MENY

Finansiering central fråga i kampen mot klimatförändringar

Kuva: Foto: Pixabay

Vid FN:s klimatmöte i Bonn kom ländernas förhandlare fram till en överenskommelse där länderna ska utvärdera sitt arbete för att minska utsläppen. Klimatfinansiering betraktas som en avgörande fråga.

En inventering av ländernas ansträngningar ska göras under 2018, som ett led i arbetet för att minska utsläppen från fossila bränslen och begränsa den globala uppvärmningen. En uppskattning ska genomföras av hur mycket som behöver göras om världen ska nå de begränsningar som man beslutade om i Parisavtalet 2015. Ländernas förhandlare har nu mycket arbete framför sig.

Krav på att rika länder ska öka sina klimatinsatser innan 2020 var ett av de oväntade inslagen under förhandlingarna. Ländernas förhandlare kom till slut överens om att en inventering ska göras av ländernas ansträngningar i arbetet för att minska utsläppen och uppfylla löften när det gäller klimatfinansiering på kort sikt.

Ordförandelandet Fiji lade fram ett förslag om hur den så kallade Talanoa-dialogen bör utformas som pågår fram till klimatmötet i Polen nästa år. Det är en ett år lång process för att bedöma framstegen och kartlägga möjligheter för länder att göra djärvare satsningar i kampen mot klimatförändringarna.

När klimatförändringarna förvärras kommer det att ha förödande konsekvenser för världens mest utsatta befolkningar. Klimatfinansiering är en avgörande fråga när det handlar om att hjälpa utvecklingsländer att anpassa sig till klimatförändringarna.

Utanför förhandlingsrummen visade ett brett spektrum av röster ett starkt stöd för klimatåtgärder. Hewlett-Packard, Mars och Walmart är några av de 320 storföretag som redan har eller som har lovat att sätta upp utsläppsmål som grundas på den senaste forskningen.

Omkring 7 500 städer och kommuner över hela världen har skrivit under en överenskommelse om att satsa på en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Detta har möjlighet att minska de globala utsläppen med motsvarande 1,7 miljarder ton.

Även om USA höll en låg profil under förhandlingarna har en stor sammanslutning av delstater, städer och företag som representerar mer än hälften av landets ekonomi och befolkning förberett en plan – ett separat avtal med FN – för att växthusutsläppen ska begränsas enligt målen i Parisavtalet.

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion

Fler vill se utvidgat flyktingbegrepp

Kuva: Foto: Catherine Wilson/IPS
Tusentals människor är sedan flera generationer tillbaka bosatta på konstgjorda öar i Salomonöarna. Befolkningen på ön Raolo är en av många som nu hotas av klimatförändringarna.

Allt fler människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Ändå erkänns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.

Lue lisää

Diskussion