MENY

Elektronikavfallet når nya rekordnivåer: 50 miljoner ton

Kuva: Foto: Jeffrey Lau/IPS
I provisoriska verkstäder i staden Guiyu är arbetarna hela tiden i direktkontakt med giftiga substanser som bly, kadmium, krom och kvicksilver. Studier visar också att återvinningsarbetarnas barn har förhöjda blyhalter.

FN rapporterar att enorma mängder elektronikskrot årligen slängs med stora miljömässiga och sociala konsekvenser. Antalet konsumenter ökar och produkternas livslängd blir allt kortare i efterfrågan på det nyaste. I år väntas elavfallet landa på hela 50 miljoner ton.

 

Av allt detta farliga elektronikavfall dumpas eller säljs mellan 60 och 90 procent illegalt – till ett värde av motsvarande nästan 19 miljarder dollar. Ofta är kriminella grupper involverade som verkar internationellt, enligt FN:s miljöprogram Unep.

FN:s narkotikaorgan UNODC uppger att mycket av elektronikavfallet hamnar i Västafrika och länder i Asien, i bland genom frihandelsavtal med länder i Väst.

Gamla datorer och mobiltelefoner, elledningar, tv-apparater, kaffemaskiner, kylskåp och radioapparater tornar upp sig på soptippar runt om i världen.

En rapport från Unep och Interpol 2015 visar att elektronikavfallet innehåller farliga ämnen som skadar människors hälsa och miljön, främst i utvecklingsländer.

Elektronikskrot står för den snabbast växande avfallsströmmen i världen, både i utvecklade länder och i utvecklingsländer, enligt Unep:s Globala partnerskap för avfallshantering. Datorers livslängd har blivit allt kortare. År 1997 beräknades livslängden vara sex år och 2005 två år. Mobiltelefoner beräknas ha en livslängd på mindre än två år. Det leder till att elektronikavfallet ökar snabbt.

Luckor i EU-direktivet för hantering av elektriskt och elektroniskt avfall tillåter export av elektroniskt avfall till utvecklingsländer, enligt Unep:s Globala partnerskap för avfallshantering. Det är inte känt var omkring 70 procent av det insamlade avfallet hamnar.

 

Bristande kontroll

När elektronikskrot bränns för utvinning av värdefullt råmaterial i den informella sektorn skadar det människors hälsa och miljön. Skadliga utsläpp kommer från bly i kretskort eller katodstrålerör, kvicksilver i LCD-skärmar, kadmium, krom, bromerade flamskyddsmedel eller polyklorerade bifenyler och anhopning av kemikalier i mark, vatten och mat. Inandning av giftig ånga i samband med utvinning av koppar och guld från elskrotet orsakar också hälsoproblem.

– Antalet och mångfalden av de elektroniska produkterna ökar samtidigt som de blir allt mer komplexa och innehåller både värdefulla och farliga ämnen, säger Keith Alverson vid Unep:s internationella miljöteknologiska center, IETC.

Centret arbetar med att hitta sätt att öka återvinningen och hantera avfallet på ett bättre sätt.

– Det är olagligt att exportera elektroniskt avfall, men stora smugglingsnätverk klassar avfallet som andrahandsvaror och dumpar det på platser som Ghana, Indien, Pakistan och Brasilien. Bland annat redovisas batterier felaktigt som plast eller blandat metallavfall och katodstrålerör samt datorskärmar som metallavfall, säger Christian Nellemann, författare till Unep och Interpols rapport ”Waste Crimes, Waste Risks: Gaps and Challenges In the Waste Sector” som kom 2015.

Bristande kontroll är också något som utnyttjas av kriminella nätverk. De samlar in avfall för ett säkert omhändertagande men dumpar det sedan eller återvinner det på ett sätt som inte är säkert, visar Unep:s rapport.

Barn exponeras för farliga ämnen i samband med att någon i familjen arbetar med återvinning eller så tvingas barnen själva arbeta med elektronikavfallet. De kan även utsättas för ämnen genom att bo i närheten av platser där elektronikskrot hanteras, eller genom att tvingas passera dessa platser på väg till skolan.

En bättre och mer formaliserad återvinning krävs för att lösa dessa problem och för att se till att tillgången till metaller inte tar slut under kommande årtionden, visar Unep:s rapport.

Enligt organisationen International Resource Panel är det mycket av elektronikavfallet som för närvarande inte återvinns.

– Vi måste ta itu med hela kretsloppet och inrätta återvinningssystem. Vi måste också ta itu med den organiserade brottsligheten inom avfallshanteringen, säger Christian Nellemann.

Globala partnerskapet för avfallshantering i samarbete med FN-organet Internationella teleunionen undersöker också möjligheter att förbättra hanteringen av elektronikavfall i utvecklingsländerna.

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion

Fler vill se utvidgat flyktingbegrepp

Kuva: Foto: Catherine Wilson/IPS
Tusentals människor är sedan flera generationer tillbaka bosatta på konstgjorda öar i Salomonöarna. Befolkningen på ön Raolo är en av många som nu hotas av klimatförändringarna.

Allt fler människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Ändå erkänns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.

Lue lisää

Diskussion