Opinion

Debatt: Demokratin och det öppna samhället måste stärkas

Pixabay
Sekretesslagstiftningen i Sverige bör reformeras, anser Robert Björkenwall och Jaan Ungerson.

Den svenska sekretesslagstiftningen behöver reformeras. Att kommuner menar sig ha rätt att inte tala om hur många äldreboenden som varit coronasmittade, att SCB – Statistiska Centralbyrån – enligt en dom i kammarrätten inte längre får lämna ut uppgifter om vilken kompetens lärarkåren i en skola har eller att myndigheter som polis och socialtjänst hindras att genom byte av information samverka i jakten på grov brottslighet. Detta riskerar att hos medborgarna väcka misstro mot samhället och får orimliga konsekvenser sett ur ett demokratiperspektiv.

ABL

 

 

Att en tydlig sekretesslag behövs är otvetydigt. Staten måste kunna hålla viktiga ekonomiska och utrikespolitiska förhållanden hemliga och försvaret skydda sin verksamhet. För privata företag är skyddet mot stöld eller kopiering avgörande för viljan att våga satsa. Ibland kan enskilda medborgares integritet behöva skyddas. Men som sekretesslagen och lagen om skydd av affärshemligheter i allt för många fall tolkats från kommuner, regioner och myndigheter riskerar den att allvarligt undergräva demokratin. Skolforskningen påverkas också negativt när viktiga jämförelsedata inte längre finns tillgängliga för forskningen.

 

Coronapandemin har på ett tydligt vis lyft fram frågan om medborgarnas rätt till information. Trots förfrågningar från såväl media som enskilda har de flesta kommuner vägrat ge besked om vilka av deras äldreboenden som drabbats av corona. Man har också vägrat att tala om hur många som drabbats på olika boenden. Även om ingen begärt att få veta vem som drabbats har hemligstämpeln motiverats med ”integritet” för de drabbade. Medborgarnas rätt att få veta var det fanns smitta i deras närområde och hur omfattande den var gick att förbigå med hänvisning till sekretess.

 

För demokratins skull och för medborgarnas rätt att följa hur landet sköts och skattepengarna används måste offentlighetsprincipen stärkas. Och för möjligheten för myndigheter att stävja brott och hindra kriminella nätverk från att växa måste sekretesslagen ändras. Uppgifter som finns hos en myndighet och som kan vara av betydelse för en annan myndighets möjlighet att avslöja brott ska inte kunna stoppas av sekretess. Lagen bör i stället befrämja samverkan.

 

Att medborgarnas rätt att få insyn i de verksamheter som betalas med skattepengar behöver stärkas vittnar den dom från kammarrätten om som gjort i stort sett all verksamhet som rör landets skolor – allt från vilka skolor som finns i en kommun till betyg, lärartäthet och en skolas elevsammansättning – till sekretessbelagda affärshemligheter. Med domen är möjligheten för medborgarna att kontrollera hur de vinstdrivna privata skol-, vård- och omsorgsbolagen sköter det kommuner och regioner anförtrott dem i realiteten borttagen. Välkommet är att regeringen gett löfte om att se över lagen så att åtminstone den information medborgarna behöver för att kunna välja utförare finns tillgänglig.

 

Behovet av att se över såväl sekretesslagarna som offentlighetsprincipen och rätten till att ta del offentlig handling så att insynen inte stryps och att allmänheten kan följa vad politiker och tjänstemän gör och vad som sker i våra skattefinansierade verksamheter är viktig för att hålla demokratin levande. Den sekretess och fördröjning av att lämna ut handlingar som allt för ofta brukats för att hålla information borta från bevakande media riskerar att skapa en osund klyfta mellan byråkrati och medborgare. Sverige har en bra tradition för granskande media, öppenhet och fri debatt. Den svenska tryckfrihetslagen som är världens äldsta med anor till 1766 och grundlag från 1949 har tjänat den svenska demokratin väl. När sekretesstämpeln börjar komma fram allt för ofta behöver lagen ses över och demokratin såväl som insynen i den av hela folket finansierade verksamheterna åter stärkas.

 

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli

 Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE