MENY

Brottspåföljdsmyndigheten: 84 fångar i Finland inblandade i våldsam extremism och radikalisering

Kuva: Foto: Rise

I fängelserna i Finland har iakttagelser om våldsam extremism och radikalisering gjorts om 84 fångar. 45 av dem är fortfarande intagna och 39 har antingen frigivits eller utvisats från landet, upper Brottspåföljdsmyndigheten (Rise).

 

 

Iakttagelserna är av varierande grad när det kommer till grad och natur. Enligt myndigheterna inom brottspåföljdssektorn är en del av observationerna allvarliga till sin natur. Uppgifterna framgår av en delrapport för ett projekt som går ut på att identifiera våldsam extremism och radikalisering. Projektet genomförs av Södra Finlands brottspåföljdsregion.

Det har varit ett flertal observationer om extremism under projektet. Till exempel har fångar med muslimsk bakgrund begått misshandel i fängelserna i Finland där religionsanknutna faktorer misstänks ligga bakom. Man har också kunnat observera att terrorattacker med anknytning till extremistisk islam har firats i fängelser. Observationer har kommit in nästan varje gång efter en attack. Iakttagelserna visar att bland fångar finns personer som har en positiv attityd gentemot terrorism som riktar sig mot västerländska människor.

 

Utgångspunkten för våldsam radikalisering i fängelser är exponering för tankar eller ideologi med extremistisk framtoning. Exponeringen sker oftast under påverkan från en medfånge eller ett gäng i fängelset. Karismatiska ledarfigurer bland fångarna går konsekvent in för att radikalisera andra. När tillgång till Internet är begränsad hittas det extremistiska materialet i böcker eller cd-skivor eller också är det självproducerat, upper Rise.

Även saker och skeenden utanför fängelset kan bidra till att en fånge radikaliseras. Kommunikation med extremistiska nätverk, bekanta, auktoriteter och släktingar som delar samma tankegångar kan tjäna som bränsle för bitterhet och vrede.

 

Även högerextremism ett hot

I Finland berör fenomenet främst fångar med utländsk bakgrund och radikaliseringen är relaterad till religiöst motiverad våldsam extremism. Under projektet i Södra Finlands brottspåföljdsregion har man också gjort flera observationer angående politiskt motiverad våldsbejakande extremism. Observationerna ger vid handen att det största radikaliseringshotet gäller fångar som exponeras för en extremistisk islamism eller högerextrem ideologi.

Enligt rapporten ska fokus i förebyggandet av radikalisering under fängelsetiden ligga på personalutbildning, informationsförvärv och en säker anstaltsplacering. Hänsyn till säkerhetsaspekter vid placering i anstalt torde vara det mest effektiva sättet att hantera de problem som orsakas av radikalism och våldsam extremism, eftersom det fortfarande inte finns något belägg för effektiva rehabiliteringsmetoder.

ÄMNESORD

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion

Socialdemokraternas alternativ: Mer utbildning och mindre skuldsättning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Antti Lindtman, Antti Rinne och Krista Kiuru presenterade på tisdag förmiddag SDP:s alternativ till statsbudget för 2018, i socialdemokraternas grupprum i riksdagshuset.

SDP presenterar ett alternativt budgetförslag som ”grundar sig på hårda fakta men har mjukt hjärta” för att citera Antti Lindtman. Grundtanken är att tillväxten tillhör alla.

Lue lisää

Diskussion

Kärlekssocialisten Pertti Simula: Solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Pertti Simula anammar samma tankebanor i psykoanalys i Norden som i arbetet för fattiga jordbruksarbetare i Brasilien. Han anser att vårt sätt att tänka även i människorelationer påverkas starkt av det kapitalistiska samhällets strukturer som främjar själviskhet och främlingskap och tränger undan solidariteten.

Lue lisää

Diskussion