Internationellt

Finansiering central fråga i kampen mot klimatförändringar

Vid FN:s klimatmöte i Bonn kom ländernas förhandlare fram till en överenskommelse där länderna ska utvärdera sitt arbete för att minska utsläppen. Klimatfinansiering betraktas som en avgörande fråga.

IPS

Arbetarbladet

En inventering av ländernas ansträngningar ska göras under 2018, som ett led i arbetet för att minska utsläppen från fossila bränslen och begränsa den globala uppvärmningen. En uppskattning ska genomföras av hur mycket som behöver göras om världen ska nå de begränsningar som man beslutade om i Parisavtalet 2015. Ländernas förhandlare har nu mycket arbete framför sig.

Krav på att rika länder ska öka sina klimatinsatser innan 2020 var ett av de oväntade inslagen under förhandlingarna. Ländernas förhandlare kom till slut överens om att en inventering ska göras av ländernas ansträngningar i arbetet för att minska utsläppen och uppfylla löften när det gäller klimatfinansiering på kort sikt.

Ordförandelandet Fiji lade fram ett förslag om hur den så kallade Talanoa-dialogen bör utformas som pågår fram till klimatmötet i Polen nästa år. Det är en ett år lång process för att bedöma framstegen och kartlägga möjligheter för länder att göra djärvare satsningar i kampen mot klimatförändringarna.

När klimatförändringarna förvärras kommer det att ha förödande konsekvenser för världens mest utsatta befolkningar. Klimatfinansiering är en avgörande fråga när det handlar om att hjälpa utvecklingsländer att anpassa sig till klimatförändringarna.

Utanför förhandlingsrummen visade ett brett spektrum av röster ett starkt stöd för klimatåtgärder. Hewlett-Packard, Mars och Walmart är några av de 320 storföretag som redan har eller som har lovat att sätta upp utsläppsmål som grundas på den senaste forskningen.

Omkring 7 500 städer och kommuner över hela världen har skrivit under en överenskommelse om att satsa på en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Detta har möjlighet att minska de globala utsläppen med motsvarande 1,7 miljarder ton.

Även om USA höll en låg profil under förhandlingarna har en stor sammanslutning av delstater, städer och företag som representerar mer än hälften av landets ekonomi och befolkning förberett en plan – ett separat avtal med FN – för att växthusutsläppen ska begränsas enligt målen i Parisavtalet.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE