Införandet av en särskild flyktingkategori för människor som hotas av klimatförändringarna skulle kräva en omskrivning eller ett tillägg till FN:s flyktingkonvention.

Enligt flyktingkonventionen från 1951 är en flykting en person som känner en välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse i sitt hemland på grund av sin etnicitet, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. När flyktingkonventionen skapades fanns ingen kännedom om klimatförändringarna.

Stigande havsnivåer kan leda till att små östater främst i Stillahavsområdet, som Tuvalu, Kiribati, Samoa, Salomonöarna, Nauru, Marshallöarna, Palau, Mikronesien och Vanuatu riskerar att försvinna från jordens yta eller ställas inför katastrofer på grund av de stigande havsnivåer som väntas bli en konsekvens av klimatförändringar.

Anwarul K. Chowdhury, tidigare undergeneralsekreterare inom FN för de minst utvecklade länderna, inlandsstater och små östater under utveckling, säger till IPS att tanken om en särskild flyktingkategori för människor som hotas av klimatförändringarna har diskuterats ett bra tag.

− Som undergeneralsekreterare lyfte jag fram situationen för de mest utsatta länderna som påverkas av miljöförstörelse och förespråkade ett erkännande av flyktingarna i den situation som uppstått. Dessa klimatflyktingar måste få ett formellt erkännande och omfattas av flyktingkonventionen. Det är hög tid för detta, säger han.

Han förklarar att det skulle vara möjligt att anta ett tilläggsprotokoll till flyktingkonventionen för att klimatflyktingarna ska omfattas.

− Det internationella samfundet har en skyldighet att erkänna dessa människor som drabbats av dessa miljökatastrofer.Världssamfundet måste vara förutseende och visa flexibilitet och rätta sig efter nya förhållanden som vår värld står inför, säger han.

Han anser att det inte är klokt att sitta fast i den enda kategorin ”politiska flyktingar” när världen bevittnar en massflykt där människor korsar gränser av ekonomiska skäl, som förstärks av miljöfaktorer.

− Vi förväntar oss att FN-chefen Antonio Guterres, som tidigare var chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, höjer sin röst för klimatflyktingarna, eftersom han har rätt bakgrund och erfarenhet av att hantera den globala flyktingsituationen under lång tid.

Förslag om införandet av särskild flyktingkategori för människor som hotas av klimatförändringarna diskuteras för närvarande i samband med International Civil Society Week som hålls från 4 till 8 december i Fiji och som samlar företrädare för civilsamhällesorganisationer från fler än 100 länder.

Enligt FN hotas en tredjedel av världens 47 minst utvecklade länder, däribland små östater under utveckling, av stigande havsnivåer.

Selena Victor vid organisationen Mercy Corps säger till IPS att globala institutioner och konventioner måste utvecklas för att kunna hantera nya utmaningar.

− Vid vår organisation konstaterar vi att människor tvingas att fly på grund av många olika orsaker – politisk förföljelse, krig, våld, extrem fattigdom – och klimatförändringar är en orsak.

Simon Bradshaw vid hjälporganisationen Oxfam Australia, som är medförfattare till ett nytt policydokument om klimatflyktingar, säger till IPS att klimatförändringar redan tvingar människor från mark och hem och utsätter många fler för allt större risker för att tvingas på flykt i framtiden. Han påpekar också att östaterna är särskilt utsatta.

− De som bär minst ansvar för klimatförändringarna drabbas hårdast. Men mycket kan göras för att minimera riskerna för att människor tvingas på flykt och för att skydda deras grundläggande rättigheter.

Simon Bradshaw framhåller att förhandlingarna inom FN om en global överenskommelse kring migrationen är positiva och kan ge möjlighet att förbättra situationen för människor som drivs på flykt till följd av klimatförändringar.