Enligt FN går närmare 1,3 miljarder ton livsmedel varje år förlorade i världens produktionskedjor – hela vägen från jordbruken till människors hushåll.

Men slöseriet innebär också att stora resurser i form av åkermarker, vatten, energi och olika insatsvaror går förlorade, samtidigt som utsläppen av växthusgaser ökar.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO understryker att matslöseriet både sker medvetet och omedvetet. Det inträffar i produktionsledet i samband med bland annat skörd, lagring och transporter, men också på grund av marknads- och prismekanismer eller på grund av olika regler. En annan form av slöseri är när färdigproducerad mat inte konsumeras utan blir dålig eller av andra skäl slängs av butiker eller konsumenter.

Frukt och grönsaker tillhör enligt FAO de varor som i högst grad förslösas. Enligt organisationen kastas nästan lika mycket mat bort i världens rika länder årligen som all den mat som produceras i Afrika söder om Sahara.

Konsumenter i Europa och Nordamerika kastar i genomsnitt bort runt 100 kilo mat om året, medan siffran för konsumenter i södra Afrika och Sydasien är mindre än en tiondel. Enligt FAO hänger detta ofta samman med att konsumenter allt för strikt följer – eller har bristande kunskaper om – datummärkningen av produkter, på att mat förvaras fel, eller på bristande inköpsrutiner och matlagningskunskaper.

Forskningsinstitutet World Resources Institute påpekar att matslöseriet i världens rika länder i högre grad inträffar ”nära gaffeln”, medan det i utvecklingsländer främst sker ”nära jordbruken”.

Som exempel kan nämnas EU:s medlemsländer där beräkningar som gjorts nyligen visar att närmare 70 procent av den mat som går förlorad gör det i butikskedjorna eller i hushållen, medan resten går förlorad inom produktionsledet.

I USA beräknar landets jordbruksdepartement att hela 31 procent av all mat går förlorad inom butiks- och konsumentledet. Detta slöseri innebär bland annat att mat som kunde ha gått till behövande familjer i stället hamnar på soptippen, samt att detta tillsammans med det övriga resursslöseri det innebär, har stora miljökonsekvenser.

På det globala planet konstaterar FAO att hunger fortsätter att vara en av de allra största utmaningarna – trots att produktionen av mat egentligen är tillräcklig.