MENY

Enig trio efterlyser ett aktivare presidentskap

Startskottet har gått för kandidatturnén med Maarit Feldt-Ranta, Tuula Haatainen och Sirpa Paatero. Den första debatten blev en avslappnad tillställning med innehållsrika kommentarer men i princip helt utan åsiktsskillnader.

Nästa vecka inleds den rådgivande medlemsomröstningen om vem som ska bli SDP:s kandidat i presidentvalet 2018. I dag hölls kandidatturnéns första debatt, i Hagnäs, Helsingfors. Debatten leddes av den garvade politiska HS-journalisten Unto Hämäläinen och som värd stod tidningen Demokraatti.

”Av SDP:s kandidatkamp utlovas ingen uppslitande strid om en plats i solen” skrev Demokraattis redaktör Rane Aunimo i en kommentar inför debatten. I efterhand kan vi konstatera att han i varje fall inledningsvis fått rätt. Att de tre kandidaterna delar värdegrund och känner en gemenskap är ingalunda överraskande. De är vänner som dagligen arbetar mot gemensamma mål i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Skillnaderna inskränks till olika betoningar, samt deras personligheter – något som förstås spelar en stor roll speciellt i presidentvalet.

En första möjlig åsiktsskillnad mellan huvudfavoriterna Maarit Feldt-Ranta och Tuula Haatainen dök upp redan då de offentliggjorde att de ställer sig till förfogande. Haatainen talade om en dörr öppen på glänt till Nato medan Feldt-Ranta inte nämnde pakten alls utan endast betonade det nordiska samarbetet. Under torsdagens debatt klarnade att inte heller Nato-frågan skiljer kandidaterna åt.

Ungefär en timme in i debatten fick de frågan om anhållan om Nato-medlemskap kan bli aktuellt under den kommande presidentperioden. Svaren var väldigt snarlika.

– Just nu finns det inget som talar för att Finland ska ändra sin linje, men jag har alltid framhållit att det är viktigt att betona att Finland beslutar självständigt om detta. Det finns inga skäl att ändra den nuvarande situationen. EU är det sammanhang vi tillhör och samarbetet med Sverige och Norden är det viktigaste för oss, samt att vi tar hand om och har ett eget trovärdigt försvar. Vi ska inte vara blåögda. Man måste vara beredd på kriser. Men det finns inget behov av att anhålla om Nato-medlemskap, sade Tuula Haatainen.

Maarit Feldt-Ranta svarade i sin tur:

– Min Nato-linje är att Finland samarbetar med Nato men inte anhåller om medlemskap. I Finland debatteras Nato ständigt, betydligt oftare än i Sverige. Det vore viktigt att i debatten klarlägga vad ett medlemskap skulle innebära i fred och kris. I Estland vet man att priset är högt, många soldater har återvänt i kista. Det bästa för Finland är en vis utrikes- och säkerhetspolitik och ett trovärdigt försvar. Det är viktigt att vi kommunicerar att Nato inte är någon automatisk garanti.

Sirpa Paatero som råkade vara sist i tur i just denna fråga hade lätt att hålla med föregående talare:

– Jag tror inte vi hittar några skillnader hos denna trio, sade Paatero som också lyfte fram att Natos roll och framtid rymmer flera frågor. Vad ska man göra, var, när, hur mycket? Varthän Nato?

 

Hyfsad, knagglig och lysande svenska

Då debatten gick in på försvarssamarbetet med Sverige och Norden växlade Unto Hämäläinen till svenska. Frågan löd: Hur anser ni att framtidens nordiska försvarssamarbete ska se ut?

Frågan blev samtidigt ett test av kandidaternas förmåga att uttrycka sig på svenska. Först ut denna gång var Tuula Haatainen som uttryckte sig på en aning stel och lite grammatiskt inkorrekt men i övrigt helt okej svenska. Citatet är delvis korrigerat:

– Jag tycker att försvarssamarbetet med Sverige är mycket viktigt och i framtiden tycker jag det ska vara på samma sätt. Det handlar inte bara om försvarspolitiska frågor. Vi behöver mångsidigt samarbete. Vi har så mycket samarbete att vi kan säga att vi nästan är en enhet, ett samhälle. Vi har vårt eget beslutsfattande… enheter, men våra åsikter och värderingar är desamma, sade Haatainen och tillade att samarbetet måste utvecklas på alla nivåer och de goda relationerna fortsätta.

Sirpa Paateros svenska var mer stapplande:

– Vi har samarbete med Sverige, men också med alla nordiska länder. Det är viktigt också. Vi har utveckling. Många år har man praktiserat tillsammans. Kanske i framtiden vi också har operativ i krisen tillsammans med Sverige, men inte nu, sade Paatero.

Maarit Feldt-Ranta hade här klar fördel som tvåspråkig.

– Ett viktigt startskott för det nordiska försvarssamarbetet skedde då Erkki Tuomioja var utrikesminister. Sedan dess har samarbetet utvecklats och intensifierats. Bakgrunden till att man i Norden såg behov av ett sådant här samarbete var att man ansåg att gränserna inom Norden mist sin betydelse och att synergier var möjliga.

– Inom vilka områden kan vi då samarbeta? Vi kan samarbeta kring materialanskaffningar för små länder, men också i bevakning av vårt luftrum och våra sjöfartsområden. Det är en ny sak att vi nu har en gemensam bild av luftrummet och sjöområdet. Det här samarbetet kan intensifieras med Sverige, Norge och Danmark. Det är viktigt att vi också har ett eget försvar. Speciellt landstrupperna är viktiga för Finland, sade Feldt-Ranta.

 

Utbredd enighet

Kandidaterna fick också frågor om Ryssland, sanktionerna, Putin, USA, Trump och presidentens roll som moralisk vägvisare.

Tuula Haatainen kritiserade Sauli Niinistö för en passiv roll i FN-sammanhang och efterlyste en återgång till det aktiva grepp som Finlands president hade under Martti Ahtisaaris och Tarja Halonens perioder.

Maarit Feldt-Ranta betonade oftare Norden och kritiserade Sauli Niinistö för brister i värdefrågor. Presidenten borde enligt Feldt-Ranta exempelvis ha kommenterar regeringens beslut att nästan halvera biståndet till utvecklingsländer. En annan blunder hon tog upp var presidentens inlägg i flyktingdebatten som målade upp en bild av hjälpande människor som extrema. Däremot berömde hon Niinistö för hur han skött relationerna till Ryssland.

Sirpa Paatero lyfte fram att trygghet handlar om mer än Finlands försvar. Det är viktigt att avvärja terror och andra hot, men det är enligt Paatero också viktigt att människors vardag är trygg.

Överlag kan man konstatera att debatten knappt var en debatt då enigheten var så omfattande. Det rådde en avslappnad stämning och kandidaterna närapå kompletterade varandra snarare än argumenterade emot varandra.

 

Följande debatt mellan de tre kandidaterna ordnas i Rovaniemi på måndag. Den 15 augusti debatterar de igen, då i Tammerfors. Första lördagen i september står det klart vem av dem som blir Socialdemokraternas kandidat i presidentvalet.

 

Johan Kvarnström

ÄMNESORD

Diskussion

Antti Rinne: Finlands förnyelse kräver gemensamt förtroende

Kuva: Jari Soini

SDP:s ordförande betonade vikten av förtroende för samhällets utveckling under sitt tal vid långa riksmötets öppnande i riksdagen på onsdagen.

 

Riksmötets debatt hölls två dagar efter att det regeringspartiernas ledare med säkerhet slagit fast att det inte blir någon reform av familjeledigheterna. Att man ger upp med över ett år kvar av mandatperioden väckte förstås kritik. Den största delen av oppostionen beklagade att en viktig reform för jämställdheten uteblir. Främst Kristdemokraterna skiljde sig på denna punkt bland oppositionens röster.

 

SDP:s ordförande Antti Rinne tog talade om att det mitt i dessa tider av förändring finns ett behov av mod att genomföra reformer som möjliggör hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Rinne påminde om att förändringen bäst uppnås av en person med tillräcklig kompetens och förmåga att driva den kontinuerligt.

– Därför behöver vi så snabbt som möjligt en avgiftsfri småbarnspedagogik för alla barn. Det skapar en stark grund för alla typer av elever att öka sin kunskap. Dessutom måste familjeledigheten reformeras, sade Rinne.

 

Enligt SDP behövs nu verkligen gratis yrkesskolor och gymnasier för alla så att ingen ung person faller utanför utbildning eller arbetslivet. Därtill behövs mera resurser till  unga vuxnas kompetensprogram och pengar till utvecklingen av vuxenutbildningen, till exempel genom öppna universitet.

– Vi bör hjälpa människor med risk för utslagning och stärka människors förmåga att förnya sina färdigheter. Vi har inte råd med att låta bli att göra dessa investeringar, sade Rinne.

 

 

Diskussion

Min färd i rörelsen del 7: Riksdagen

Kuva: ABL-arkiv
Jacob Söderman i riksdagen.

”Förstår du inte att de vill skyffla undan dig. Du ställs upp i Åboland bara för att samla röster. Ingen chans att du blir vald.”

Lue lisää

Anette Karlsson: Bildningsnämndens beslut en besvikelse

Kuva: Foto: Fredrik Wickholm

”Borgå borde ha ansökt om att få vara med i experimentet med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.”

 

Det anser fullmäktigeledamot och Finlands svenska socialdemokraters vice ordförande Anette Karlsson.

 

– Fattigdom och utbildning går fortfarande i arv. Till exempel föräldrarnas ordförråd påverkar barnets skolprestationer. Småbarnsfostran kan hjälpa minska skillnaderna i utgångsläge. De allra flesta barnen drar nytta av kvalitativ småbarnsfostran, men barn från mindre bemedlade familjer drar den största nyttan. Vi kan förebygga att utbildning och fattigdom går i arv genom att ge alla barn en subjektiv rätt att delta i kvalitativ småbarnsfostran, konstaterar Karlsson.

 

Utbildningsministeriet har beslutat om att starta ett experiment om avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

 

Kommunerna kan ansöka om att delta i experimentet och få stöd av staten till att ordna avgiftsfri småbarnspedagogik i 20 timmar per vecka för femåringar. Det har reserverats 5 miljoner euro för försöket och ministeriet har uppskattat att cirka 19 000 barn kommer med i experimentet.

 

– Jag blev glad då jag märkte att regeringspartiet Samlingspartiet kom på samma linje som SDP gällande småbarnspedagogik. Att investera i barn, är att investera i framtiden. Enligt forskningen är det allra effektivast att satsa på barnen. Varje euro som investeras i småbarnsfostran betalar sig sjufaldigt tillbaka. Men det var en stor besvikelse att se att Samlingspartiet, Centern, De Gröna och SFP (förutom en) i Borgå inte ville att staden deltar i experimentet. Nu går detta tåg förbi oss, kommenterar Karlsson.

 

Markus Hammarström (SDP) föreslog understödd av medlem Marianne Korpi, att Borgå stad söker specialunderstöd för experimentet med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar och fattar beslut först om understöd erhålls. Bildningsnämnden beslöt med rösterna 8 (von Schoultz, Hjelt, Kivineva, Korhonen, Kulju, Lattu, Ranta, Svedberg) mot 3 (Hammarström, Korpi, Lönnfors) att godkänna beredningens förslag: att Borgå stad inte ansöker om specialunderstöd för experimentet.

 

 

Diskussion

Karis-Billnäs Socialdemokrater nominerar Feldt-Ranta – ”Västnyland behöver Maarit”

Kuva: Johan Kvarnström

Karis-Billnäs Socialdemokrater nominerar Maarit Feldt-Ranta till kandidat i höstens planerade landskapsval samt riksdagsvalet våren 2019.

 

 

– Vi vill som Maarits hemförening på detta sätt visa vårt stöd för hennes arbete. Hon har kontinuerligt fört fram Västnyland och regionens frågor i sitt arbete i riksdagen, säger föreningens ordförande Sirkka-Leena Holmberg.

 

– Västnyland behöver Maarit med sitt breda kontaktnät på högsta beslutande nivå inom rikspolitiken. Karis-Billnäs Socialdemokrater kommer att fortsätta jobba för Feldt-Ranta i de kommande valen. Vi är taggade, säger Holmberg.

 

Huruvida landskapsvalet faktiskt hålls i höst avgörs i riksdagen i vår. De mest avgörande besluten torde fattas i mars. Slutligen är det Finlands svenska socialdemokraters styrelse som besluter vilka kandidater man ställer upp på de platser man kommit överens om med SDP:s finskspråkiga distrikt i Nyland.

 

”Lyckat koncept”

Karis-Billnäs Socialdemokrater diskuterade även presidentvalets resultat på månadsmötet i februari. Föreningen noterade att understödet för Tuula Haatainen i Raseborg var bland de högsta i landet.

– Det visar att socialdemokraterna har ett stabilt stöd i kommunen. Föreningen satsade på att finnas på gågatan i Karis under de tre sista lördagarna före valet, säger Holmberg.

– Det var ett lyckat koncept, då vi oftast var det enda partiet som syntes i vimlet. Diskussionerna med invånarna var givande, allt från aktiveringsmodellen till stadens fullmäktiges beslut intresserade. Vi vill vara en aktiv del av närsamhället, denna kampanj visade att så också är fallet.

 

 

Diskussion