Nyheter

Coronapandemin gjorde att fler tog kontakt med FFC:s rådgivning för invandrare

Foto: Topi Lappalainen
FFC:s rådgivning för invandrare kontaktades 472 gånger år 2020.

Coronapandemin har lett till att allt fler tar kontakt med FFC:s rådgivning för invandrare om spelreglerna i arbetslivet. I fjol kontaktades rådgivningen ungefär hundra gånger mer än året innan. Antalet frågor om lön och permittering ökade.

 

 

FFC:s rådgivning för invandrare kontaktades sammanlagt 472 gånger år 2020, jämfört med 378 gånger år 2019. Tjänsten hjälper personer som har flyttat till Finland i frågor om villkoren i arbetslivet, och den upprätthålls av fackcentralen FFC samt sju av dess medlemsförbund. Maaret Pulliainen jobbar som expert på rådgivningen och hon bedömer att coronapandemin är en delorsak till att fler har tagit kontakt.

 

– Många som har flyttat till Finland jobbar inom servicebranscherna, till exempel på restauranger, som har drabbats hårt av coronakrisen. De som tar kontakt med rådgivningen är oroade över sin utkomst och hälsa. Till exempel är det många som har frågor om permittering. Det är ett system som är obekant för många som tar kontakt med rådgivningen, och det är lätt att blanda ihop permittering med uppsägning.

 

Rådgivningen har också fått svara på frågor om arbetsgivarens rätt att ensidigt ändra anställningsvillkoren, såsom arbetstiden.

 

Enligt Maaret Pulliainen har coronakrisen ytterligare framhävt betydelsen av att personer som har flyttat till Finland får korrekt och aktuell information på sitt modersmål om frågor som gäller anställningsvillkoren och spelreglerna i det finländska arbetslivet.

 

Precis som under tidigare år fick rådgivningen i fjol svara på flest frågor om löner och lönefordringar (42% av kontakterna). Näst mest frågor handlade om vad som gäller när ett anställningsförhållande avslutas (25%). De här frågorna var lite fler än året innan. Tredje vanligast var frågor om villkoren i arbetsavtalet (18%).

 

– Oklarheter kring lönen är beklagligt vanliga bland utländska arbetstagare. De känner inte alltid till kollektivavtalet i den egna branschen och vet inte vilka rättigheter de har. Arbetsgivare har till exempel kunnat låta bli att betala olika lönetillägg, såsom kvällstillägg. Inte heller övertidsersättningar betalas alltid, trots att arbetstagaren skulle ha rätt till dem, berättar Maaret Pulliainen.

 

I fjol kontaktades rådgivningen av personer inom många olika branscher, men precis som under tidigare år kom flest frågor från personer inom fastighetsservicebranschen (18,8%), turism-, restaurang och fritidsbranscherna (15,5%) samt byggbranschen (10,7%).

 

– I alla de här branscherna jobbar många arbetstagare som har flyttat till Finland från andra länder, konstaterar Pulliainen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE