Nyheter

FFC: Mer än hälften av arbetstagarna har ingen flexibilitet i den dagliga arbetstiden

FFC
60 procent av de kvinnliga FFC:arna har ingen flexibilitet, medan det samma gäller 53 procent av männen.

Mer än hälften (56%) av arbetstagarna har ingen möjlighet till flexibilitet i den dagliga arbetstiden. Av dem som arbetar i arbetstagaryrken har 15 procent flextid, medan 27 procent har arbetstidsbank. Det framgår av FFC:s arbetslivsbarometer som publicerades i dag.

 

 

Både välbefinnandet i arbetet och arbetsproduktiviteten påverkas av arbetstiderna och arbetstagarens inflytande över sina egna arbetstider, säger FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

 

– Också inom arbetstagaryrken måste man i större utsträckning ta i bruk arbetstidslösningar som utgår från arbetstagarnas behov. Man kan uppnå ökad flexibilitet bland annat genom att ta i bruk flextid, arbetstidsbanker, frivilligt deltidsarbete och inkluderande planering av arbetsskift.

 

Inkluderande planering innebär att arbetstagarna inom vissa ramar kan välja skift som passar dem.

 

Enligt arbetslivsbarometern utför mer än en tredjedel (38%) av arbetstagarna skiftarbete. Ungefär en femtedel av dem som jobbar skift kan inte alls påverka hur arbetsskiften bestäms. Lika många (19%) berättar att de kan påverka skiftarrangemangen i mycket stor utsträckning. Den här gruppen har vuxit klart jämfört med för två år sedan, då endast 13 procent berättade att de i mycket stor utsträckning kan påverka hur deras arbetsskift bestäms.

 

– Det är glädjande att en allt större del av arbetstagarna kan påverka skiftarrangemangen i hög grad. Det visar att det också handlar om attityder. På arbetsplatserna kan man utöka arbetstagarnas rättigheter och möjligheter att påverka sina egna arbetstider – om man vill, betonar Juha Antila.

 

Arbetstidsflexibiliteten utgår i dagsläget långt från arbetsgivarens behov. Exempel på det här är övertidsarbete samt skiftarbete och nattarbete. Nästan en fjärdedel (23%) av arbetstagarna inom FFC:s branscher utför nattarbete antingen regelbundet eller sporadiskt. För arbetsgivaren är nattarbete mer belastande än dagarbete, både fysiskt och psykiskt, och hälften av dem som arbetar nattetid är oroade över vilka skadliga hälsoeffekter jobbet kan medföra.

 

Viljan att jobba mindre ökar med åldern

 

Oftast är det arbetstagare i åldern 50-60 år som vill minska sitt arbete. Hela 17 procent av arbetstagarna i den här åldersgruppen vill jobba mindre, även om det skulle innebära att de på motsvarande sätt får lägre lön.

 

– Arbetstagarnas möjligheter att jobba deltid måste förbättras. Det skulle ha en positiv inverkan på arbetshälsan hos i synnerhet äldre arbetstagare. Genom att utöka möjligheterna till frivilligt deltidsarbete kan man också förbättra sysselsättningen, om man samtidigt låter nya arbetstagare utföra det här arbetet, säger Juha Antila.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE