Nyheter

Finlands Pen slår larm: Rasistiska och xenofobiska uttalanden får allt oftare passera

– Vi kämpar mot hat mellan raser, samhällsklasser och folk. Och vi motarbetar alla försök att slå ner yttrandefriheten samt spridandet av medvetna lögner.

Lukas Lundin

Så beskrivs Pen Internationals grundprinciper av Marianne Bargum som sedan 2011 är vice ordförande för Finlands Pen.

Pen International som verkar i över hundra länder grundades i London 1921 som en organisation för att försvara författarnas konstnärliga frihet och rätt att fritt få uttrycka sig. Finlands Pen har idag över trehundra medlemmar.

– Finlands Pen är en tvåspråkig organisation som på det litterära området bland annat vill få till stånd en bättre dialog mellan finskspråkiga och finlandssvenska författare, berättar Marianne Bargum som själv har sin bakgrund som litterär chef och senare vd för Söderströms förlag.

Som pensionär har hon gjort Pen till sin hjärtesak.

– En ständigt återkommande fråga inom Pen är var gränsen går mellan hatretorik och yttrandefrihet. Problemet är att vissa extremgrupper som ägnar sig åt hets mot folkgrupp alltid kan hänvisa till medborgarnas rätt att tala och tänka fritt, säger Bargum.

Namnet Pen är en engelskspråkig förkortning av Poets, Essayist and Novelists, alltså diktare, essäister och romanförfattare. Bland de första medlemmarna fanns bland annat sådana världsberömda namn som George Bernard Shaw och H.G. Wells. Till Finlands Pens grundande medlemmar hörde Aino Kallas, V.A. Koskenniemi och F.E. Sillanpää.

– Författaren Aino Kallas var initiativtagare och därför firar Finlands Pen alltid hennes namnsdag, berättar Bargum.

 

Fokus på små finsk-ugriska folk

Nuvarande ordförande för Finlands Pen är den kända författaren Sirpa Kähkönen. Bland andra eldsjälar kan nämnas Jarkko Tontti som är skattmästare för International Pen, vars kvinnokommitté leds av Elisabeth Nordgren.

Marianne Bargum är engagerad i kampen för språkliga rättigheter. Finlands Pen har varit speciellt fokuserad på de små finsk-ugriska folken i Ryssland.

– I fjol deltog jag i den Finsk-ugriska världskongressen som hölls i Lahtis. Det framgick att några av de små finsk-ugriska språken i Ryssland är allvarligt hotade. Till exempel votiskan.

Mot den bakgrunden menar Bargum ändå att finlandssvenskarnas ställning kan upplevas som väldigt privilegierad, hotbilderna till trots.

– Finlands Pen är en tvåspråkig organisation där jag översätter de flesta dokument till svenska.

 

Få fristäder åt förföljda författare

Samarbetet både med de övriga nordiska länderna och med Baltikum står i förgrunden.

– I fjol arrangerade vi ett nordiskt-baltiskt möte i Pen:s regi där vi diskuterade gemensamma frågor.

Bargum upplever att man i det övriga Norden i många fall är något av en föregångare.

– Framförallt är Sverige, Norge och Danmark mycket bättre rustade än vi i Finland när det gäller att erbjuda fristäder åt hotade författare.

Men undantag finns.

– I början av 2000-talet erbjöd Helsingfors en fristad åt den hotade vitryske författaren Vladimir Nekljajev, konstaterar Bargum.

I sitt hemland Vitryssland hade Nekljajev suttit i fängelse och han hade blivit både misshandlad och nekad de mediciner han behövde.

– Det här är konkreta exempel på vad Pen kan göra. Vi lobbar starkt för att erbjuda nya fristäder åt förföljda författare. Till exempel i Sverige finns 23 fristäder eller -regioner som tar emot författare som hotas i sina hemländer. Även Norge har många liknande platser. Till och med lilla Island har en fristad. Därför har Finland i nordiska sammanhang anledning att skämmas, anser Marianne Bargum.

 

Problem i många länder

Med tanke på press- och åsiktsfriheten finns många problemområden i världen. Bargum pekar till exempel på Centralasien.

– I centralasiatiska länder som Uzbekistan och Turkmenistan råder hård diktatur. Det enda undantaget i regionen är Kirgizistan i vars huvudstad Bisjkek Pen höll sin världskongress för några år sedan.

 

Bland dagens aktuella problemländer nämner Bargum till exempel Turkiet och Ungern.

– I Turkiet har bland annat den turkiska kvinnliga författaren och människorättsaktivisten Asli Erdoganhaft problem. Pen har appellerat för henne och hon har också tackat för det stöd hon fått. För närvarande sitter 170 intellektuella i fängelse i Turkiet.

– I Ungern finns visserligen en Pen-organisation. Men vi tycker inte att den ungerska organisationens verksamhet motsvarar det vi menar med genuint försvar för yttrande- och pressfriheten.

Bland länder i världen som anses farliga för journalister nämner hon både Mexiko och Honduras i Latinamerika.

– Därifrån kommer hela tiden rapporter om brott mot de mänskliga rättigheterna.

Samma gäller Bangladesh i Asien.

– Pen får allt oftare nödrop från bloggare i Bangladesh. Orsaken är att Bangladesh som grundades som en sekulär stat alltmer förvandlats i ultramuslimsk riktning.

Pen Internationals nästa kongress ska hållas i Lviv i västra Ukraina i september.

– Det ska verkligen bli intressant att se hur den inflammerade situationen inom ryska Pen tas upp på kongressen.

 

Inom Finlands Pen tycker man sig ha märkt att klimatet hårdnat även i vårt land.

– Både rasistiska och xenofobiska uttalanden får allt oftare passera. Därför gäller det att vara på sin vakt. Som många andra organisationer får också Finlands Pen numera kämpa med krympande statsstöd och minskade fondpengar.

Samtidigt vill Finlands Pen betona mjuka värden.

– Vi arbetar för yttrandefriheten men betonar att det är en frihet under ansvar. Dessutom arrangerar Pen litterära evenemang där utsatta författare får läsa sina texter. Vår dröm är att kunna finansiera ett projekt där vi kan åka runt i skolorna för att prata med ungdomarna om hur man ska undvika hatfulla yttranden i sociala medier. Vi vill också berätta om andra kulturer, säger Marianne Bargum.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE