MENY

Fler vill se utvidgat flyktingbegrepp

Kuva: Foto: Catherine Wilson/IPS
Tusentals människor är sedan flera generationer tillbaka bosatta på konstgjorda öar i Salomonöarna. Befolkningen på ön Raolo är en av många som nu hotas av klimatförändringarna.

Allt fler människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Ändå erkänns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.

 

Införandet av en särskild flyktingkategori för människor som hotas av klimatförändringarna skulle kräva en omskrivning eller ett tillägg till FN:s flyktingkonvention.

Enligt flyktingkonventionen från 1951 är en flykting en person som känner en välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse i sitt hemland på grund av sin etnicitet, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. När flyktingkonventionen skapades fanns ingen kännedom om klimatförändringarna.

Stigande havsnivåer kan leda till att små östater främst i Stillahavsområdet, som Tuvalu, Kiribati, Samoa, Salomonöarna, Nauru, Marshallöarna, Palau, Mikronesien och Vanuatu riskerar att försvinna från jordens yta eller ställas inför katastrofer på grund av de stigande havsnivåer som väntas bli en konsekvens av klimatförändringar.

Anwarul K. Chowdhury, tidigare undergeneralsekreterare inom FN för de minst utvecklade länderna, inlandsstater och små östater under utveckling, säger till IPS att tanken om en särskild flyktingkategori för människor som hotas av klimatförändringarna har diskuterats ett bra tag.

− Som undergeneralsekreterare lyfte jag fram situationen för de mest utsatta länderna som påverkas av miljöförstörelse och förespråkade ett erkännande av flyktingarna i den situation som uppstått. Dessa klimatflyktingar måste få ett formellt erkännande och omfattas av flyktingkonventionen. Det är hög tid för detta, säger han.

Han förklarar att det skulle vara möjligt att anta ett tilläggsprotokoll till flyktingkonventionen för att klimatflyktingarna ska omfattas.

− Det internationella samfundet har en skyldighet att erkänna dessa människor som drabbats av dessa miljökatastrofer.Världssamfundet måste vara förutseende och visa flexibilitet och rätta sig efter nya förhållanden som vår värld står inför, säger han.

Han anser att det inte är klokt att sitta fast i den enda kategorin ”politiska flyktingar” när världen bevittnar en massflykt där människor korsar gränser av ekonomiska skäl, som förstärks av miljöfaktorer.

− Vi förväntar oss att FN-chefen Antonio Guterres, som tidigare var chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, höjer sin röst för klimatflyktingarna, eftersom han har rätt bakgrund och erfarenhet av att hantera den globala flyktingsituationen under lång tid.

Förslag om införandet av särskild flyktingkategori för människor som hotas av klimatförändringarna diskuteras för närvarande i samband med International Civil Society Week som hålls från 4 till 8 december i Fiji och som samlar företrädare för civilsamhällesorganisationer från fler än 100 länder.

Enligt FN hotas en tredjedel av världens 47 minst utvecklade länder, däribland små östater under utveckling, av stigande havsnivåer.

Selena Victor vid organisationen Mercy Corps säger till IPS att globala institutioner och konventioner måste utvecklas för att kunna hantera nya utmaningar.

− Vid vår organisation konstaterar vi att människor tvingas att fly på grund av många olika orsaker – politisk förföljelse, krig, våld, extrem fattigdom – och klimatförändringar är en orsak.

Simon Bradshaw vid hjälporganisationen Oxfam Australia, som är medförfattare till ett nytt policydokument om klimatflyktingar, säger till IPS att klimatförändringar redan tvingar människor från mark och hem och utsätter många fler för allt större risker för att tvingas på flykt i framtiden. Han påpekar också att östaterna är särskilt utsatta.

− De som bär minst ansvar för klimatförändringarna drabbas hårdast. Men mycket kan göras för att minimera riskerna för att människor tvingas på flykt och för att skydda deras grundläggande rättigheter.

Simon Bradshaw framhåller att förhandlingarna inom FN om en global överenskommelse kring migrationen är positiva och kan ge möjlighet att förbättra situationen för människor som drivs på flykt till följd av klimatförändringar.

Diskussion

”Skammen håller oss kvar”

Kuva: Foto: Daan Bauwens/IPS
Bamba Drissa från Elfenbenskusten var en av över 61 500 migranter som korsade Medelhavet i januari 2016.

Trots bedrövliga levnadsvillkor, ensamhet och arbetslöshet väljer många afrikanska migranter i Italien att stanna – även när de har möjligheten att återvända.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Kuva: Foto: Kamrul Hasan/IPS
En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh.

Närmare 50 000 av alla de rohingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Doug Jones segrade i Alabama

Kuva: Foto: Pixabay

Demokraten Doug Jones segrade knappt i fyllnadsvalet till USA:s senat i Alabama som utlystes efter att Jeff Sessions tillträdde som justitieminister. Delstaten har varit en extremt svår nöt att knäcka för en demokrat under senare år och Alabama har haft två republikanska senatorer redan i 20 års tid.

Lue lisää

Ingen har ställts till svars för nukleära övergrepp – Med stigande havsnivåer finns risk att radioaktivt avfall läcker ut i havet

Kuva: Foto: Pixabay

Öar i Stilla havet har under många år utsatts för nukleära brott. Men de ansvariga  ‒  tre mäktiga länder som är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd ‒ har aldrig ställts till svars.

 

Marshallöarna och ytterligare några andra ögrupper användes för provsprängningar av USA mellan 1946 och 1962. Frankrike använde Moruroa och Fangataufa i Franska Polynesien för att testa sina vapen. Storbritannien och USA genomförde flera kärnvapenprov i och omkring Kiribati under den senare delen av 1950-talet. Men öborna evakuerades inte utan utsattes för radioaktiv nedfall i samband med sprängningarna.

Alla dessa provsprängningar ledde till miljöskador och radioaktivt avfall. Pengar som avsatts till sanering och kompensation till öbor tog slut när det visade sig vara kostsammare och svårare att återställa öarna än vad man trott.

Efter 67 provsprängningar avslutade USA experimenten på Marshallöarna 1958.

FN:s särskilda rapportör om giftigt avfall, Calin Georgescu, beskrev i en rapport 2012 hur “nära oåterkallelig förorening av miljön” lett till att människor förlorat sitt levebröd och att många tvångsförflyttats på obestämd tid.

Med stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna finns risk att radioaktivt avfall läcker ut på öppet hav.

Enligt två forskare, Barbara Rose Johnston och Brooke Takala Abraham, reste amerikanska forskare till Marshallöarna i nära 40 år för att dokumentera hur människor påverkats av radioaktivt nedfall. Det handlade om 1 156 män, kvinnor och barn som förekom i studierna utan att de gett sitt samtycke till det.

 

Stora skador

Misstankarna om att öborna i experimentsyfte avsiktligt utsatts för radioaktivt avfall stärktes sedan sekretessen kring en stor del av dokumentationen hävdes under Bill Clintons tid som president. En amerikansk läkare hade beskrivit invånarna på de norra Marshallöarna som ett unikt studiematerial, eftersom området var “ett av de mest radioaktivt kontaminerade i världen. Öborna levde inte som västerlänningar, som civiliserade människor, men de är mer lika oss än möss”.

Enligt dokumentationen ledde strålning till förändrad produktion av röda blodkroppar och blodbrist, problem med ämnesomsättning, muskler och skelett, cancer och leukemi, missfall, missbildningar och infertilitet.

Robert Alvarez, vid Institute for Policy Studies i Washington, säger att förstörelsen inte endast handlade om provsprängningar. På Enewatak-atollen skalades det yttersta jordlagret bort och området användes sedan för kraterexperiment för att bedöma hur amerikanska missiler skulle klara sig i förhållande till fiendens missiler.

I oktober 1968 genomförde den amerikanska marinen ett experiment i bakteriologisk krigföring vilket visade sig skada djurlivet i ett område på över 2 400 kvadratkilometer, enligt Robert Alvarez.

Ursprungsbefolkningarna utsattes för marginalisering, tvångsförflyttning och fattigdom.

Bob Rigg, som tidigare arbetade för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att FN:s konvention mot kemiska vapen efterlevs, menar att öborna betraktades med rasistisk blick.

‒När öborna i Rongelap, en atoll i Marshallöarna, ville återvända hem förklarade den amerikanska atomenergikommissionen att det var säkert för dem att återvända samtidigt som amerikanska forskare noterade att det skulle ge värdefull information om hur strålning påverkar människor.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion