Internationellt

Elektronikavfallet når nya rekordnivåer: 50 miljoner ton

Foto: Jeffrey Lau/IPS
I provisoriska verkstäder i staden Guiyu är arbetarna hela tiden i direktkontakt med giftiga substanser som bly, kadmium, krom och kvicksilver. Studier visar också att återvinningsarbetarnas barn har förhöjda blyhalter.
Foto: Jeffrey Lau/IPS
I provisoriska verkstäder i staden Guiyu är arbetarna hela tiden i direktkontakt med giftiga substanser som bly, kadmium, krom och kvicksilver. Studier visar också att återvinningsarbetarnas barn har förhöjda blyhalter.
Foto: Jeffrey Lau/IPS
I provisoriska verkstäder i staden Guiyu är arbetarna hela tiden i direktkontakt med giftiga substanser som bly, kadmium, krom och kvicksilver. Studier visar också att återvinningsarbetarnas barn har förhöjda blyhalter.

FN rapporterar att enorma mängder elektronikskrot årligen slängs med stora miljömässiga och sociala konsekvenser. Antalet konsumenter ökar och produkternas livslängd blir allt kortare i efterfrågan på det nyaste. I år väntas elavfallet landa på hela 50 miljoner ton.

 

Av allt detta farliga elektronikavfall dumpas eller säljs mellan 60 och 90 procent illegalt – till ett värde av motsvarande nästan 19 miljarder dollar. Ofta är kriminella grupper involverade som verkar internationellt, enligt FN:s miljöprogram Unep.

FN:s narkotikaorgan UNODC uppger att mycket av elektronikavfallet hamnar i Västafrika och länder i Asien, i bland genom frihandelsavtal med länder i Väst.

Gamla datorer och mobiltelefoner, elledningar, tv-apparater, kaffemaskiner, kylskåp och radioapparater tornar upp sig på soptippar runt om i världen.

En rapport från Unep och Interpol 2015 visar att elektronikavfallet innehåller farliga ämnen som skadar människors hälsa och miljön, främst i utvecklingsländer.

Elektronikskrot står för den snabbast växande avfallsströmmen i världen, både i utvecklade länder och i utvecklingsländer, enligt Unep:s Globala partnerskap för avfallshantering. Datorers livslängd har blivit allt kortare. År 1997 beräknades livslängden vara sex år och 2005 två år. Mobiltelefoner beräknas ha en livslängd på mindre än två år. Det leder till att elektronikavfallet ökar snabbt.

Luckor i EU-direktivet för hantering av elektriskt och elektroniskt avfall tillåter export av elektroniskt avfall till utvecklingsländer, enligt Unep:s Globala partnerskap för avfallshantering. Det är inte känt var omkring 70 procent av det insamlade avfallet hamnar.

 

Bristande kontroll

När elektronikskrot bränns för utvinning av värdefullt råmaterial i den informella sektorn skadar det människors hälsa och miljön. Skadliga utsläpp kommer från bly i kretskort eller katodstrålerör, kvicksilver i LCD-skärmar, kadmium, krom, bromerade flamskyddsmedel eller polyklorerade bifenyler och anhopning av kemikalier i mark, vatten och mat. Inandning av giftig ånga i samband med utvinning av koppar och guld från elskrotet orsakar också hälsoproblem.

– Antalet och mångfalden av de elektroniska produkterna ökar samtidigt som de blir allt mer komplexa och innehåller både värdefulla och farliga ämnen, säger Keith Alverson vid Unep:s internationella miljöteknologiska center, IETC.

Centret arbetar med att hitta sätt att öka återvinningen och hantera avfallet på ett bättre sätt.

– Det är olagligt att exportera elektroniskt avfall, men stora smugglingsnätverk klassar avfallet som andrahandsvaror och dumpar det på platser som Ghana, Indien, Pakistan och Brasilien. Bland annat redovisas batterier felaktigt som plast eller blandat metallavfall och katodstrålerör samt datorskärmar som metallavfall, säger Christian Nellemann, författare till Unep och Interpols rapport ”Waste Crimes, Waste Risks: Gaps and Challenges In the Waste Sector” som kom 2015.

Bristande kontroll är också något som utnyttjas av kriminella nätverk. De samlar in avfall för ett säkert omhändertagande men dumpar det sedan eller återvinner det på ett sätt som inte är säkert, visar Unep:s rapport.

Barn exponeras för farliga ämnen i samband med att någon i familjen arbetar med återvinning eller så tvingas barnen själva arbeta med elektronikavfallet. De kan även utsättas för ämnen genom att bo i närheten av platser där elektronikskrot hanteras, eller genom att tvingas passera dessa platser på väg till skolan.

En bättre och mer formaliserad återvinning krävs för att lösa dessa problem och för att se till att tillgången till metaller inte tar slut under kommande årtionden, visar Unep:s rapport.

Enligt organisationen International Resource Panel är det mycket av elektronikavfallet som för närvarande inte återvinns.

– Vi måste ta itu med hela kretsloppet och inrätta återvinningssystem. Vi måste också ta itu med den organiserade brottsligheten inom avfallshanteringen, säger Christian Nellemann.

Globala partnerskapet för avfallshantering i samarbete med FN-organet Internationella teleunionen undersöker också möjligheter att förbättra hanteringen av elektronikavfall i utvecklingsländerna.

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 38 Demokraatti
ANI SUORASUU - Ann Selinille ei ryppyillä
VARAA PAREMPAAN - Eveliina Heinäluoma haluaa herättää puolueet Helsingissä
KUIN ERI PLANEELTA - SDP:n ja hallituksen sote-linjat eivät kohtaa
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa