Internationellt

Distansundervisning avslöjar och vidgar klyftor

Istock
Distansundervisningen i samband med coronakrisen har visat på stora klyftor världen över. Långt ifrån alla elever har tillgång till den utrustning som krävs för att delta i den digitala undervisningen.

Stängda skolor drabbar främst de elever som på grund av ekonomiska orättvisor hamnar på efterkälken, visar en ny studie. I Indien har skolorna stängt för 320 miljoner barn och ungdomar och långt ifrån alla har möjlighet att fortsätta sina studier via distansundervisning.

IPS

Arbetarbladet

 

Coronakrisen har skapat nya hinder i arbetet för att ge alla barn möjlighet till utbildning, i takt med att världens skolor har stängts. Enligt en ny rapport från FN-organet Unesco har 40 procent av världens fattiga länder inte erbjudit något stöd till elever med dåliga förutsättningar i samband med att skolorna stängts.

 

I rapporten konstateras att tidigare kriser visar att en av de grupper som löper särskilt stor risk att aldrig ens komma tillbaka till skolan är flickor från mycket fattiga familjer.

 

Enligt Unesco var skolorna fortsatt stängda för 62 procent av världens elever den 20 juni.

 

Organet uppger att de nationella skolstängningarna bara i Indien drabbat närmare 320 miljoner barn och ungdomar, i åldrarna från förskola upp till de högskolenivå.

 

I Indien har myndigheterna beslutat att hålla skolorna stängda minst fram till utgången av juli, och i stället ska terminen slutföras via distansundervisning. Detta samtidigt som allt fler konstaterade fall av covid-19 rapporteras i landet, en siffra som nu uppgår till närmare en halv miljon.

 

Långt ifrån alla elever och lärare har dock tillgång till internetuppkopplingar och den utrustning, de kunskaper och arbetsförhållanden som krävs för att kunna använda sig av de digitala lösningarna. I många fall saknar elever och lärare dessutom tillräckligt snabba internetförbindelser för att kunna ladda ned dokument eller delta vid digitala möten.

 

Lärare har i många fall tvingats att över en natt börja använda sig av nya lösningar för att kunna bedriva undervisning, dela ut material, rätta prov och hålla kontakten med elever och deras föräldrar, konstateras i rapporten.

 

När skolorna väl öppnar igen är det viktigt att de tar i beaktande att många drabbats av ett avbrott i studierna – och det gäller framför allt de fattiga eleverna”

 

Manos Antoninis, som arbetat med Unesco-rapporten, säger till IPS att det avgörande är att alla elever erbjuds lösningar som kan fungera för just dem.

 

– Internetbaserad undervisning kanske fungerar utmärkt för en del, medan radio- eller tv-baserad undervisning kan vara en bättre lösning för andra. Ingen lösning fungerar dock för alla, och det vi oroar oss mest för just nu är de missgynnade elever som inte erbjuds några fungerande alternativ. De halkar efter, och deras relation till skolan riskerar att minska samtidigt som deras familjer löper högre risk att drabbas av fattigdom, säger han.

 

I Indien gick landets privatskolor snabbt över till olika former av distansutbildning och eleverna, som generellt tillhör välbärgade familjer, kunde snabbt anpassa sig eftersom de oftast har tillgång till såväl el, internetuppkopplingar och datorer.

 

I andra änden finns det samtidigt många miljontals indiska barn som saknar allt detta.

 

En undersökning i tre indiska delstater som gjorts av den Delhi-baserade biståndsorganisationen Praxis visade att fyra av tio skolflickor inte hade möjlighet att delta i distansundervisning. Samma undersökning visade också att över hälften av flickorna ägnade mindre tid åt studier än innan coronakrisen, på grund av de ekonomiska problem nedstängningarna förorsakat.

 

Manos Antoninis säger att en nationell undersökning som gjordes 2017–2018 visade att endast runt en fjärdedel av hushållen hade tillgång till internet – och då ingick inte familjer som är bosatta på landsbygden.

 

– När skolorna väl öppnar igen är det viktigt att de tar i beaktande att många drabbats av ett avbrott i studierna – och det gäller framför allt de fattiga eleverna, säger han.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE