MENY

FN begär rekordsumma för humanitära insatser

Kuva: Foto: Zak Brophy/IPS
Syriska flyktingbarn i ett läger i Libanon.

FN begär inför det kommande året en rekordhög summa, 22,5 miljarder dollar, från världssamfundet. Detta för att kunna nå ut med hjälp till de många miljoner människor i världen som behöver skydd och humanitär hjälp.

 

Enligt FN:s beräkningar har antalet människor i världen som är i behov av humanitär hjälp ökat med mer än fem procent. Världsorganisationen hoppas under det kommande året att med hjälp av humanitära insatser kunna nå ut med hjälp till 91 miljoner människor som behöver mat, härbärgen, sjukvård och tillgång till utbildning.

För detta krävs motsvarande närmare 190 miljarder kronor, en summa som är något högre än de 22,2 miljarder dollar som FN begärde inför innevarande år.

−Satsningar på koordinerade insatsplaner är ett klokt val. Det leder till påtagliga och mätbara resultat och har visat sig vara framgångsrikt, säger FN:s humanitära chef Mark Lowcock.

Under förra året bidrog världssamfundet med rekordsumman 13 miljarder dollar i bidrag till humanitära organs livsviktiga insatser för tiotals miljoner människor, däribland alla dem som drabbades av svält i fyra olika länder i världen. Men samtidigt levererades aldrig 46 procent av de pengar som FN begärde.

Vid en presskonferens underströk Mark Lowcock att hjälporganisationerna är beroende av generösa bidrag för att kunna möta de ”växande behoven”. Rädda barnens internationella chef Helle Thorning-Schmidt sade att humanitära organisationer måste använda sina resurser mer effektivt, men uppmanade samtidigt världens biståndsgivare att investera i långsiktiga utvecklingsinsatser.

−Regeringar och institutioner måste ha långsiktiga strategier genom att agera mot orsakerna till kriser, liksom symptomen. Det görs genom framförhandlade fredsavtal, utbildningssatsningar, hjälp till befolkningar att stärka motståndskraften mot klimatkriser och genom att tala klarspråk när människor blir förföljda. Om inte detta görs kommer vi att fortsätta bevittna ett rekordstort lidande, sade hon.

Mark Lowcock tillade att väldigt få humanitära kriser kan lösas enbart av humanitära insatser.

Den kris i världen som just nu är mest akut är den som pågår i krigets Jemen. Över 22 miljoner jemeniter, motsvarande mer än 70 procent av befolkningen, är i behov av humanitär hjälp. Närmare sju miljoner av dessa människor riskerar att drabbas av svält, och bristen på mat har ytterligare förvärrats av den blockad mot landet som den saudiledda stridande koalitionen har infört.

Även om denna blockad nu delvis har lyfts menar Mark Lowcock att den måste hävas helt, för att den inte redan så svåra situationen i Jemen ska förvärras ytterligare.

Även i Syrien kommer de humanitära behoven att förbli stora under 2018, om inte kriget i landet får en politisk lösning.

Fortfarande är det svårt att nå ut med hjälp till de människor i Syrien som är mest utsatta, i synnerhet de 900 000 människor som lever i belägrade områden och de ytterligare 3 miljoner människor som bor i andra områden som det är svårt att nå fram till.

Andelen syrier som lever i extrem fattigdom har ökat mycket snabbt på grund av kriget. I dag beräknas nästan 70 procent av befolkningen vara extremt fattiga, vilket kan jämföras med 34 procent innan konflikten började. De minskade möjligheterna att arbeta och tjäna pengar har lett till att dubbelt så många syrier i dag löper risk att drabbas av brist på mat.

Mark Lowcock påpekade också att den fortsatta krisen i Kongo-Kinshasa förblivit en av världens mest bortglömda, och att de humanitära insatserna där är mycket underfinansierade. De ökande våldsamheterna i Kongo, som riskerar att öka ytterligare, har under året lett till att ytterligare två miljoner människor tvingats på flykt. Sammanlagt finns det numera fyra miljoner internflyktingar i landet, den högsta siffra i hela Afrika.

De flesta humanitära kriser i världen hänger samman med pågående konflikter. Helle Thorning-Schmidt vädjar till omvärlden att skydda världens mest utsatta människor, däribland alla lidande barn.

−Vi måste öka påtryckningarna på världssamfundet, och mot stridande parter så att de sluter fred, sade hon.

 

ÄMNESORD

Diskussion

”Skammen håller oss kvar”

Kuva: Foto: Daan Bauwens/IPS
Bamba Drissa från Elfenbenskusten var en av över 61 500 migranter som korsade Medelhavet i januari 2016.

Trots bedrövliga levnadsvillkor, ensamhet och arbetslöshet väljer många afrikanska migranter i Italien att stanna – även när de har möjligheten att återvända.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Kuva: Foto: Kamrul Hasan/IPS
En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh.

Närmare 50 000 av alla de rohingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Doug Jones segrade i Alabama

Kuva: Foto: Pixabay

Demokraten Doug Jones segrade knappt i fyllnadsvalet till USA:s senat i Alabama som utlystes efter att Jeff Sessions tillträdde som justitieminister. Delstaten har varit en extremt svår nöt att knäcka för en demokrat under senare år och Alabama har haft två republikanska senatorer redan i 20 års tid.

Lue lisää

Ingen har ställts till svars för nukleära övergrepp – Med stigande havsnivåer finns risk att radioaktivt avfall läcker ut i havet

Kuva: Foto: Pixabay

Öar i Stilla havet har under många år utsatts för nukleära brott. Men de ansvariga  ‒  tre mäktiga länder som är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd ‒ har aldrig ställts till svars.

 

Marshallöarna och ytterligare några andra ögrupper användes för provsprängningar av USA mellan 1946 och 1962. Frankrike använde Moruroa och Fangataufa i Franska Polynesien för att testa sina vapen. Storbritannien och USA genomförde flera kärnvapenprov i och omkring Kiribati under den senare delen av 1950-talet. Men öborna evakuerades inte utan utsattes för radioaktiv nedfall i samband med sprängningarna.

Alla dessa provsprängningar ledde till miljöskador och radioaktivt avfall. Pengar som avsatts till sanering och kompensation till öbor tog slut när det visade sig vara kostsammare och svårare att återställa öarna än vad man trott.

Efter 67 provsprängningar avslutade USA experimenten på Marshallöarna 1958.

FN:s särskilda rapportör om giftigt avfall, Calin Georgescu, beskrev i en rapport 2012 hur “nära oåterkallelig förorening av miljön” lett till att människor förlorat sitt levebröd och att många tvångsförflyttats på obestämd tid.

Med stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna finns risk att radioaktivt avfall läcker ut på öppet hav.

Enligt två forskare, Barbara Rose Johnston och Brooke Takala Abraham, reste amerikanska forskare till Marshallöarna i nära 40 år för att dokumentera hur människor påverkats av radioaktivt nedfall. Det handlade om 1 156 män, kvinnor och barn som förekom i studierna utan att de gett sitt samtycke till det.

 

Stora skador

Misstankarna om att öborna i experimentsyfte avsiktligt utsatts för radioaktivt avfall stärktes sedan sekretessen kring en stor del av dokumentationen hävdes under Bill Clintons tid som president. En amerikansk läkare hade beskrivit invånarna på de norra Marshallöarna som ett unikt studiematerial, eftersom området var “ett av de mest radioaktivt kontaminerade i världen. Öborna levde inte som västerlänningar, som civiliserade människor, men de är mer lika oss än möss”.

Enligt dokumentationen ledde strålning till förändrad produktion av röda blodkroppar och blodbrist, problem med ämnesomsättning, muskler och skelett, cancer och leukemi, missfall, missbildningar och infertilitet.

Robert Alvarez, vid Institute for Policy Studies i Washington, säger att förstörelsen inte endast handlade om provsprängningar. På Enewatak-atollen skalades det yttersta jordlagret bort och området användes sedan för kraterexperiment för att bedöma hur amerikanska missiler skulle klara sig i förhållande till fiendens missiler.

I oktober 1968 genomförde den amerikanska marinen ett experiment i bakteriologisk krigföring vilket visade sig skada djurlivet i ett område på över 2 400 kvadratkilometer, enligt Robert Alvarez.

Ursprungsbefolkningarna utsattes för marginalisering, tvångsförflyttning och fattigdom.

Bob Rigg, som tidigare arbetade för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att FN:s konvention mot kemiska vapen efterlevs, menar att öborna betraktades med rasistisk blick.

‒När öborna i Rongelap, en atoll i Marshallöarna, ville återvända hem förklarade den amerikanska atomenergikommissionen att det var säkert för dem att återvända samtidigt som amerikanska forskare noterade att det skulle ge värdefull information om hur strålning påverkar människor.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion