Fattigdomen kommer att öka i Latinamerika och Karibien på grund av att ländernas ekonomier minskar rekordsnabbt – och denna gång kommer inte fallet att kunna dämpas av hemsända pengar i form av så kallade remitteringar.

Enligt preliminära beräkningar från Världsbanken kommer de hemsända pengarna till regionen under året att minska till 77.5 miljarder dollar, en minskning med dryga 19 procent jämfört med förra året. Världsbanken konstaterar att det är den snabbaste minskningen i modern historia och att den hänger samman med förlorade arbetsinkomster för de migrantarbetare ”som tenderar att vara mest utsatta för att förlora arbeten och löner i samband med ekonomiska kriser i värdländerna”.

Manuel Orozco, chef för avdelningen för migration och remitteringar vid organisationen Inter-American Dialogue i Washington, betonar att detta kommer att slå direkt mot människors konsumtionsmöjligheter i Latinamerika.

– 6 miljoner hushåll av de 30 miljoner som är mottagare av remitteringar kommer inte att få några pengar i år, och ytterligare 8 miljoner familjer kommer att förlora minst en månads inkomster, säger han till IPS.

Enligt Interamerikanska utvecklingsbanken ligger genomsnittet för de pengar som familjer får hemskickade varje månad på motsvarande 212 dollar. Manuel Orozco säger att dessa pengar i genomsnitt utgör hälften av de samlade månadsinkomsterna för de mottagande hushållen.

De snabbt minskande remitteringarna är ett globalt fenomen som kommer att drabba utvecklingsländer i hela världen. Världsbankschefen David Malpass påpekade nyligen hur viktiga de hemskickade pengarna är i arbetet mot fattigdom och undernäring.

Alicia Bárcena, ordförande för Ekonomiska kommissionen för Latinamerika, ECLAC, uppger att antalet fattiga i regionen nu riskerar att öka från 186 miljoner till 214 miljoner – vilket skulle innebära en tredjedel av alla människor som bor i Latinamerika och Karibien.

Hårdast kommer länderna i Centralamerika och Haiti att drabbas, enligt Alicia Bárcena. I Haiti står remitteringarna för mellan hela 30 och 39 procent av landets BNP, och siffrorna är även höga för Honduras, El Salvador och Guatemala.

– Vi talar här om svaga stater, med fallerande sjukvårdssystem, svaga eller korrupta regeringar och med statsbudgetar som redan innan krisen var för små för att kunna täcka människors behov, och där situationen nu blivit ännu värre, säger Victoria Gass vid biståndsorganisationen Oxfams USA-avdelning till IPS.

Manuel Orozco säger att de minskande remitteringarna kommer att slå mot konsumtionsmöjligheterna för 20 procent av befolkningen i Centralamerika, som nu kommer att tvingas förlita sig på sparade pengar för att ha råd med mat och mediciner.