MENY

Dansk Metal: Viktigt att hitta nya sätt att nå ut med vårt budskap

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Anders Laubjerg (t.v.) och Thorkild E. Jensen betonar vikten av ett nytänkande både vad gäller modern teknologi och utnyttjande av datateknik inom fackföreningsrörelsen.

Steget bort från kunskapssamhället och in i ”Danmark som produktionsland” samt satsningar på elektroniska medlemsomröstningar står högt på dagordningen inom fackförbundet Dansk Metal. Genom besök på arbetsplatserna vill man dessutom engagera lärlingarna i förbundet och bromsa det sjunkande medlemsantalet.

Thorkild E. Jensen som åren 2003–2012 var ordförande för Dansk Metal påminner om att det danska metallarbetarförbundet grundades redan 1888.

– Ända fram till 1994 gick antalet medlemmar ständigt upp. Men sedan började det sjunka. Utvecklingen blev alltså på den punkten likadan som i våra grannländer. Men först kring åren 1999 och 2000 fäste vi på allvar uppmärksamhet vid vad som höll på att ske, berättar Jensen.

Dansk Metal som tidigare hette Dansk Metalarbejderforbund har idag sammanlagt 110 00 medlemmar varav 80 000 betalande. Pensionärerna som pensionerades före 2010 är nämligen befriade från medlemsavgift. Nya pensionärer betalar däremot 40 danska kronor per månad till förbundet.


Mer utbildning

 

I dag får cirka 70 procent av alla danska ungdomar gymnasieutbildning. Andelen har tidigare varit betydligt lägre.

– Det råder inget tvivel om att allt fler ungdomar vill ha mera utbildning. Mödrarna har ett stort inflytande. När barnet frågar ”mamma, vad ska jag bli” svarar mor ”far är maskinarbetare, men du ska skaffa dig mera utbildning än din far”, konstaterar Jensen och understryker att forna tiders maskinarbetarutbildning har blivit modern industriteknikerutbildning.

Han säger att det ofta går till så att någon vän till barnet väljer gymnasiet.

– Då vill man även själv söka sig till gymnasiet. Men här finns också problem. Av de gymnasieutbildade finns de som är arbetslösa i fyra – fem år. Många av dem som går gymnasiet gör det för att de inte vet vad de ska göra.

Jensen påminner om att det i gamla tiders folkskola fanns skolbarn som var både ord- och sifferblinda vilket man då inte var tillräckligt medveten om.

– Därför kunde de inte tillgodogöra sig utbildningen. Men i dag kan datamaskinerna hjälpa dem som har problem med att läsa och skriva.

 

Ändring av samhällets dagordning

Med tre fjärdedelar av de unga i gymnasiet talade man om att Danmark skulle vara ett kunskapssamhälle. Men Dansk Metal och Thorkild E. Jensen representerade en övergång till nya attityder. Jensen gjorde ändringen av samhällets dagordning till ”Danmark som produktionsland” till sin viktigaste uppgift.

Precis som i många andra högt utvecklade industriländer har delar av produktionen flyttat till  låglöneländer, till exempel Kina. Jensen kan dock informera om att detta inte alltid varit helt lyckat.

– Det har nämligen visat sig att de produkter som producerats i låglöneländer inte motsvarar våra kvalitetskrav. Därför har vi i Danmark sedan 1990-talet investerat i ny teknologi vilket gjort oss mer konkurrenskraftiga.

Det sjunkande medlemsantalet var länge ett problem för Dansk Metal.

– Men nu har nedgången stoppats. Det lyckades genom att organisera så många lärlingar som möjligt. Huvudansvaret ligger på de lokala fackavdelningarna men förbundet centralt hjälper till så mycket som möjligt.

– Det har man gjort genom att organisera fackliga förtroendemannabesök på de enskilda arbetsplatserna. Något som vi under många år hade glömt bort, konstaterar Jensen.

Han berättar att den vanligaste frågan man fått från medlemmarna och lärlingarna på fabrikerna lyder: vad får jag för min medlemsavgift?

Då gäller det att kunna svara med siffror och fakta.

 

Robotarnas roll väcker frågor

Inom Dansk Metal har man aldrig varit ”maskinstormare”.

– I Danmark har vi upplevt en revolution i fråga om robotar. Det finns dock metallarbetare som frågar oss om inte robotarna tar deras jobb. Men då svarar vi att robotarna också skapar nya arbetsplatser och gör oss mera konkurrenskraftiga, understryker Thorkild E. Jensen.

Anders Laubjerg var organisationssekretare för Dansk Metal fram till första maj. Hans sista uppgift innan pensioneringen var att få röstningsprocenten vid medlemsomröstningen gällande det nya kollektivavtalet i april i år att skjuta i höjden. Han berättar att man gav en möjlighet till elektronisk medlemsomröstning om avtalsförslaget.

Den danska modellen var nämligen i kris. Den procent som deltog i medlemsomröstningarna hade stadigt minskat under flera år.

– Vår uppgift var att på ett annat sätt än tidigare använda oss av datatekniken. Våra medlemsomröstningar är beslutande, men den sjunkande röstningsprocenten försvagade deras legitimitet, säger Laubjerg.

En bottennotering nåddes 2012 då röstningsprocenten var så låg som 27 procent. Men i den senaste medlemsomröstningen om nytt kollektivavtal som hölls 2017 steg antalet deltagande i omröstningen till 58,2 procent. Hur gick det till?

– Vi lyckades höja röstningsprocenten genom att använda modern datateknik, berättar Laubjerg.

Kampanjens motto var ”data i tiden – från röstning per brev till elektronisk omröstning”.

– Faktum är att unga danskar inte öppnar sin post särskilt ofta. Kanske en gång i veckan eller till och med bara en gång i månaden, konstaterar Laubjerg.

 


Mobilen till användning

Inom Dansk Metal har man något som kallas ”segmenterad kommunikation” vilket innebär information anpassad efter de olika branscherna inom förbundet.

– Vi har så många fina idéer men frågan är hur vi ska nå ut med vårt budskap. Många av våra medlemmar har undrat vad de egentligen röstar om. Dansk Metals omröstningsavdelning utnyttjade mobiltelefonen för att sända ett sms till medlemmarna med viktig information gällande medlemsomröstningen. Det får nämligen inte finnas någonting som gör det svårt att rösta, framhåller Laubjerg.

Dansk Metal fick därigenom fungera som en slags kommandocentral.

– Genom mobiltelefonen försökte vi inte påverka folk att rösta ja eller nej, men vi kunde påverka röstningsprocenten. Till dem som inte röstat sände vi i sista stund ett sms där vi sade att nu är sista chansen att kunna påverka kollektivavtalet.

ÄMNESORD

Diskussion

Året som gått med Arbetarbladet

Finlands jubileumsår har varit minst sagt händelserikt även för SDP och ABL som önskar alla en fridfull Jul och gott nytt år och återkommer i januari! Men först är det dags för en sammanfattning.

Lue lisää

Diskussion

Furstenborg: Facket behövs!

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Hagnäs torg med dess många fackförbundskontor är en mycket bekant plats för Jan Furstenborg.

Facket behövs nu och i framtiden. Fackföreningsrörelsen måste alltid också vara beredd att förnya sig. Man ska vara beredd att acceptera förnyelse men också själv skapa nytt. Det säger Jan Furstenborg, finlandssvensk facklig veteran och numera aktiv pensionär.

Lue lisää

Diskussion

Tuula Haatainen: Nu räcker det, vi accepterar inte trakasserier i någon form!

Kuva: Jari Soini
Tuula Haatainen, SDP:s presidentkandidat.

Riksdagsledamot Tuula Haatainen inledde riksdagsdebatten om sexuella trakasserier med ett tal om vikten av att gå från tystnadens till nolltoleransens tid.

Lue lisää

Viktigt att låta finskspråkiga tala svenska

Kuva: Foto: Caroline Lång
Rebecca Åkers, ordförande för FSUD, ställde frågor kring svenskans historia, nutid och framtid till forskaren Kjell Herberts.

Det råa debattklimatet och domänförlusterna ser ut att hota svenskan i Finland. Finns det en överlevnad för tvåspråkigheten? Det diskuterades på ABL:s och FSUD:s evenemang ”Hotad? – en barkväll om finlandssvenskan”.

Lue lisää

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion