Internationellt

De fattiga blir snabbt fler – medan de rikaste blir allt rikare

Världsbanken varnar för att ytterligare 115 miljoner människor under året kommer att drabbas av extrem fattigdom i spåren av coronakrisen. Detta samtidigt som världens rikaste blir allt rikare.

På lördag uppmärksammas FN:s internationella dag för utrotning av fattigdom. Samtidigt visar nya rapporter att antalet personer som tvingas leva i extrem fattigdom nu ökar snabbt – medan de förmögenheter som innehas av världens rikaste når nya rekordnivåer.

IPS

Arbetarbladet

 

 

Antalet personer som faller ned i extrem fattigdom ökar för första gången på över 20 års tid, och utvecklingen går snabbt i coronapandemins spår. FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att pandemins konsekvenser i första hand drabbar världens mest sårbara grupper – de redan fattiga, kvinnor och barn, personer med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper.

 

En ny rapport från Världsbanken visar att upp emot 115 miljoner fler människor riskerar att falla ned i extrem fattigdom under året, och att pandemin förväntas bidra till att siffran kommer att stiga ytterligare under nästa år.

 

Samtidigt är världens dollarmiljardärers rikedomar uppe på nya rekordnivåer, enligt en ny rapport från UBS Global Wealth Management och PwC Switzerland. Enligt statistik som presenteras i rapporten har de superrikas samlade rikedomar ökat kraftigt mellan april och juli i år – mitt under den pågående pandemin.

 

Antalet personer som är miljardärer i dollar rapporteras vara 2 189 individer – en uppgång från 2 158 för tre år sedan. Tillsammans uppges de superrika äga svindlande 10,2 biljoner dollar, vilket är en uppgång från 8,9 biljoner dollar för tre år sedan. Deras inkomster härrör främst från tekniksektor, sjukvård och industri.

 

Världens rikaste uppges också avsätta allt större summor till välgörenhet.

 

– Men filantropi eller välgörenhet är inget hållbart alternativ till mer systeminriktade lösningar, säger Pooja Rangaprasad vid den Rom-baserade organisationen Society for International Development, till IPS.

 

Hon betonar att många utvecklingsländer redan är hårt pressade av stora skuldberg – något som förvärras av ett internationellt skattesystem som gör det möjligt för rika företag och individer att undgå skatt.

 

– Om det inte kommer några globala ekonomiska lösningar som ser till att utvecklingsländer har ekonomiska möjligheter att bemöta krisen så kommer konsekvenserna att bli förödande. Många miljontals människor kommer att drabbas av extrem fattigdom, varnar hon.

 

Pooja Rangaprasad säger att världens länder därför omgående bör komma överens om skuldavskrivningar med hjälp av ett FN-ramverk som syftar till att hantera ”ohållbara och illegitima skulder”. Dessutom menar hon att det krävs en konvention som syftar till att få bort de kryphål som finns i de internationella skattesystemen.

 

Utmaningen för det internationella samfundet består i att få fram ytterligare biståndsresurser till låginkomstländerna, där den globala fattigdomen är som mest utbredd”

 

Även professor Kunal Sen, chef för forskning om utvecklingsekonomi vid FN-universitetet, varnar för att pandemin kommer att leda till att många miljontals familjer i världens utvecklingsländer kommer att falla ned i fattigdom.

 

– Utmaningen för det internationella samfundet består i att få fram ytterligare biståndsresurser till låginkomstländerna, där den globala fattigdomen är som mest utbredd, säger Kunal Sen.

 

Den snabba ökningen av antalet extremt fattiga i världen innebär också ett stort hot mot FN:s globala utvecklingsmål om att utrota hungern och den värsta fattigdomen till 2030.

 

Världsbankens definition av extrem fattigdom omfattar personer som tvinga leva på inkomster som är mindre än motsvarande 1,9 dollar om dagen. Den beräknade ökningen av antalet personer som lever i extrem fattigdom är den första som noterats sedan den asiatiska finanskrisen 1998.

 

Innan pandemin var förväntningen att andelen människor som tvingas leva i extrem fattigdom skulle minska till 7,9 procent av världens befolkning under året. Nu beräknas i stället att den siffran kommer att uppgå till mellan 9,1 och 9,4 procent.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE