 

På global nivå kan antalet cancersjuka enligt rapporten komma att fördubblas till 2040, då mellan 29 och 37 miljoner nya cancerfall beräknas varje år. Cancer ligger bakom en tredjedel av alla fall av för tidig död, men sjukdomen förorsakar även stora ekonomiska kostnader i fattiga länder.

 

Människor i fattiga respektive rika länder drabbas av olika former av cancer. I fattiga länder är Kaposis sarkom, en form av hudcancer som är relaterad till hiv, vanligt, följt av livmoderhalscancer.

 

Vart fjärde dödsfall i cancer orsakas enligt rapporten av tobaksrökning. Samtidigt är rökningen på väg nedåt i många rika länder medan siffrorna går åt andra hållet i världens fattigaste länder, vilket i sin tur kommer att öka förekomsten av cancer.

 

Rapportförfattarna understryker att den typen av skillnader måste tas i beaktande i samband med att nya metoder mot cancer utformas.

 

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus säger att minst sju miljoner människoliv skulle kunna räddas under det kommande decenniet – om rätt insatser gjordes och om alla erbjöds tillgång till grundläggande hälsovård.

 

Som exempel nämner rapporten livmoderhalscancer, som föregås av infektion av humant papillomvirus. Det finns ett vaccin mot detta virus, men tillgången är begränsad i fattiga länder. Enligt rapporten har 34 procent av de unga kvinnorna i höginkomstländer fått vaccinet, medan siffran bara ligger på 3 procent för samma grupp i världens låginkomstländer.

 

Uppgifterna i den nya rapporten ligger i linje med en rapport som nyligen publicerades i tidskriften The Lancet, som visade att 91 procent av dödsfallen i livmoderhalscancer 2018 inträffade i länder som inte tillhör höginkomstgruppen.

 

Enligt Bernard Stewart, professor i medicin vid University of New South Wales i Sydney i Australien, måste läkare i utvecklingsländer vid sidan av begränsade resurser även hantera stigmatisering och kulturella uppfattningar som gör kampen mot livmoderhalscancer svår.

 

I den nya rapporten har man räknat ut att en utbyggd cancersjukvård för 90 procent av världens befolkning skulle medföra en kostnad på motsvarande 140 miljarder dollar under det kommande decenniet – samtidigt som det skulle rädda 7,3 miljoner människors liv.

 

Främst skulle pengar behöva gå till att utbilda läkare om hur cancer upptäcks och förebyggs, eftersom bristande kunskaper om sjukdomen är en av de största anledningarna till att diagnoser ställs och att behandling sätts in för sent.

 

WHO:s biträdande chef Ren Minghui betonar att om människor erbjuds grundläggande sjukvård så ökar möjligheterna för att cancer ska kunna upptäckas i tid och därmed behandlas effektivt.

 

Samtidigt påminner Bernard Stewart om att sjukvårdssystemen i de fattigaste länderna står inför en lång rad problem – bland annat bristande transporter, infrastruktur och brist på personal. Som exempel nämner han att det nästan alltid är dyrare att erbjuda vård till personer som bor på avlägsna platser.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE