Dagen innan Finland blir 101 år ringade hon in vad vi avser med självständighet. Vad finns bortom de konkreta symbolerna som flaggan och nationalsången Vårt land?

– Det varierar säkert från människa till människa, men för de flesta av oss betyder självständigheten frihet, nationalkänsla, stolthet för våra egna språk och tacksamhet för att få leva i ett nordiskt välfärdssamhälle, sade Feldt-Ranta som sedan gick djupare in i var och en av dessa fyra pelare.

Hon tog upp bland annat friheten att bestämma över sitt eget liv, friheten att välja i livet och frihetens relation till ansvar.

– Ingen av oss kommer att lyckas fullständigt utan att ibland misslyckas, men vi har varje dag vår individuella frihet att välja hur vi bemöter världen och andra människor.

Vad gäller nationalkänslan tog hon upp hur fint den kan komma till uttryck i idrott (med Benjamin Källman och Oliver Helander som lokala exempel), men hur den också kan missbrukas med exkluderande synsätt.

Och så var det stoltheten över nationalspråken.

– Trots att det ibland finns högljudda aktörer som talar för minskade språkliga rättigheter, och det känns kränkande och orättvist, är det bra att komma ihåg, att våra språkliga rättigheter är gjutna i grundlagen, språklagen och nationalspråksstrategin och att den breda majoriteten och också 90 procent av Finland riksdag stöder vårt lands tvåspråkighet nu och också framöver, sade Feldt-Ranta innan hon slog ett slag för välfärdssamhället där alla har rätt till bland annat utbildning, inte bara förmögna eller rika familjers barn.

Dagens Finland har mycket fint som vi tar som självklart, men som i en global jämförelse ingalunda är alla förunnat – från gratis skolmat till bibliotek och rent vatten samt demokrati.

Men framtiden då?

Det är två frågor jag hoppas ni tänker på när ni tar Finland vidare.

– Den första är att försöka hålla alla med. Utan att vi medvetet kämpar mot det ständigt, delas vi finländare i tu – till dem som har det bra och till dem som har det uselt. Ett litet land och en liten nation har inte råd med det, varken mänskligt eller ekonomiskt, sade Feldt-Ranta och talade om fattigdom bland barn och unga.

– Den andra frågan jag hoppas ni tänker på är miljön och klimatförändringen. There is no planet B. Det finns ingen planet B. Ifall alla skulle konsumera som vi finländare gör, skulle vi behöva 3,6 jordklot. Överkonsumering betyder att vi konsumerar mera än vad vårt jordklot står ut med. Det är skakande och också skrämmande. Det lättaste är att avvisa det här och skylla på stora länder och storindustrin. Men det är också kortsiktigt. Vi som ett av världens mest utbildade kunskapsnation kan bidra med mycket, sade Feldt-Ranta och lyfte fram att  80 procent av alla utsläppen som bidrar till klimatförändringen kommer av hur vi bor, lever och rör på oss, det vill säga hur vi värmer vår bostad, vad vi äter och konsumerar och vilka transportmedel vi använder.

– När jag blickar framåt, ser jag en utbildad nation där hela befolkningen har fått enastående möjligheter att ta vårt samhälle vidare. Jag ser också en ung generation som är medveten om vår miljö och en generation, som inser att Finland inte är en separat ö, utan en central del av Norden, Europa och världen. När jag ser på er, ser jag på framtiden med tillit, sade Feldt-Ranta och gratulerade dagens student innan hon avslutade med sin favoritdikt av Stig Dagerman:

Jorden kan du inte göra om, stilla din häftiga själ.

Bara en sak kan du göra – en annan människa väl.

Men det är redan så mycket, att själva stjärnorna ler.

En hungrande människa mindre, betyder en broder mer.

Glad självständighet!