MENY

Enig trio efterlyser ett aktivare presidentskap

Startskottet har gått för kandidatturnén med Maarit Feldt-Ranta, Tuula Haatainen och Sirpa Paatero. Den första debatten blev en avslappnad tillställning med innehållsrika kommentarer men i princip helt utan åsiktsskillnader.

Nästa vecka inleds den rådgivande medlemsomröstningen om vem som ska bli SDP:s kandidat i presidentvalet 2018. I dag hölls kandidatturnéns första debatt, i Hagnäs, Helsingfors. Debatten leddes av den garvade politiska HS-journalisten Unto Hämäläinen och som värd stod tidningen Demokraatti.

”Av SDP:s kandidatkamp utlovas ingen uppslitande strid om en plats i solen” skrev Demokraattis redaktör Rane Aunimo i en kommentar inför debatten. I efterhand kan vi konstatera att han i varje fall inledningsvis fått rätt. Att de tre kandidaterna delar värdegrund och känner en gemenskap är ingalunda överraskande. De är vänner som dagligen arbetar mot gemensamma mål i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Skillnaderna inskränks till olika betoningar, samt deras personligheter – något som förstås spelar en stor roll speciellt i presidentvalet.

En första möjlig åsiktsskillnad mellan huvudfavoriterna Maarit Feldt-Ranta och Tuula Haatainen dök upp redan då de offentliggjorde att de ställer sig till förfogande. Haatainen talade om en dörr öppen på glänt till Nato medan Feldt-Ranta inte nämnde pakten alls utan endast betonade det nordiska samarbetet. Under torsdagens debatt klarnade att inte heller Nato-frågan skiljer kandidaterna åt.

Ungefär en timme in i debatten fick de frågan om anhållan om Nato-medlemskap kan bli aktuellt under den kommande presidentperioden. Svaren var väldigt snarlika.

– Just nu finns det inget som talar för att Finland ska ändra sin linje, men jag har alltid framhållit att det är viktigt att betona att Finland beslutar självständigt om detta. Det finns inga skäl att ändra den nuvarande situationen. EU är det sammanhang vi tillhör och samarbetet med Sverige och Norden är det viktigaste för oss, samt att vi tar hand om och har ett eget trovärdigt försvar. Vi ska inte vara blåögda. Man måste vara beredd på kriser. Men det finns inget behov av att anhålla om Nato-medlemskap, sade Tuula Haatainen.

Maarit Feldt-Ranta svarade i sin tur:

– Min Nato-linje är att Finland samarbetar med Nato men inte anhåller om medlemskap. I Finland debatteras Nato ständigt, betydligt oftare än i Sverige. Det vore viktigt att i debatten klarlägga vad ett medlemskap skulle innebära i fred och kris. I Estland vet man att priset är högt, många soldater har återvänt i kista. Det bästa för Finland är en vis utrikes- och säkerhetspolitik och ett trovärdigt försvar. Det är viktigt att vi kommunicerar att Nato inte är någon automatisk garanti.

Sirpa Paatero som råkade vara sist i tur i just denna fråga hade lätt att hålla med föregående talare:

– Jag tror inte vi hittar några skillnader hos denna trio, sade Paatero som också lyfte fram att Natos roll och framtid rymmer flera frågor. Vad ska man göra, var, när, hur mycket? Varthän Nato?

 

Hyfsad, knagglig och lysande svenska

Då debatten gick in på försvarssamarbetet med Sverige och Norden växlade Unto Hämäläinen till svenska. Frågan löd: Hur anser ni att framtidens nordiska försvarssamarbete ska se ut?

Frågan blev samtidigt ett test av kandidaternas förmåga att uttrycka sig på svenska. Först ut denna gång var Tuula Haatainen som uttryckte sig på en aning stel och lite grammatiskt inkorrekt men i övrigt helt okej svenska. Citatet är delvis korrigerat:

– Jag tycker att försvarssamarbetet med Sverige är mycket viktigt och i framtiden tycker jag det ska vara på samma sätt. Det handlar inte bara om försvarspolitiska frågor. Vi behöver mångsidigt samarbete. Vi har så mycket samarbete att vi kan säga att vi nästan är en enhet, ett samhälle. Vi har vårt eget beslutsfattande… enheter, men våra åsikter och värderingar är desamma, sade Haatainen och tillade att samarbetet måste utvecklas på alla nivåer och de goda relationerna fortsätta.

