Nyheter

Elisabeth Helander: ”Partiet möter den nya tidens utmaningar och har samtidigt samma värderingar som när jag kom med”

Foto: Topi Lappalainen
Elisabeth Helander kom till Graniittilinna för att ta emot diplomen som hedersmedlem i FSD.

ABL träffade Elisabeth Helander, en av FSD:s nya hedersmedlemmar, på Graniittilinna i Helsingfors där FSD firade hedersmedlemmarna. Även Henrik Helenius hade kommit dit från Ekenäs för att personligen ta emot diplomen.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Precis som Tom Sandlund och Inger Östergård är Helander medlem i Helsingfors Svenska Arbetarförening (HSAF).

 

– Jag känner mig hedrad. Jag var överraskad att jag blev utsedd till hedersmedlem i FSD eftersom jag först hörde till en lokal finskspråkig förening, också om jag nog redan då hade mycket kontakt med FSD. Jag har varit partimedlem sedan 1969 och länge aktiv i olika av partiets arbetsgrupper. Det var först under min tid i Bryssel som Stefan Sjöberg tog kontakt med mig och jag bytte till FSD och gick med i Helsingfors Svenska Arbetarförening, berättar Helander.

 

Stämningen i arbetsgrupperna har varit bra och Helander har upplevt diskussionerna i dem meningsfulla och intressanta. Hon har bland annat  tidigare varit ordförande för den forskningspolitiska arbetsgruppen. EU-politik, utbildningspolitik och nordiska frågor har varit frågor där hon de senaste åren har haft möjlighet att påverka genom aktiviteten i arbetsgrupperna.

 

– Jag har också varit aktiv i miljöfrågor. Jag är glad att de här sakerna har blivit aktuella på nytt. Jag var dessutom med i en arbetsgrupp som diskuterade principprogrammet på Kalevi Sorsas tid. Det är viktigt att när partiet får nya unga medlemmar att de får diskutera aktuella problem med likasinnade och känner att de får sin röst hörd i partiet, anser Helander.

 

Enligt Helander har partiet blivit framtidsorienterat på ett sätt som påminner om tiden när hon först gick med i partiet.

 

– Det var Antti Rinne som inledde den här nya framtidsorienteringen och Sanna Marin har fortsatt på samma linje. Det var också väldigt lyckat för partiet att Antton Rönnholm blev partisekreterare, bedyrar Helander.

 

Tiden i styrelsen för partiets tankesmedja Kalevi Sorsa-stiftelsen är någonting som Helander upplevde som särskilt givande.

 

– Det var Maarit Feldt-Ranta som fick tankesmedjan till stånd. Hon var länge ordförande för stiftelsen. Antton Rönnholm och Kaisa Vatanen som verksamhetsledare har verkligen ryckt upp stiftelsen som bl.a. har gjort ett stort arbete för att kartlägga ojämlikheten i Finland. Det är också viktigt vad Maija Mattila har kommit fram till gällande plattformsekonomin, berättar Helander om tankesmedjans betydelse för partiet och för den politiska diskussionen i Finland.

 

Överlag upplever Helander att partiet känns igen ha kommit ikapp med tidsandan.

 

– Partiet som verkade ha haft bättre dagar är nu igen ett av de allra mest framstegsvänliga partier i Finland. Europaministerposten är viktig i sammanhanget och vi har varit bra på EU-frågor. Sanna Marin skrev riktigt bra i Politico om hur EU behöver visa större aktivitet i frågan om coronaviruspandemin. Det är fint att uppleva hur bra partiet möter den nya tidens utmaningar och samtidigt har kvar samma värderingar som när jag kom med, säger Helander.

 

I Bryssel var hon i elva år som direktör vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik.

 

– Jag hade att göra med gränsöverskridande program, till exempel Östersjöprogrammet. Stadsfrågor och små regionala innovationer hörde också till mitt bord. EU borde verkligen handla om sådant som minskar gränshinder mellan medlemsländerna. I praktiken kunde det till exempel gälla att få holländska ambulanser att fungera på den tyska sidan av gränsen, berättar Helander om sin tid i Bryssel.

 

Helander har också varit ordförande för det nordiska forskningspolitiska rådet. Förr fanns det fler nordiska kurser och nuförtiden fokuserar man på större projekt, vilket känns trist för henne.

 

– Många konferenser och kongresser har fallit bort. Nyttan med sådana mindre projekt var att unga forskare vid forskarutbildningar snabbt kunde ringa till en kollega i till exempel Norge i en viktig fråga när de först hade fått knyta kontakt. Man ska inte vara för rationell utan förstå vikten av att folk får möta varandra, påpekar Helander.

 

Som folktingsledamot tänker Helander sluta vid nästa kommunalval.

 

– På 1970-talet försökte Erkki Tuomioja övertala mig att ställa upp i riksdagsval men jag tackade nej. Jag var elektorskandidat för Mauno Koivisto 1988 men blev inte vald till elektor. Att vara kandidat har inte känts som min grej, erkänner Helander som helst har påverkat i bakgrunden på olika sätt.

 

En aktiv tvåspråkighet har varit det som Helander främst har drivit i Folktinget och utbildningsfrågorna har där varit de centrala för henne. Hon har även tidigare suttit i utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors. I Sydkustens landskapsförbund hade hon hoppats driva frågor som gäller yrkesutbildningen men det var inte rätt forum för de frågorna. Helander upplever att det har varit givande att ha haft så många olika förtroendeuppdrag för att på det sättet har hon fått en bild av hur olika organ fungerar och var det går att påverka till exempel i hennes hjärtefrågor som har med utbildning och forskning att göra.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE