MENY

Ekologiska skuldens dag infaller allt tidigare

Kuva: Kari Hulkko

I dag, den 2 augusti, överskrider jordens befolknings genomsnittliga ekologiska fotspår vad jordklotet förmår uthärda under ett år. Är cirkulär ekonomi en lösning?


Det är sex dagar tidigare än i fjol. En omställningsrörelse som vill förpassa dagen till historien konstaterar i ett pressmeddelande att den ekologiska skuldens dag för Finlands del inföll redan den 3 april; detta eftersom vi i Finland använder nästan fyra gånger mer naturresurser än vad som är hållbart.

Omställningsrörelsen hör till ett globalt så kallat omställningsnätverk, som i Finland samlat över 30 grupper och föreningar som utmanat finländarna att skrida till åtgärder för att skjuta fram dagen. Åtgärderna ska lösa problemen som härrör ur överkonsumtion av naturresurser och överbelastning av naturen.

Det handlar om en djupgående förändring av livsstilen och bindande begränsningar av konsumtionen. Det förutsätter bland annat en minskning av energiförbrukningen, inhemsk, decentraliserad och förnybar energiproduktion och en progressiv skatt på förbrukningen av naturresurser.

 

Behövs hållbar tillväxt

Omställningsrörelsen ifrågasätter den politiskt utbredda jakten på tillväxt som ett självändamål. Tillväxt behöver förstås inte bygga på ohållbar konsumtion. På måndagen skickade SDP:s riksdagsledamot Lauri Ihalainen ut ett pressmeddelande om hållbar tillväxt. Enligt Ihalainen finns det stor outnyttjad potential i delningsekonomi och återvinning.

– Ett resursklokt samhälle använder naturresurser sparsamt och ekonomisk tillväxt kan inte klämmas fram genom att slösa naturresurser. Behovet av råvaror kommer att växa i framtiden. Av konsumtionsprodukterna och deras material slängs största delen bort. I medeltal används material inom EU-handel endast en gång. Mellan 10 och 15 procent av byggnadsmaterial går till sopor. Bilarnas genomsnittliga användningsgrad är endast 8 procent och 31 procent av maten går till spillo. I Finland betyder det cirka 300 miljoner kilogram per år, säger Ihalainen.

Han slår fast att återvinnings- och delningsekonomi (cirkulär ekonomi) är en av de viktigaste källorna för hållbar tillväxt i framtiden.

– Den cirkulära ekonomins möjligheter fram till 2030 i Finland är två till tre miljarder euro.

Enligt Ihalainen kan cirkulär ekonomi fram till dess skapa över 70 000 nya arbetstillfällen.

Du kan läsa mer om cirkulär ekonomi här på Sitras hemsida.

 

Johan Kvarnström

MNESORD

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion