– Effekterna kan bli svåra för tonårsflickor, i form av för tidiga graviditeter och påtvingade äktenskap, säger Shannon Kowalski vid Internationella koalitionen för kvinnohälsa (IWHC) till IPS.

Även Henrietta Fore, ordförande för FN:s barnfond Unicef, säger att coronakrisen har förvärrat situationen för särskilt utsatta grupper som kvinnor och barn. Hon menar att barn som lever i konfliktzoner i samband med pandemin utsätts för ännu större risker att drabbas av våld, övergrepp, barnäktenskap – men också att rekryteras av väpnade grupper.

Flera experter menar att våldet ökat i många delar av världen under den pågående krisen.

Sam Jones vid organisationen Acled, som samlar in data om våldsamma konflikter i världen, säger till IPS att stridande grupper i vissa fall har utnyttjat pandemin för att försöka uppnå sina mål.

Henrietta Fore påpekar att i de fall stridande parter försöker utnyttja krisen är det ofta barnen som drabbas hårdast.

Enligt Sam Jones har konflikter i vissa områden i länder som Libyen, Jemen, Indien, Mali och Uganda utökats sedan coronakrisen inleddes. I alla länder handlar det om redan pågående konflikter som har förvärrats, förutom i Uganda där våldet varit kopplat till statliga restriktioner i samband med krisen.

I Mali har Acled dokumenterat att minst 300 civila dödats under årets tre första månader, vilket är en snabbt ökande siffra. Sam Jones säger att det kan handla om att våldet bara har fortsatt, trots pandemin.

– Men i värsta fall har både väpnade grupper och statliga aktörer utnyttjat situationen för att gå på offensiven och riktat in sig på civila måltavlor, säger han.