Sirpa Paateros svenska var mer stapplande:

– Vi har samarbete med Sverige, men också med alla nordiska länder. Det är viktigt också. Vi har utveckling. Många år har man praktiserat tillsammans. Kanske i framtiden vi också har operativ i krisen tillsammans med Sverige, men inte nu, sade Paatero.

Maarit Feldt-Ranta hade här klar fördel som tvåspråkig.

– Ett viktigt startskott för det nordiska försvarssamarbetet skedde då Erkki Tuomioja var utrikesminister. Sedan dess har samarbetet utvecklats och intensifierats. Bakgrunden till att man i Norden såg behov av ett sådant här samarbete var att man ansåg att gränserna inom Norden mist sin betydelse och att synergier var möjliga.

– Inom vilka områden kan vi då samarbeta? Vi kan samarbeta kring materialanskaffningar för små länder, men också i bevakning av vårt luftrum och våra sjöfartsområden. Det är en ny sak att vi nu har en gemensam bild av luftrummet och sjöområdet. Det här samarbetet kan intensifieras med Sverige, Norge och Danmark. Det är viktigt att vi också har ett eget försvar. Speciellt landstrupperna är viktiga för Finland, sade Feldt-Ranta.

 

Utbredd enighet

Kandidaterna fick också frågor om Ryssland, sanktionerna, Putin, USA, Trump och presidentens roll som moralisk vägvisare.

Tuula Haatainen kritiserade Sauli Niinistö för en passiv roll i FN-sammanhang och efterlyste en återgång till det aktiva grepp som Finlands president hade under Martti Ahtisaaris och Tarja Halonens perioder.

Maarit Feldt-Ranta betonade oftare Norden och kritiserade Sauli Niinistö för brister i värdefrågor. Presidenten borde enligt Feldt-Ranta exempelvis ha kommenterar regeringens beslut att nästan halvera biståndet till utvecklingsländer. En annan blunder hon tog upp var presidentens inlägg i flyktingdebatten som målade upp en bild av hjälpande människor som extrema. Däremot berömde hon Niinistö för hur han skött relationerna till Ryssland.

Sirpa Paatero lyfte fram att trygghet handlar om mer än Finlands försvar. Det är viktigt att avvärja terror och andra hot, men det är enligt Paatero också viktigt att människors vardag är trygg.

Överlag kan man konstatera att debatten knappt var en debatt då enigheten var så omfattande. Det rådde en avslappnad stämning och kandidaterna närapå kompletterade varandra snarare än argumenterade emot varandra.

 

Följande debatt mellan de tre kandidaterna ordnas i Rovaniemi på måndag. Den 15 augusti debatterar de igen, då i Tammerfors. Första lördagen i september står det klart vem av dem som blir Socialdemokraternas kandidat i presidentvalet.

 

Johan Kvarnström

ÄMNESORD

Diskussion

Viktigt att låta finskspråkiga tala svenska

Kuva: Foto: Caroline Lång
Rebecca Åkers, ordförande för FSUD, ställde frågor kring svenskans historia, nutid och framtid till forskaren Kjell Herberts.

Det råa debattklimatet och domänförlusterna ser ut att hota svenskan i Finland. Finns det en överlevnad för tvåspråkigheten? Det diskuterades på ABL:s och FSUD:s evenemang ”Hotad? – en barkväll om finlandssvenskan”.

Lue lisää

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Kjell Westö: Vi måste lyssna på varandras berättelser

Kuva: Foto: Marica Rosengård. (Bilden beskuren).
Kjell Westö 2017.

Finlands historia präglas av å ena sidan tur, å andra sidan skicklighet och mod.
– Det ger oss paradoxalt nog också ett stort ansvar, sade Kjell Westö i sitt tal på självständighetsdagen.

Lue lisää

Diskussion

Grattis Finland 100 år!

Kuva: Foto: Pixabay

I en sammanfattning av Finlands 100 år av självständighet kan man ta fast på många olika saker. I denna artikel plockar vi ut årtal och händelser med fokus på reformer och ärenden som ökat jämställdheten.

Lue lisää

Diskussion