Internationellt

Dalitkvinnor vittnar om grova gruppvåldtäkter

Foto: Stella Paul/IPS
Dalitkvinnor vid en väg i Yamuna Nagar i delstaten Haryana. En studie visar att 85 procent av daliterna i delstaten saknar tillgång till egna åkermarker - vilket gör dem särskilt sårbara.

Nyligen utlöste gängvåldtäkten på en 19-årig kvinna i den indiska delstaten Uttar Pradesh kraftiga protester. Offret var dalit och de misstänkta gärningsmännen tillhör högre kaster. Aktivister säger att händelsen är långt ifrån unik och uppger att dalitkvinnor ofta utsätts för våldtäkter som en del av den maktutövning som utövas av män från högre samhällsklasser.

IPS

Arbetarbladet

 

 

Den unga kvinnan i Uttar Pradesh utsattes för tortyr och dog av sina skador. För Shabnam väckte händelsen hemska minnen. Hon är en ung kvinna som egentligen heter något annat och som bor i granndelstaten Haryana i norra Indien. Även Shabnam är dalit, den grupp som står längst ned i kastsystemets sociala hierarki och som tidigare kallades för ”oberörbara” eller ”kastlösa”.

 

– Hon var en dalit och kom precis som jag från en jordlös och fattig familj. De våldtog och torterade henne och när hon dog brände de hennes kropp. Och sedan hotade de hennes familj så att de skulle hålla tyst. Detta är precis detsamma som jag och min familj drabbades av. Den enda skillnaden är att jag fortfarande lever, berättar Shabnam för IPS.

 

Hon är långt ifrån ensam om sina erfarenheter. Enligt en kommande rapport som gjorts i samarbete mellan den internationella organisationen Equality Now och den indiska gruppen Swabhiman Society använder sig män från högre kaster ”systematiskt” av våld och gängvåldtäkter mot dalitkvinnor i delstaten Haryana. Detta som ett sätt att befästa både kast- och könshierarkier.

 

Enligt rapportförfattarna är det kastbaserade samhället fortfarande djupt befäst i delstaten, där en femtedel av befolkningen beräknas bestå av daliter. Rapporten är baserad på det arbete som bedrivs av Swabhiman Society i Haryana, där organisationen under många år har gett stöd till daliter som fallit offer för sexuella övergrepp.

 

När Shabnam blev utsatt för en gängvåldtäkt 2013 var hon fortfarande minderårig. Och under de sju år om gått sedan dess har hon mottagit flera mordhot. Till sist beslutade en domstol att hon behövde beskydd.

 

För daliter kan våldtäkten innebära början på en lång rad av övergrepp”

 

Manisha Mashaal är jurist och grundare av Swabhiman Society, som har bistått Shabnam med stöd. Hon säger att det är vanligt att sexualbrottet sedan följs av nya brott.

 

– För daliter kan våldtäkten innebära början på en lång rad av övergrepp.

 

Enligt Manisha Mashaal kan offren utsättaa för hot och trakasserier, men också bli förnekade möjligheten att gå i skolan eller att kunna försörja sig.

 

Swabhiman Society grundades för att bryta den tystnadskultur som länge omgett de brott som dalitkvinnor utsätts för. Organisationen erbjuder offren både juridiskt och psykologiskt stöd.

 

– Vi kan erbjuda en säker plats för hundratals kvinnor som har blivit stigmatiserade och utsatta och inte har någon annanstans att ta vägen, säger Manisha Mashaal.

 

Enligt henne är det få andra organisationer som hjälper dalitkvinnor samtidigt som många av dem inte känner till sina juridiska rättigheter.

 

Enligt Manisha Mashaal är det vanligt att offren i stället för att vända sig till rättsväsendet hänvisas till de lokala råd, kallade Khap Panchayat, som tar beslut i lokala frågor och som styrs av jordägande grupper. De beslut som tas där missgynnar ofta daliter – men av rädsla för repressalier vågar få bestrida rådens beslut.

 

Mamta är ett annat våldtäktsoffer som fått stöd av Swabhiman Society. Även hon utsattes som minderårig för en gängvåldtäkt av män från en högre kast. Efteråt beordrade det lokala rådet att Mamta skulle gifta sig med en av våldtäktsmännen – ett beslut som hennes fattiga familj inte vågade motsätta sig.

 

Därefter blev Mamta inlåst i ett litet rum där hon vid upprepade tillfällen blev våldtagen av mannen, men också av hans vänner och anhöriga.

 

– Det var som att sitta i en bur. Min man låste dörren utifrån. Han vägrade vanligtvis att röra vid mig eftersom jag var oberörbar, men tvingade mig samtidigt att ha sex med honom så fort han kände för det. Och varje dag tog han dit andra män som också våldtog mig, berättar Mamta, som i dag är 26 år, för IPS.

 

Till sist lyckades hon dock fly och fick kontakt med Swabhiman Society. Via organisationen fick hon träffa andra kvinnor som haft liknande upplevelser – och fick det stöd som krävdes för att hon skulle våga vända sig till de rättsliga myndigheterna för att kräva rättvisa.

 

I nordindiska delstater som Haryana, Punjab och Bihar lever en stor majoritet av daliterna utan tillgång till egen mark. Manisha Mashaal säger att det innebär att kvinnornas situation blir ännu värre.

 

– De är sårbara på flera nivåer. Först genom sin kasttillhörighet, men också på grund av sitt kön – och dessutom på grund av att de är jordlösa.

 

Detta förhållande har även blivit belyst i en studie som gjorts av forskaren Reen Kukreja vid Queens-universitetet i Kanada. Studien slår fast att en stor majoritet av daliterna i Haryana är beroende av jordägande kaster för sin försörjning som daglönearbetare.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE