Opinion

Debatt: Sote-reformen gynnar alla, även huvudstadsregionens unga

Foto: Topi Lappalainen
En god vård och omsorg i hela landet är vårdreformens mål, anser FSUD.

Social- och hälsovårdsreformens framgång kräver solidaritet och förståelse. Syftet med vårdreformen är att jämna ut skillnader i tjänsternas kostnader, kvalitet och tillgänglighet som råder mellan olika regioner och därmed trygga en god vård och omsorg för alla finländare i hela landet.

Arseniy Lobanovskiy

Arbetarbladet

 

 

Det som i reformen stött på mest motstånd har visat sig vara finansieringsmodellen. Vi inom Finlands Svenska Unga Socialdemokrater  anser att det utjämningssystem som ingår i finansieringsmodellen är nödvändigt. Ändå är det helt förståeligt att många välfärdsområden som kommer bli nettobetalare i utjämningen gärna skulle sett sin nuvarande finansieringsnivå bibehållen. Därtill att nettomottagare i utjämningen vill täcka sina budgetunderskott i en snabbare takt än vad som stadgades i det första förslaget. Båda två sidor blev vinnare i partiernas senaste överenskommelse där man med statliga tilläggsresurser gjorde utjämningen rimligare.

 

Om vi sätter alla dessa siffror i perspektiv så förutsätter finansieringsmodellens utjämning för exempelvis Nyland att man lyckas öka produktiviteten med cirka 0,3% per år. Jämför detta med kommunerna i Nyland, med Helsingfors inräknat, som för närvarande när kommunerna finansierar tjänsterna ställt tuffa sparkrav och eftersträvat en årlig produktivitetsökning på 1 – 2 %. Vårdreformen tryggar alltså HUS:s finansiering bättre än vårt nuvarande system. Det stora hotet för de ungas välbefinnande och landets framtid är nog egentligen borgerligt styrda kommuner i Nyland. Lyckligtvis är det snart kommunalval och då finns det möjligheten att ändra på detta!

 

Sedan är det värt att notera att den största delen av finansieringen (81%) kommer enligt servicebehov inom social- och hälsovården som beräknats på basis av 132 olika statistikuppgifter. Det är väl helt rätt och rimligt att resurser fördelas enligt behov. Det är också skäl att minnas att finansieringen blir större när befolkningsmängden i regionen ökar, eftersom den ökade befolkningen ökar antalet människor som behöver tjänster. Detta gynnar Nyland med tanke på att befolkningen under de senaste åren har ökat med i genomsnitt en procent per år. Det finns alltså väldigt lite som pekar på att några större nedskärningar kommer bli av som bl.a. SU i Helsingfors oroar sig för i en insändare i HBL (26.10). Tvärtom kommer mera personal behöva anställas och vårdreformens finansieringsmodell möjliggör faktiskt detta. Helsingfors och Nylands fyra välfärdsområden har också större muskler att satsa på det förebyggande arbetet än vad alla tidigare 24 kommuner någonsin hade möjlighet att göra.

 

Avslutningsvis kan vi inte låta oss  fastna i debatten om vem som ska vinna eller förlora vad. En livskraftig region kommer ha fortsatta resurser för att ordna en god vård och satsa på det förebyggande arbetet. Men lika viktigt är att en region med en bristande servicenivå får de resurser som krävs för att förbättra servicen och säkerställa de lagenligt garanterade tjänsterna.

 

Alla välfärdsområden kommer alltså vinna på vårdreformen. Vi måste även visa solidaritet och förståelse eftersom vi alla sitter i samma båt.

 

Arseniy Lobanovskiy, Finlands Svenska Unga Socialdemokrater, Tammerfors

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE