Opinion

Debatt: Den Putinska glömskan och lögnen

Foto: Wikimedia Commons
President Joe Biden undertecknar 2022 års Lend-Lease Act den 9 maj.

Samma dag – den 9 maj – som Ryssland med militärparad och tal av Putin firade segerdagen i andra världskriget skrev president Biden i USA under en nu uppdaterad lag från samma krig, en lag som då kom till för att kunna förse de allierade och då bland annat den sovjetiska armén med vapen och krigsmateriel. Nu ger samma lag möjligt för USA att förse Ukraina med amerikanska vapen.

ABL

 

 

I Ryssland råder idag lika stor tystnad kring betydelsen av det amerikanska stödet för segern över nazisterna och Hitlers Tyskland som kring det krig man nu för i Ukraina. Att Ryssland fick offra mycket i kampen mot nazisterna är tveklöst. Men verkligheten bakom den ryska självbilden och den storhet Putin lyfter fram som Ryssland med det ärofulla Stora Fosterländska Kriget och jakten på nazister och med vilket han motiverar sin ”specialoperation” i Ukraina är lika falsk som de fakta som nu serveras det ryska folket. Utan amerikanskt stöd hade risken varit stor att Tyskland vunnit kriget.

 

När president Roosevelt 1941 undertecknade lagen ”Lend-Lease Act” var inte minst Sovjetunionen och Röda Armén i rejält behov av stöd. Man hade under krigets första 18 månader förlorat närmare 20 miljoner av de 25 miljoner som skulle komma att stupa på den ryska sidan. Varken krigsmakten eller industrin var i skick att klara ett krig. Industrins förmåga att få fram vapen och krigsmateriel var bristfällig. Krigsmakten var illa sargad av Stalins utrensningar där mängder av officerare och högre befäl fängslats eller arkebuserats i ”den stora terrorn 1937”.

 

Den ryske marskalken Georgij Zjukov har i ett uttalande konstaterat att ”Folk säger idag att vi inte fick någon hjälp från den allierade sidan. Men det går inte att förneka att amerikanerna skänkte oss materiel utan vilka vi inte kunnat fortsätta att kriga…”. Och såväl Stalin själv som Chrusjtjov har i diplomatiska salonger uttryckt att Ryssland utan stödet från USA skulle ha förlorat kriget.

 

Vilket stöd det nu av Biden uppdaterade ”Lend-Lease Act” kan komma att ge Ukraina kvarstår att se.

 

Det stöd som Sovjetunionen och Röda Armén fick mellan 1941 och 1945 uppgick till motsvarade 200 miljarder USA dollar. Och det omfattade allt från livsmedel till järnvägsräls. Beräkningar säger att Sovjetunionen fick in omkring 400 000 jeepar och lastbilar, 14 000 flyg som flögs direkt från fabriker i USA till flygfält i Sibirien, cirka 30 000 motorcyklar, 20 000 amerikanska specialfordon för att bära missiler, 13 000 stridsvagnar, 35 000 radioutrustningar, 2000 lok till järnvägarna och omkring hälften
av all räls som behövdes för att hålla spåren i skick. Till det kom också att mer än hälften av all aluminium och 80 procent av all koppar som Sovjetunionen behövde för kriget kom från USA. Med det kom även verktygsmaskiner och utrustning till industrin. Man fick också högoktanigt bränsle för att kunna tanka flygen.

 

Att samma krigsmakt som en gång fick omfattande stöd för att förhindra en aggressiv angripare från att behärska Europa nu tagit över rollen som angripare är i grunden en tragedi. I stället för att bidra till att bygga upp en på förtroende och ömsesidig respekt grundad värld där FN-stadgans tal om rätt för varje nation att själv välja sin väg och sina allianser har Putin splittrat Europa. Det som nu behövs är ett massivt och uthålligt stöd till Ukraina. Den av Biden förnyade ”Lend-Lease Act” kan nu bli lika viktig i försvaret av demokratin som den en gång var i kampen mot en maktberusad Adolf Hitler.

 

Robert Björkenwall, journalist och utredare

Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE