MENY

”Det blir alltför starkt” – ABL:s diskussion om 1918 väckte tankar och känslor

Kuva: Foto: Marianne Laxén
Arbetarbladets chefredaktör Johan Kvarnström, riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta och fil. dr. Matias Kaihovirta på ABL:s evenemang Vi måste tala om 1918 i Ekenäs den 27 januari.

Arbetarbladets evenemang ”Vi måste tala om 1918” blev på alla sätt lyckat. Frågorna var stora, svåra och tunga, men att dryfta dem tillsammans skapade grogrund för djupare förståelse och fortsatta diskussioner.

Tanken med evenemanget i Ekenäs var att få till stånd en dialog, att i början av minnesåret bidra till vidare diskussioner om det tragiska året med inbördeskrig och efterföljder som krävde över 36 000 finländares liv.

 

Tillställningen ordnades på initiativ av Caroline Lång som hållit i trådarna för ABL:s tidskriftsprojekt. I jubileumsutgåvan finns bland annat en intervju med historikern och forskaren Matias Kaihovirta som var den ena gästen på Kulturhuset Karelias scen på lördagen då det var på dagen 100 år sedan inbördeskriget bröt ut.

 

Dagens andra gäst var SDP:s vice ordförande, riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta som också är ordförande för Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs. Hon har som de flesta vid det här laget vet också en personlig anknytning till händelserna i och med att hennes farfars far Fredrik Feldt arkebuserades i Västankvarn 1918. Han var då 39 år och far till fem barn.

 

Diskussionen leddes av mig, Arbetarbladets chefredaktör Johan Kvarnström, och jag inledde med att hälsa välkomna och läsa upp de första styckena ur Sture Lindholms bok Fånglägerhelvetet Dragsvik – massdöden i Ekenäs 1918.

 

Sedan dök vi in i frågor om 1918, om kunskapsläget, förutsättningar för en debatt, olika perspektiv (från individuella öden till större sammanhang), terminologi, historia, hur minnesåret har uppmärksammats så här långt och kommer att uppmärksammas med mera. Gästerna lyfte också fram att minnesåret ger en chans att blicka framåt och att Finlands exceptionella enande kan vara en förebild för andra länder som drabbats av inbördeskrig.

Ofta blev det som mest berörande då det blev personligt. Maarit Feldt-Ranta berättade om hur hon alldeles nyligen fick veta att Fredrik Feldt blev såld på auktion tillsammans med sin bror då han var 7 år för att föräldrarna inte kunde försörja sina barn.

 

Tack vare Ralf Wenman fick också höra ett vittnesmål från fånglägren. Wenman har nämligen ett ljudband där hans morfar Henrik Forsman berättar om hur han kom till Billnäs 1915, blev medlem i arbetarföreningen, senare rödgardist och slutligen fånge först i Dragsvik och därefter på Sveaborg.

 

Alla 75 personer i salen lyssnade under full koncentration på den berörande och sorgliga skildringen av våld och svält. Sedan gav det sig naturligt att publiken deltog i dialogen, både med frågor och reflexioner. Alla var djupt inne i händelserna 1918.

”Jag kan inte, det blir alltför starkt”, sades också i mikrofonen och jag fick konstatera det minsann också är förståeligt i sammanhanget. Hade själv lite darr på rösten av stundets allvar då jag läste upp stycken om fånglägerhelvetet. Det tunga till trots var stämningen också varm och befriande.

 

Många stannade kvar i 1918 genom att fortsätta kvällen med att se Karelias egen produktion Musikteatern 18.

 

Arbetarbladet tackar varmt alla som kom till diskussionen!

 

 

”Nordiska modellen den bästa strategin för globalisering med mänskligt ansikte”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Jesper Bengtsson på Kiasma, Helsingfors, 2018.

Förändringar hör tiden till och kan inte stoppas politiskt, men nog mötas och styras, enligt Jesper Bengtsson som sammanfattar den nordiska arbetarrörelsens rapporter om den nordiska modellen.

Lue lisää

Feldt-Ranta: Sverige inför karens för beslutsfattare som går över till näringslivet – även Finland borde vidta åtgärder

Kuva: Johan Kvarnström

– Problemet är synligt för alla och nu lyder frågan: vad tänker man göra åt saken? säger Maarit-Feldt-Ranta om samlingspartisters övergång till vårdbolag och -organisationer.

Lue lisää

Diskussion

Min färd i rörelsen del 8: Grundlagsutskottet

Kuva: Foto: ABL-arkiv
Jacob Söderman.

”Frågan gäller om det finns en tönt här i salen och vi har två inblandade om jag förstått rätt: ledamöterna Juuso Häikiö och Veikko Vennamo.”

Lue lisää

Antti Rinne: Finlands förnyelse kräver gemensamt förtroende

Kuva: Jari Soini

SDP:s ordförande betonade vikten av förtroende för samhällets utveckling under sitt tal vid långa riksmötets öppnande i riksdagen på onsdagen.

 

Riksmötets debatt hölls två dagar efter att det regeringspartiernas ledare med säkerhet slagit fast att det inte blir någon reform av familjeledigheterna. Att man ger upp med över ett år kvar av mandatperioden väckte förstås kritik. Den största delen av oppostionen beklagade att en viktig reform för jämställdheten uteblir. Främst Kristdemokraterna skiljde sig på denna punkt bland oppositionens röster.

 

SDP:s ordförande Antti Rinne tog talade om att det mitt i dessa tider av förändring finns ett behov av mod att genomföra reformer som möjliggör hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Rinne påminde om att förändringen bäst uppnås av en person med tillräcklig kompetens och förmåga att driva den kontinuerligt.

– Därför behöver vi så snabbt som möjligt en avgiftsfri småbarnspedagogik för alla barn. Det skapar en stark grund för alla typer av elever att öka sin kunskap. Dessutom måste familjeledigheten reformeras, sade Rinne.

 

Enligt SDP behövs nu verkligen gratis yrkesskolor och gymnasier för alla så att ingen ung person faller utanför utbildning eller arbetslivet. Därtill behövs mera resurser till  unga vuxnas kompetensprogram och pengar till utvecklingen av vuxenutbildningen, till exempel genom öppna universitet.

– Vi bör hjälpa människor med risk för utslagning och stärka människors förmåga att förnya sina färdigheter. Vi har inte råd med att låta bli att göra dessa investeringar, sade Rinne.

 

 

Diskussion

Min färd i rörelsen del 7: Riksdagen

Kuva: ABL-arkiv
Jacob Söderman i riksdagen.

”Förstår du inte att de vill skyffla undan dig. Du ställs upp i Åboland bara för att samla röster. Ingen chans att du blir vald.”

Lue lisää