Över 600 000 rohingyer beräknas nu ha flytt över gränsen till grannlandet Bangladesh, efter att våldet på nytt blossade upp i Burma i slutet av augusti, och flyktingkrisen är därmed den snabbast växande i världen.

FN varnar för att uppemot en miljon rohingyer, motsvarande alla muslimska invånare i den våldsdrabbade regionen Rakhine, kan ha drivits på flykt framåt slutet av året, om krisen fortsätter.

De flyktingar som nått fram till Bangladesh har vittnat om burmesiska armésoldaters fruktansvärda övergrepp. Byar har bränts ned, människor dödats och kvinnor blivit våldtagna.

“Jag vaknade klockan tre på morgonen av att mitt hus stod i brand. Det rådde kaos, människor sprang åt alla håll, de sköt för att döda oss och drog kvinnor åt sidan för att våldta dem. Ingen undkom, till och med barnen blev slagna och torterade”. Det berättar en 26-årig muslimsk kvinna för OHCHR, Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

FN:s människorättskommissionär Zeid Ra’ad al-Hussein har beskrivit den burmesiska arméns kampanj mot minoritetsgruppen för “ett skolboksexempel på etnisk rensning”, medan andra bedömare menar att övergreppen kan klassas som brott mot mänskligheten.

De flyktingar som når fram till det hårt ansatta Bangladesh hamnar ofta på platser där det varken finns mat eller skydd och där de löper stor risk för att drabbas av sjukdomar.

Trots omfattningen av det våld och lidande som drabbat rohingyerna har FN:s människorättsråd, UNHRC, till stora delar förblivit tyst i förhållande till krisen samtidigt som motsättningar inom FN:s säkerhetsråd förhindrat att några avgörande beslut kunnat tas.

Idriss Jazairy är FN:s särskilda rapportör om ensidiga tvångsåtgärders negativa inverkan på åtnjutandet av mänskliga rättigheter, och har en lång erfarenhet av höga positioner, bland annat inom FN-systemet. Han är även chef för tankesmedjan Geneva Centre for Human Rights Advancement and Global Dialogue.

IPS: Hur ser du på krisen i Burma och vad gör ni vid Geneva Centre för att få ett slut på den?

Idriss Jazairy: Jag har skickat ett brev till alla medlemmar av FN:s människorättsråd med en vädjan om att de sammankallar till en särskild session om situationen för de rohingyer som tvingats bort från Burma till Bangladesh. Jag har inte fått ett enda svar.

Närmare 650 000 människor har utan nåd tvingats bort, alla deras egendomar har bränts upp eller blivit förstörda, ett stort antal människor är försvunna, kvinnor har blivit våldtagna, barn har dödats – och ingenting händer.

Jag är medveten om att många olika saker måste beaktas inom politiken, men det finns situationer när människorättsbrotten blir så omfattande att vi bör protestera, oavsett politiska avväganden. Annars betyder det att politik går före värderingar i FN:s människorättsråd, vilket skulle vara början på slutet för UNHRC.

Det skulle krävas att 16 länder (av rådets sammanlagt 47 medlemmar, reds anmärkning) tar initiativ till att sammankalla till en särskild session. År 2007 sammankallades till en särskild session om Burma inom människorättsrådet eftersom fredliga demonstrationer hade bemötts med våld av militären. Situationen i dag är hundra gånger värre, så jag har svårt att förstå varför inte reaktionen är densamma.

IPS: Kan övergreppen i Burma utgöra brott mot mänskligheten, eller till och med folkmord?

Idriss Jazairy: Det har jag inte kompetens för att kunna uttala mig om, men de som har det har åtminstone talat om etnisk rensning. Det handlar om etnisk rensning, men ingen har svarat på min vädjan om att inkalla till en särskild session, som skulle ha två syften. För det första, att genom FN se till att människor som blivit brutalt utkastade från det land där de fötts och bott i generationer kan återvända. För det andra – att hjälpa Bangladesh, som är ett av de allra fattigaste länderna, och som har svårt att hantera de ekonomiska konsekvenser som den massiva ankomsten av flyktingar innebär. Det betyder att vi har dubbla moraliska plikter. Livssituationen för alla dessa 650 000 människor som har förlorat sina hem – motiverar inte det en dagslång särskild session, när vi har sådana för alla andra länder och kriser i världen? Jag förstår inte detta. Min multilaterala tro på mänskliga rättigheter undermineras.

IPS: Om en sådan särskild session skulle hållas, vad är din förhoppning att den skulle resultera i?

Idriss Jazairy: Ett erkännande av rohingyernas rättighet att återvända till sina marker, inklusive ett erkännande av deras rättigheter som medborgare. Jag är medveten om att denna kris till stor del är en konsekvens av att brittiska kolonisatörer förde över arbetskraft från det dåvarande Indien till Burma för att arbeta.

Grunden till problemen går hundratals år tillbaka, men historia kan inte skrivas om. Dessa människor har bott där i generationer, i vissa fall i hundratals år. Det måste till en riktig lagstiftning som ger dem rätten till medborgarskap – något som inte ska vara baserat på etnicitet.

Bangladesh bör också kompenseras, liksom offren, för vad de har tvingats gå igenom. Det är sant att det har funnits en grupp våldsamma personer som genomfört oacceptabla våldsdåd, som attacker mot polisstationer, handlingar som inte ska tolereras. Skapa därför en undersökningskommission som granskar alla dessa frågor och lägger fram en officiell rapport, även om de brott som har begåtts i denna fruktansvärda situation.

IPS: Om krisen fortsätter, bör det internationella samfundet genomföra mer drastiska åtgärder? Vissa vill införa ett vapenembargo eller riktade ekonomiska sanktioner. Vad tycker du om detta?

Idriss Jazairy: Jag har alltid varit tveksam till sanktioner. Burma var tidigare belagt med sanktioner som senare lyftes. Deras uppförande förbättrades inte när sanktionerna gällde och uppenbarligen inte heller efter att de lyftes, och nu har det blivit ännu värre.

Så enligt mig handlar detta inte om enbart sanktioner.

Frågan är allvarlig. Jag förstår varför generalsekreteraren tog upp den vid fyra tillfällen i säkerhetsrådet och jag hoppas att det internationella samfundet och FN-systemet kan gå samman för att hantera situationens alla aspekter. Men att människorättsrådet inte kallar in till en särskild session om detta nu är en skandal.

IPS: Hur ser du på motsättningarna inom säkerhetsrådet kring krisen, med tanke på att både Ryssland och Kina hänvisar till frågor om suveränitet och ber om “tålamod”?

Idriss Jazairy: Det är skälet till att jag säger att jag förstår politiken bakom dessa frågor, men att jag anser att situationen har gått så långt att det nu krävs handling. Säkerhetsrådet står för politiken medan människorättsrådet står för etiken. Men var är etiken nu?