Internationellt

Efter lång kamp i Argentina: Ny lag ger rätt till offentlig information

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Argentina har till sist fått en ny lag som ger allmänheten rätt till offentlig information. Lagen kommer efter 15 år av kampanjer, demonstrationer och debatter mellan olika politiska och sociala grupper samt företagssektorn.

I Argentina ställs det allt större krav på myndigheterna när det gäller insyn. Den nya lagen godkändes av kongressen i september förra året och trädde i kraft den 29 september i år.

Juristen Eduardo Bertoni har utsetts av Mauricio Macris regering till att leda en ny myndighet som ska se till att lagen följs. Myndigheten ska hjälpa medborgare att begära ut information och lämna ut de uppgifter som efterfrågas.

Mellan 2002 och 2005 var Eduardo Bertoni särskild rapportör för yttrandefrihet vid Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter.

I samband med en offentlig utfrågning underströk han vikten av den nya lagen.

– Det finns redan 113 länder som har lagar om rätt till offentlig information och 90 länder har införlivat detta i sina konstitutioner. Vi måste nu uppmuntra allmänheten att kräva mer information från myndigheterna. Det är viktigt att verka för att de offentliga arkiven organiseras bättre. Om vi inte kan hitta den information som människor eftersöker kommer vi att misslyckas med vårt uppdrag, sade han.

Lagen innefattar många institutioner. Förutom olika myndigheter berörs företag, politiska partier, fackförbund, universitet och privat verksamhet som tilldelas offentliga medel.

– Det här var helt klart en avgörande fråga för Argentina. Det är obegripligt att Néstor Kirchners regering (2003-2007) och Cristina Fernández regering (2007-2015) inte drev på för ett godkännande av lagen, säger Guillermo Mastrini som är expert på området.

Han var tidigare chef för institutionen för kommunikationsvetenskap på Buenos Aires universitet.

– Detta förändrar dock inte det faktum att det är oroande att regeringen genom dekret styr över frågor som rör audiovisuella sändningar på ett sätt som inte främjar mångfald och insyn, säger han.

Lagförslaget lämnades över till kongressen några månader efter att Mauricio Macri tagit över som president i december 2015 och antogs av en stor majoritet i de båda lagstiftande kamrarna.

Tidigare fanns endast ett dekret som undertecknats av Néstor Kirchner 2003 och som handlade om att förbättra demokratin, men detta hade inte samma tyngd som en lag.

 

”Ett väsentligt framsteg”

José Crettaz som är journalist och arbetar på ett center som bedriver studier om kommunikation säger att dekretet hade betydelse först, men sedan slutade anställda på myndigheter att svara på de flesta förfrågningarna.

– Men den nya lagen är ett väsentligt framsteg eftersom den täcker hela den statliga verksamheten. Den här regeringen har en ny inställning. Det som kommer att bli avgörande är hur lagen tillämpas. Om det finns offentliga medel inblandade ska rätten till offentlig information tillämpas.

Något som väckt uppmärksamhet är dock att bara två dagar innan lagen trädde i kraft gjorde regeringen förändringar i lagen på ett sätt som har ifrågasatts, genom ett så kallat nödvändigt dekret. Det innebär att kabinettchefen, och inte presidenten, blir ansvarig för den nya myndigheten.

– Regeringen gav myndigheten därmed en lägre status. Ett sådant beslut om ett dekret kan inte tas när kongressen sammanträder, säger Damián Loreti, professor vid Buenos Aires universitet och expert på lagen om rätten till information.

– I ett land som inte har en öppenhetskultur finns det en risk att lagen inte kommer att göra någon skillnad, säger Sebastián Lacunza som tidigare var chef för den numera nedlagda engelskspråkiga tidningen Buenos Aires Herald.

Hans uppfattning är att i en tid av global kris i medieindustrin när färre kan rapportera är det viktigaste att staten arbetar aktivt för att förhindra att medierna ägs av ett fåtal.

Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa