Internationellt

Biden i ledning i USA

Foto: Pixabay
1600 Pennsylvania Avenue är adressen för Vita huset i Washington DC. Valkampen i USA har varit mycket hård.

Demokraternas Joe Biden leder rösträkningen mot den sittande presidenten Donald Trump i tisdagens val. Valdeltagandet ser ut att ha varit mycket högt för amerikanska förhållanden, närmare 67 procent av de röstberättigade, den högsta siffran sedan 1900 som är den senaste gången som valdeltagandet har överstigit 70 procent. Det höga valdeltagandet gynnar Biden och en del av republikanernas strategi har varit att göra det svårare att rösta bland annat genom att minska på antalet vallokaler i storstadsområdena där de har kunnat påverka saken på delstatsnivå som fallet  har varit i bland annat Pennsylvania och Texas.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Det har länge gällt att storstadsområdena röstar på Demokraterna och landsbygden på Republikanerna. Trumps politik har ställt glesbygden mot städerna på ett speciellt skarpt sätt. Det är ett tudelat USA som gick till valurnorna. Ingenting har verkat rubba glesbygdens tro på Trump eller storstädernas självklara rungande nej till hans politik.

 

Den här motsättningen gällde i valet 2016 och Hillary Clinton förlorade valet trots att hon fick klart flest röster. Valet vinns inte i sin helhet utan 48 delstater vinner man i sin helhet var för sig samt huvudstaden Washington DC. Två delstater gäller det dessutom att vinna valkrets för valkrets, nämligen Maine och Nebraska.

 

Det är fullt möjligt att en enskild elektorsröst från staden Omaha i Nebraska är den som garanterar en seger för Biden om och när han lyckas hålla kvar sin ledning i Michigan, Wisconsin och Nevada. Medan Nebraska domineras av Republikanerna, lyckas Demokraterna ibland vinna en av delstatens elektorer genom att klara sig bra i staden Omaha. Det lyckades Barack Obama med i valet 2008 och här har Obamas vicepresident Biden lyckats med en strategisk satsning.

 

Det är också möjligt att Bidens slutliga siffra klart överstiger vad som behövs, 270 elektorer. Men till skillnad från granndelstaterna i majsbältet i Mellanvästern har Nebraska en stor betydelse i presidentvalet för att de tillämpar ett annorlunda system och man kan ta hem en elektorsröst fast man annars förlorar i delstaten.

 

Arizona är en delstat där Republikanerna länge har varit starka men som börjar luta åt Demokraterna. Latinoväljarnas andel har ökat markant och detta påverkar det politiska klimatet speciellt i huvudstaden Phoenix. Bidens seger i Arizona kommer därför inte oväntat men president Trump har påskyndat utvecklingen där.

 

Det är ingalunda självklart för alla i Arizona att man ska ha en mur mellan delstaten och Mexiko. För fyra år sedan vann ändå Trump i Arizona och hade muren som sin högsta profilfråga.

 

En viktig sak som säkert påverkar också i andra delstater men speciellt i Arizona är Trumps ogina behandling av partikamraten John McCain som avled i cancer 2018. Hans änka Cindy McCain har stött Biden och om det någonstans finns moderata mittenväljare som har gått att vinna över så är det i Arizona.

 

Till en del handlar Trumps period som president om ett högerpopulistiskt maktövertagande av ett konservativt parti. Det är för all del sant att Republikanerna har sedan Ronald Reagans dagar befunnit sig långt ut till höger från motsvarande partier i Europa men det är en viss gräns som Trump har lyckas överträda. Det verkar ha varit för mycket i Arizona där många värdesätter arvet från McCain och Barry Goldwater.

 

Arizona och staden Omaha i Nebraska är valtaktiska framgångar för Biden. Av slutresultatet i Michigan, Nevada och Wisconsin beror på hur väl han har lyckats i dessa tre delstater. Hillary Clinton segrade i Nevada 2016 och där handlar det om att hålla kvar ställningarna. Att Trump chockade med att vinna i både Michigan och Wisconsin den gången var av avgörande betydelse i det valet.

 

På sätt och vis kan man säga att båda kandidaterna har lyckats i Michigan och Wisconsin. Att Trump vann i dessa delstater för fyra år sedan där Demokraterna av tradition brukar vinna berodde till en del av överraskningseffekten. Om han nu kom riktigt nära utan att vinna, klarade han sig markant bättre än vad opinionsmätningarna spådde än en gång.

 

Man brukar alltid koncentrera sig på vissa delstater som Ohio, Florida och Pennsylvania så hårt att en del konsulter helt enkelt betraktar det som förspillda resurser om man för en aktiv kampanj i delstater som är relativt säkra men Trump vågade chansa på Michigan och Wisconsin i valet 2016. Många av det så kallade rostbältets arbetarklassväljare är inte särskilt nöjda med hur Demokraterna har drivit deras sak. Det är inte precis ett välfärdssamhälle man kan stoltsera med i USA.

 

Pandemin innebar att Biden fick ligga relativt lågt. Detta troligen gynnade honom med tanke på att han inte är i sin ungdoms kraftdagar längre. Hade han verkligen behövt föra en valkampanj som inte går att sköta till stor del på distans, är det inte vilken som helst 77-åring som orkar med det kraftprovet. Det är fullt möjligt att han hade klarat av det men på grund av pandemisituationen fanns det förståelse för att han inte förde en så fysiskt hård kampanj som kunde ha hotat hans hälsa.

 

Trump körde relativt hårt i slutet av kampanjen. Att han och många i hans närmaste krets redan hade fått coronaviruset gav dem en känsla av immunitet och en möjlighet att våga röra sig friare i slutskedet. Hans väljare var inte heller särskilt rädda för stora evenemang.

 

Det gäller att vänta på det slutliga resultatet i lugn och ro och sedan kan det bli rättsliga tvister ännu. Man kan ändå konstatera att pandemin skakade om konstellationen i USA och framför allt miste Trump övertaget som en sittande president brukar ha på grund av hur valhänt han hanterade coronasituationen. Det finns ännu spänning kvar i delstater som Pennsylvania och Georgia men kombinationen Nevada, Wisconsin och Michigan ser ut att vara tillräckligt att föra Biden till valets segrare om trenden håller i sig.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE