Opinion

Fallna eller överlevande efter coronavåren

Anette Karlsson är ordförande för Finlands svenska socialdemokrater (FSD).

Många familjer och lärare har haft det tungt denna vår. Barnens och de ungas framtid orsakar en gemensam oro. Pisa-resultaten som publicerades förra hösten visar att betydelsen av familjens socioekonomiska ställning för inlärningsresultaten har ökat märkbart och skillnaderna mellan flickor och pojkar är störst hos oss bland OECD-länderna.

Anette Karlsson

Arbetarbladet

 

Ungefär samtidigt publicerades enkäten Hälsa i skolan 2019 som pekade på samma dystra resultat. Allt fler unga flickor lider av psykisk ohälsa och var åttonde pojke kan inte läsa på en tillräcklig nivå för att klara av andra stadiets studier. Grundskolan misslyckas i allt större utsträckning att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan barnen.

 

Jag, mitt tio år yngre släktingsbarn och min nyfödda son – vi är alla lågkonjunkturens barn. Nedskärningarna som gjordes i min barndom på 1990-talet har inneburit dyra och långvariga konsekvenser. Allt för många barn födda på 1980-talet har färgats av sina föräldrars problem. På grund av den ekonomiska krisen 2008 råkade barnen födda på 2000-talet ut för samma öde. Nu håller coronavåren på att skapa en ny generation av lågkonjunkturensbarn i Finland.

 

Risken att bli utslagen ökar också då uppväxtmiljön är andligt fattig, såsom en ostimulerad barndom eller likgiltigt föräldraskap”

 

Såväl den ekonomiska som den andliga fattigdomen överförs till nästa generation. Forskning visar att 70 procent av barn vars föräldrar mottagit utkomststöd längre än fem år också själva får utkomststöd. Desto längre föräldrarna har fått utkomststöd, desto mer använder deras barn också mentalvårdstjänster, går på psykmediciner, blir omhändertagna och begår brott.

 

Skälen för barnskyddskunder kan delas in i tre kategorier:  1) skäl som är socioekonomiska och berör uppväxtmiljön (ekonomiska problem och skilsmässorelaterade), 2) skäl som har att göra med föräldraskap (berusningsmedel- eller mentala problem) och 3) skäl som har att göra med barnets beteende (våldsamt beteende och problem med skolgången). Risken att bli utslagen ökar också då uppväxtmiljön är andligt fattig, såsom en ostimulerad barndom eller likgiltigt föräldraskap.

 

Efter nedskärningarna på 1990-talet och också på 2010-talet står vi igen vid ett vägskäl…”

 

För många barn som inte har det så bra kan skolan, förutom att barnet där får en varm lunch, vara den enda platsen där barnet träffar en trygg vuxen. En del av barnen har blivit mycket ensamma då eftermiddagsklubbarna, biblioteken och ungdomslokalerna stängdes och då hobbyverksamheten gått på paus. Tyvärr är hemmet inte världens tryggaste plats för alla barn. Dessa barn har haft en tung vår och de har ännu en lång och tung sommar framför sig. En kort, två veckors återkomst till skolan, kan vara det som dessa barn behöver för att klara av sommaren.

 

Beslutsfattare måste göra målmedvetna och modiga beslut så att alla barn och unga hålls med på skolstigen och får en möjlighet att växa upp till välmående vuxna. Nu är det särskilt viktigt att stöda barnfamiljerna. Varje barn som faller utanför kostar till och med en miljon euro, för att inte tala om den humana tragedin.

 

Efter nedskärningarna på 1990-talet och också på 2010-talet står vi igen vid ett vägskäl: får vi en ny generation av fallna, illamående barn eller investerar vi i framtiden och garanterar att 2020-generationen benämns överlevandens generation? Låt oss se till att det är den senare benämningen som skrivs in i historieböckerna.

 

Anette Karlsson – socionom (YH), ordförande för Finlands svenska socialdemokrater

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE