MENY

Enig trio efterlyser ett aktivare presidentskap

Startskottet har gått för kandidatturnén med Maarit Feldt-Ranta, Tuula Haatainen och Sirpa Paatero. Den första debatten blev en avslappnad tillställning med innehållsrika kommentarer men i princip helt utan åsiktsskillnader.

Nästa vecka inleds den rådgivande medlemsomröstningen om vem som ska bli SDP:s kandidat i presidentvalet 2018. I dag hölls kandidatturnéns första debatt, i Hagnäs, Helsingfors. Debatten leddes av den garvade politiska HS-journalisten Unto Hämäläinen och som värd stod tidningen Demokraatti.

”Av SDP:s kandidatkamp utlovas ingen uppslitande strid om en plats i solen” skrev Demokraattis redaktör Rane Aunimo i en kommentar inför debatten. I efterhand kan vi konstatera att han i varje fall inledningsvis fått rätt. Att de tre kandidaterna delar värdegrund och känner en gemenskap är ingalunda överraskande. De är vänner som dagligen arbetar mot gemensamma mål i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Skillnaderna inskränks till olika betoningar, samt deras personligheter – något som förstås spelar en stor roll speciellt i presidentvalet.

En första möjlig åsiktsskillnad mellan huvudfavoriterna Maarit Feldt-Ranta och Tuula Haatainen dök upp redan då de offentliggjorde att de ställer sig till förfogande. Haatainen talade om en dörr öppen på glänt till Nato medan Feldt-Ranta inte nämnde pakten alls utan endast betonade det nordiska samarbetet. Under torsdagens debatt klarnade att inte heller Nato-frågan skiljer kandidaterna åt.

Ungefär en timme in i debatten fick de frågan om anhållan om Nato-medlemskap kan bli aktuellt under den kommande presidentperioden. Svaren var väldigt snarlika.

– Just nu finns det inget som talar för att Finland ska ändra sin linje, men jag har alltid framhållit att det är viktigt att betona att Finland beslutar självständigt om detta. Det finns inga skäl att ändra den nuvarande situationen. EU är det sammanhang vi tillhör och samarbetet med Sverige och Norden är det viktigaste för oss, samt att vi tar hand om och har ett eget trovärdigt försvar. Vi ska inte vara blåögda. Man måste vara beredd på kriser. Men det finns inget behov av att anhålla om Nato-medlemskap, sade Tuula Haatainen.

Maarit Feldt-Ranta svarade i sin tur:

– Min Nato-linje är att Finland samarbetar med Nato men inte anhåller om medlemskap. I Finland debatteras Nato ständigt, betydligt oftare än i Sverige. Det vore viktigt att i debatten klarlägga vad ett medlemskap skulle innebära i fred och kris. I Estland vet man att priset är högt, många soldater har återvänt i kista. Det bästa för Finland är en vis utrikes- och säkerhetspolitik och ett trovärdigt försvar. Det är viktigt att vi kommunicerar att Nato inte är någon automatisk garanti.

Sirpa Paatero som råkade vara sist i tur i just denna fråga hade lätt att hålla med föregående talare:

– Jag tror inte vi hittar några skillnader hos denna trio, sade Paatero som också lyfte fram att Natos roll och framtid rymmer flera frågor. Vad ska man göra, var, när, hur mycket? Varthän Nato?

 

Hyfsad, knagglig och lysande svenska

Då debatten gick in på försvarssamarbetet med Sverige och Norden växlade Unto Hämäläinen till svenska. Frågan löd: Hur anser ni att framtidens nordiska försvarssamarbete ska se ut?

Frågan blev samtidigt ett test av kandidaternas förmåga att uttrycka sig på svenska. Först ut denna gång var Tuula Haatainen som uttryckte sig på en aning stel och lite grammatiskt inkorrekt men i övrigt helt okej svenska. Citatet är delvis korrigerat:

– Jag tycker att försvarssamarbetet med Sverige är mycket viktigt och i framtiden tycker jag det ska vara på samma sätt. Det handlar inte bara om försvarspolitiska frågor. Vi behöver mångsidigt samarbete. Vi har så mycket samarbete att vi kan säga att vi nästan är en enhet, ett samhälle. Vi har vårt eget beslutsfattande… enheter, men våra åsikter och värderingar är desamma, sade Haatainen och tillade att samarbetet måste utvecklas på alla nivåer och de goda relationerna fortsätta.

Sirpa Paateros svenska var mer stapplande:

– Vi har samarbete med Sverige, men också med alla nordiska länder. Det är viktigt också. Vi har utveckling. Många år har man praktiserat tillsammans. Kanske i framtiden vi också har operativ i krisen tillsammans med Sverige, men inte nu, sade Paatero.

Maarit Feldt-Ranta hade här klar fördel som tvåspråkig.

– Ett viktigt startskott för det nordiska försvarssamarbetet skedde då Erkki Tuomioja var utrikesminister. Sedan dess har samarbetet utvecklats och intensifierats. Bakgrunden till att man i Norden såg behov av ett sådant här samarbete var att man ansåg att gränserna inom Norden mist sin betydelse och att synergier var möjliga.

– Inom vilka områden kan vi då samarbeta? Vi kan samarbeta kring materialanskaffningar för små länder, men också i bevakning av vårt luftrum och våra sjöfartsområden. Det är en ny sak att vi nu har en gemensam bild av luftrummet och sjöområdet. Det här samarbetet kan intensifieras med Sverige, Norge och Danmark. Det är viktigt att vi också har ett eget försvar. Speciellt landstrupperna är viktiga för Finland, sade Feldt-Ranta.

 

Utbredd enighet

Kandidaterna fick också frågor om Ryssland, sanktionerna, Putin, USA, Trump och presidentens roll som moralisk vägvisare.

Tuula Haatainen kritiserade Sauli Niinistö för en passiv roll i FN-sammanhang och efterlyste en återgång till det aktiva grepp som Finlands president hade under Martti Ahtisaaris och Tarja Halonens perioder.

Maarit Feldt-Ranta betonade oftare Norden och kritiserade Sauli Niinistö för brister i värdefrågor. Presidenten borde enligt Feldt-Ranta exempelvis ha kommenterar regeringens beslut att nästan halvera biståndet till utvecklingsländer. En annan blunder hon tog upp var presidentens inlägg i flyktingdebatten som målade upp en bild av hjälpande människor som extrema. Däremot berömde hon Niinistö för hur han skött relationerna till Ryssland.

Sirpa Paatero lyfte fram att trygghet handlar om mer än Finlands försvar. Det är viktigt att avvärja terror och andra hot, men det är enligt Paatero också viktigt att människors vardag är trygg.

Överlag kan man konstatera att debatten knappt var en debatt då enigheten var så omfattande. Det rådde en avslappnad stämning och kandidaterna närapå kompletterade varandra snarare än argumenterade emot varandra.

 

Följande debatt mellan de tre kandidaterna ordnas i Rovaniemi på måndag. Den 15 augusti debatterar de igen, då i Tammerfors. Första lördagen i september står det klart vem av dem som blir Socialdemokraternas kandidat i presidentvalet.

 

Johan Kvarnström

MNESORD

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion