MENY
Turva – Hymy

Ekologiska skuldens dag infaller allt tidigare

Kuva: Kari Hulkko

I dag, den 2 augusti, överskrider jordens befolknings genomsnittliga ekologiska fotspår vad jordklotet förmår uthärda under ett år. Är cirkulär ekonomi en lösning?


Det är sex dagar tidigare än i fjol. En omställningsrörelse som vill förpassa dagen till historien konstaterar i ett pressmeddelande att den ekologiska skuldens dag för Finlands del inföll redan den 3 april; detta eftersom vi i Finland använder nästan fyra gånger mer naturresurser än vad som är hållbart.

Omställningsrörelsen hör till ett globalt så kallat omställningsnätverk, som i Finland samlat över 30 grupper och föreningar som utmanat finländarna att skrida till åtgärder för att skjuta fram dagen. Åtgärderna ska lösa problemen som härrör ur överkonsumtion av naturresurser och överbelastning av naturen.

Det handlar om en djupgående förändring av livsstilen och bindande begränsningar av konsumtionen. Det förutsätter bland annat en minskning av energiförbrukningen, inhemsk, decentraliserad och förnybar energiproduktion och en progressiv skatt på förbrukningen av naturresurser.

 

Behövs hållbar tillväxt

Omställningsrörelsen ifrågasätter den politiskt utbredda jakten på tillväxt som ett självändamål. Tillväxt behöver förstås inte bygga på ohållbar konsumtion. På måndagen skickade SDP:s riksdagsledamot Lauri Ihalainen ut ett pressmeddelande om hållbar tillväxt. Enligt Ihalainen finns det stor outnyttjad potential i delningsekonomi och återvinning.

– Ett resursklokt samhälle använder naturresurser sparsamt och ekonomisk tillväxt kan inte klämmas fram genom att slösa naturresurser. Behovet av råvaror kommer att växa i framtiden. Av konsumtionsprodukterna och deras material slängs största delen bort. I medeltal används material inom EU-handel endast en gång. Mellan 10 och 15 procent av byggnadsmaterial går till sopor. Bilarnas genomsnittliga användningsgrad är endast 8 procent och 31 procent av maten går till spillo. I Finland betyder det cirka 300 miljoner kilogram per år, säger Ihalainen.

Han slår fast att återvinnings- och delningsekonomi (cirkulär ekonomi) är en av de viktigaste källorna för hållbar tillväxt i framtiden.

– Den cirkulära ekonomins möjligheter fram till 2030 i Finland är två till tre miljarder euro.

Enligt Ihalainen kan cirkulär ekonomi fram till dess skapa över 70 000 nya arbetstillfällen.

Du kan läsa mer om cirkulär ekonomi här på Sitras hemsida.

 

Johan Kvarnström

ÄMNESORD

Diskussion

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

Lue lisää

”Att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas”

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen ser ojämlikhet som den största säkerhetsrisken och betonar jämlikhet, hållbar utveckling och jämställdhet i sin kampanj.

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kock ser den så kallade aktiveringsmodellen som ett exempel på skillnader i presidentkandidaternas värdegrund. Nu gäller det att rösta på Tuula Haatainen, inget är ännu avgjort, enligt Kock.

Lue lisää

Diskussion

FFC: Demonstration mot aktiveringsmodellen – ”innehåller många problem”

Kuva: Jari Soini

FFC sammankallar beslutsfattarna inom förbunden och ordnar en politisk demonstration den 2 februari mot regeringens aktiveringsmodell.

 

Finlands största löntagarorganisation sammankallar förbundens beslutande organ till ett gemensamt möte den 23 januari.

Medborgarna upplever att aktiveringsmodellen är orättvis och det medborgarinitiativ som motsätter sig modellen har snabbt samlat nästan 130 000 underskrifter.

FFC förundrar sig över regeringens ohörsamhet.

– Medborgarinitiativet förtjänar en noggrann behandling i riksdagen. Vid mötet med förbundens beslutande organ går vi igenom vad vi kan föra för att få initiativet att framskrida snabbare, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Han påminner om att regeringen redan har skurit ner arbetslöshetsskyddet med 200 miljoner euro, när längden på arbetslöshetsskyddet förkortades med 100 dagar och självrisktiden förlängdes från fem till sju dagar. Dessutom har pendlingsregionerna förstorats och yrkesskyddet för arbetslösa har försvagats.

– Statsministerns påstående om att aktiveringsmodellen skulle förbättra arbetslöshetsskyddet stämmer inte. Aktiveringsmodellen förkortar självrisktiden med två dagar, men det handlar om att man tar tillbaka en nedskärning som tidigare har gjorts. Regeringens agerande är planlöst och går än hit, än dit.

– Att man intervjuar de arbetslösa med tre månaders mellanrum är en förbättring jämfört med tidigare, men också i den reformen haltar förverkligandet och långt ifrån alla arbetslösa har fått ta del av intervjuerna, påpekar Eloranta.

 

Många problem

Regeringen bereder som bäst en andra aktiveringsmodell som ytterligare skärper karenserna för dem som är arbetslösa. FFC föreslår att regeringen ska avbryta beredningen av den andra modellen och riva upp aktiveringsmodellen som trädde i kraft vid årsskiftet.

– Aktiveringsmodellen innehåller många problem. Hur kan man till exempel garantera att de arbetslösa snabbt får intyg av arbetsgivarna för kortjobb de utför, så att utbetalningen av dagpenning inte försenas.

Eloranta betonar att man i stället för att utöka byråkratin i arbetslöshetsskyddet måste gallra bland karenserna och förenkla systemet. Dessutom måste regeringen se till att det finns tillräckliga resurser för servicen för arbetslösa och göra det lättare för folk att flytta efter arbete.

FFC presenterar sin egen modell för aktiv jobbsökning vid mötet med förbundens beslutsfattare den 23 januari.

 

Diskussion

Min färd i rörelsen del 2: Experten

Kuva: Kari Hulkko
I denna artikelserie minns Jacob Söderman tillbaka på sitt liv och sin politiska bana.

”Mina krigstida somrar i Björköby hade gett mig en övertygelse att hjälpa skärgårdens, landsbygdens människor.”

Lue lisää

Historisk gärning för att hedra de som dog i fångläger eller dödades

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta är ordförande för Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs.

– Vi måste beskriva vad som skedde 1918 realistiskt men också blicka framåt, säger Maarit Feldt-Ranta som leder Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs.

Lue lisää