MENY

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

 

Enligt FN går närmare 1,3 miljarder ton livsmedel varje år förlorade i världens produktionskedjor – hela vägen från jordbruken till människors hushåll.

Men slöseriet innebär också att stora resurser i form av åkermarker, vatten, energi och olika insatsvaror går förlorade, samtidigt som utsläppen av växthusgaser ökar.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO understryker att matslöseriet både sker medvetet och omedvetet. Det inträffar i produktionsledet i samband med bland annat skörd, lagring och transporter, men också på grund av marknads- och prismekanismer eller på grund av olika regler. En annan form av slöseri är när färdigproducerad mat inte konsumeras utan blir dålig eller av andra skäl slängs av butiker eller konsumenter.

Frukt och grönsaker tillhör enligt FAO de varor som i högst grad förslösas. Enligt organisationen kastas nästan lika mycket mat bort i världens rika länder årligen som all den mat som produceras i Afrika söder om Sahara.

Konsumenter i Europa och Nordamerika kastar i genomsnitt bort runt 100 kilo mat om året, medan siffran för konsumenter i södra Afrika och Sydasien är mindre än en tiondel. Enligt FAO hänger detta ofta samman med att konsumenter allt för strikt följer – eller har bristande kunskaper om – datummärkningen av produkter, på att mat förvaras fel, eller på bristande inköpsrutiner och matlagningskunskaper.

Forskningsinstitutet World Resources Institute påpekar att matslöseriet i världens rika länder i högre grad inträffar ”nära gaffeln”, medan det i utvecklingsländer främst sker ”nära jordbruken”.

Som exempel kan nämnas EU:s medlemsländer där beräkningar som gjorts nyligen visar att närmare 70 procent av den mat som går förlorad gör det i butikskedjorna eller i hushållen, medan resten går förlorad inom produktionsledet.

I USA beräknar landets jordbruksdepartement att hela 31 procent av all mat går förlorad inom butiks- och konsumentledet. Detta slöseri innebär bland annat att mat som kunde ha gått till behövande familjer i stället hamnar på soptippen, samt att detta tillsammans med det övriga resursslöseri det innebär, har stora miljökonsekvenser.

På det globala planet konstaterar FAO att hunger fortsätter att vara en av de allra största utmaningarna – trots att produktionen av mat egentligen är tillräcklig.

ÄMNESORD

Diskussion

”Skammen håller oss kvar”

Kuva: Foto: Daan Bauwens/IPS
Bamba Drissa från Elfenbenskusten var en av över 61 500 migranter som korsade Medelhavet i januari 2016.

Trots bedrövliga levnadsvillkor, ensamhet och arbetslöshet väljer många afrikanska migranter i Italien att stanna – även när de har möjligheten att återvända.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Kuva: Foto: Kamrul Hasan/IPS
En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh.

Närmare 50 000 av alla de rohingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Doug Jones segrade i Alabama

Kuva: Foto: Pixabay

Demokraten Doug Jones segrade knappt i fyllnadsvalet till USA:s senat i Alabama som utlystes efter att Jeff Sessions tillträdde som justitieminister. Delstaten har varit en extremt svår nöt att knäcka för en demokrat under senare år och Alabama har haft två republikanska senatorer redan i 20 års tid.

Lue lisää

Ingen har ställts till svars för nukleära övergrepp – Med stigande havsnivåer finns risk att radioaktivt avfall läcker ut i havet

Kuva: Foto: Pixabay

Öar i Stilla havet har under många år utsatts för nukleära brott. Men de ansvariga  ‒  tre mäktiga länder som är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd ‒ har aldrig ställts till svars.

 

Marshallöarna och ytterligare några andra ögrupper användes för provsprängningar av USA mellan 1946 och 1962. Frankrike använde Moruroa och Fangataufa i Franska Polynesien för att testa sina vapen. Storbritannien och USA genomförde flera kärnvapenprov i och omkring Kiribati under den senare delen av 1950-talet. Men öborna evakuerades inte utan utsattes för radioaktiv nedfall i samband med sprängningarna.

Alla dessa provsprängningar ledde till miljöskador och radioaktivt avfall. Pengar som avsatts till sanering och kompensation till öbor tog slut när det visade sig vara kostsammare och svårare att återställa öarna än vad man trott.

Efter 67 provsprängningar avslutade USA experimenten på Marshallöarna 1958.

FN:s särskilda rapportör om giftigt avfall, Calin Georgescu, beskrev i en rapport 2012 hur “nära oåterkallelig förorening av miljön” lett till att människor förlorat sitt levebröd och att många tvångsförflyttats på obestämd tid.

Med stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna finns risk att radioaktivt avfall läcker ut på öppet hav.

Enligt två forskare, Barbara Rose Johnston och Brooke Takala Abraham, reste amerikanska forskare till Marshallöarna i nära 40 år för att dokumentera hur människor påverkats av radioaktivt nedfall. Det handlade om 1 156 män, kvinnor och barn som förekom i studierna utan att de gett sitt samtycke till det.

 

Stora skador

Misstankarna om att öborna i experimentsyfte avsiktligt utsatts för radioaktivt avfall stärktes sedan sekretessen kring en stor del av dokumentationen hävdes under Bill Clintons tid som president. En amerikansk läkare hade beskrivit invånarna på de norra Marshallöarna som ett unikt studiematerial, eftersom området var “ett av de mest radioaktivt kontaminerade i världen. Öborna levde inte som västerlänningar, som civiliserade människor, men de är mer lika oss än möss”.

Enligt dokumentationen ledde strålning till förändrad produktion av röda blodkroppar och blodbrist, problem med ämnesomsättning, muskler och skelett, cancer och leukemi, missfall, missbildningar och infertilitet.

Robert Alvarez, vid Institute for Policy Studies i Washington, säger att förstörelsen inte endast handlade om provsprängningar. På Enewatak-atollen skalades det yttersta jordlagret bort och området användes sedan för kraterexperiment för att bedöma hur amerikanska missiler skulle klara sig i förhållande till fiendens missiler.

I oktober 1968 genomförde den amerikanska marinen ett experiment i bakteriologisk krigföring vilket visade sig skada djurlivet i ett område på över 2 400 kvadratkilometer, enligt Robert Alvarez.

Ursprungsbefolkningarna utsattes för marginalisering, tvångsförflyttning och fattigdom.

Bob Rigg, som tidigare arbetade för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att FN:s konvention mot kemiska vapen efterlevs, menar att öborna betraktades med rasistisk blick.

‒När öborna i Rongelap, en atoll i Marshallöarna, ville återvända hem förklarade den amerikanska atomenergikommissionen att det var säkert för dem att återvända samtidigt som amerikanska forskare noterade att det skulle ge värdefull information om hur strålning påverkar människor.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion