Huvudnyheter

Estlands socialdemokrater profilerar sig i opposition

Henrik Helenius
Kertu Valge är distriktskoordinator för Sotsiaalidemokraatlik Erakond SDE, Estlands socialdemokratiska parti, i Tartu-området.
Henrik Helenius
Kertu Valge är distriktskoordinator för Sotsiaalidemokraatlik Erakond SDE, Estlands socialdemokratiska parti, i Tartu-området.
Henrik Helenius
Kertu Valge är distriktskoordinator för Sotsiaalidemokraatlik Erakond SDE, Estlands socialdemokratiska parti, i Tartu-området.

Under de snart 28 år som Estland pånytt varit självständigt är det mycket som hänt i landet. Arbetarbladet har intervjuat två socialdemokratiska partiaktivister i staden Tartu, där man också sett stora förändringar.

 

– När Sovjetunionen 1991 föll samman var jag i tioårsåldern. Med ett barns ögon fick jag se och uppleva de stora förändringarna i Estland.

 

Det berättar Kertu Valge som är distriktskoordinator för Sotsiaalidemokraatlik Erakond SDE, Estlands socialdemokratiska parti, i Tartu-området. Dessutom är hon koordinator för den socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppen i Tartu.

 

Många förknippar säkert namnet Tartu eller på svenska Dorpat med det berömda universitetet som grundades av Gustav II Adolf år 1632 då Estland tillhörde Sverige.

Det var också i Tartus universitet som Finlands president Urho Kekkonen år 1964 höll sitt berömda tal på estniska. En sak som sägs ha stärkt esterna självförtroende under sovjettiden.

 

Marju Lauristin som är bosatt i Tartu och som under förra hälften av 1990-talet var det estniska socialdemokratiska partiets första ordförande har med tanke på universitetets betydelse sagt att ”Tartu är de baltiska ländernas Oxford”.

Dagens Tartu gör ett ytterst välskött intryck. Gamla stan med sina pittoreska hus är upprustad och i centrum har nya affärshus i glas och betong vuxit upp. Runt om i förorterna är det många nya industrier som tillkommit.

I dagens Tartu bor drygt 90 000 personer.

 

– Jämfört med sovjettiden är allt i dagens Estland betydligt friare. Nu vågar man tala öppet med varandra och med utlänningar. Det kunde man inte då, berättar Kertu Valge.

 

Men hon medger att det kan vara svårt att för folk som inte själva har upplevt allt detta förklara hur det var.

 

– Sovjetsystemet var nämligen så absurt. Det är lite samma sak som med dagens Nordkorea som många också har svårt att förstå.

 

Ett exempel är rätten att resa utomlands. Det kunde man inte göra fritt i Sovjetunionen.

 

– Nuförtiden är esterna så glada över att kunna besöka andra länder. Själv har jag varit i både Tyskland och Portugal, berättar hon.


Mer jämställdhet

Kertu Valge anser att mycket blivit bättre i Estland jämfört med den första tiden av nyvunnen självständighet.

 

– Ännu på 1990-talet var kvinnor och män inte jämställda. Men idag är de lika värda. Förr hade esterna inte mycket pengar att röra sig med. Även i det avseendet har livskvaliteten i Estland höjts.

 

Valge påminner om att lönenivån stigit så starkt att esterna inte mera behöver flytta till exempel till Finland för att kunna jobba med bättre lön.

 

– Det är nämligen nästan lika bra betalt här som i Finland. Ett exempel på detta är byggnadsbranschen.

I Tartu finns en rysktalande minoritet. En del av dem är invandrare från Ukraina medan andra blivit kvar från sovjettiden. Så värst många invandrare från mer avlägsna länder ser man dock inte i gatubilden. Och de få som finns är ungdomar som studerar vid universitetet.

 

– De estniska socialdemokraterna vill därför gärna ha fler invandrare till landet, framhåller Valge.

 

Socialdemokraterna i opposition

Arno Arukask har sin bakgrund som fackligt och politiskt aktiv socialdemokrat i Tartu. Till det estniska socialdemokratiska partiet, anslöt han sig den 1 september 1994. Under många år var han ordförande för den socialdemokratiska partiavdelningen i Tartu vars styrelse han fortfarande tillhör. Avdelningen har omkring 50 medlemmar. Dessutom är han ordförande för en socialdemokratisk pensionärsförening i Tartu.

 

Både i det estniska parlamentet och i Tartu stadsfullmäktige sitter socialdemokraterna i opposition.

 

– När Reformpartiet i den förra regeringen ville höja ölskatten stödde socialdemokraterna förslaget. Men esterna älskar öl, konstaterar Arukask.

 

Så det var inte ett populärt förslag bland väljarna.

 

Estlands socialdemokratiska parti har traditionellt ett starkt stöd bland fabriks- och lantarbetarna.

 

– Men våra anhängare bland sjukvårdare och lärare har också vuxit, konstaterar Arukask.

 

Han låter tankarna gå tillbaka till kampen för Estlands självständighet under åttiotalet. Han anser att Gorbatjov spelade en av avgörande roll då det gamla sovjetsystemet småningom luckrades upp för att till slut helt falla samman.

 

– År 1987 hade vi stora festligheter här i Estland. Det var då vi för första gången igen kunde hissa den gamla estniska fanan i blått, svart och vitt. Av min far fick jag en gammal estnisk fana som han i årtionden hållit gömd hemma hos sig. Den hade nämligen dittills varit förbjuden under sovjettiden.

 

Arukask minns vad de första åren av nyvunnen självständigheten under 1990-talet innebar av fattigdom och små pensioner. Idag har allt förändrats genom att levnadsstandarden stigit.

 

– Men vi fick vår frihet. Förr kunde KGB sätta vem som helst i fängelse. Nu är Estland en rättsstat.

 

Efter vårens parlamentsval är det Centerpartiet, Fosterlandspartiet samt det högerpopulistiska partiet EKRE som bildar regering. Det sistnämnda partiet har gjort sig känt för sitt vulgära språkbruk och sina rasistiska uttalanden.

 

– Jag vill säga att representanterna för EKRE saknar bildning. För socialdemokraterna är det en omöjlighet att sitta i samma regering som EKRE. Tvärtom ger rollen som oppositionsparti socialdemokraterna stora möjligheter till profilering när man kan kritisera regeringen.

 

I det senaste riksdagsvalet fick socialdemokraterna lite under tio procent av väljarstödet.

Arno Arukask.

Arukask är bekymrad över den estniska fackföreningsrörelsens sjunkande medlemstal.

 

– För några år sedan var den fackliga organisationsprocenten 26. Nu har den sjunkit ner till bara femton, berättar han.

 

I Tartu har socialdemokraterna bland annat arbetat för bättre kommunal barndagvård.

 

– Vi har krävt högre löner för barndagvårdarna och att ingen familj ska behöva stå i kö för att få en barndagvårdsplats.

 

Också gröna värden har stått högt i kurs.

Arukask berättar att det fanns planer på en stor cellulosafabrik i Tartu.

 

– Men invånarna i Tartu var emot fabriken på grund av stanken. Också socialdemokraterna var emot trots att fabriken hade gett oss cirka 200 nya arbetsplatser.

 

Arukask menar att man hellre bör satsa på moderna IT-företag.

 

– Här i Tartu har vi flera IT-företag med många anställda vilket betyder mycket för sysselsättningen.

Efter det att Estland andra gången blivit självständigt 1991 fanns det länge problem med den rysktalande minoriteten i landet. Särskilt i det ryskdominerade Narvaområdet. Arukask anser dock att situationen  på den punkten förbättrats.

 

– De ryskspråkiga som finns här i Tartu är numera estniskt sinnade. Men däremot kan man lägga märke till att om några ester träffas och en rysktalande person ansluter sig till sällskapet så övergår alla till att tala ryska trots att den rysktalande vill öva sin estniska, konstaterar Arno Arukask.

 

Vi känner igen fenomenet med finnar som vill öva sin svenska i umgänget med finlandssvenskar. Alla övergår vanligtvis till finska.

 

Henrik Helenius

 

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 14 Demokraatti
60 000 - Hallitusohjelman perusta on paraneva työllisyys
Corbynismin kriisi - Brexit rokotti Labouria
Tahtomattaan guru - Petteri Taalas
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa


Senast