Internationellt

FN: Våldet i Burma ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”

Hundratusentals rohingyamuslimer har tvingats på flykt undan den offensiv som den burmesiska armén genomför i delstaten Rakhine. Människor som inte har kunnat fly uppges bli utsatta för fruktansvärda övergrepp och FN-företrädare varnar nu för att en etnisk rensning pågår i landet.

 

Våldet i delstaten blossade upp igen i slutet av augusti efter att en gerillagrupp kallad Arsa hade attackerat arméposteringar. Det ledde till våldsamma motreaktioner från den burmesiska armén och sedan dess har över 370 000 ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya tvingats fly över till grannlandet Bangladesh medan många tusentals fler befinner sig i gränsområdena.

– Detta är den värsta situation jag har upplevt och jag befarar att det kommer att vara den värsta som det internationella samfundet har bevittnat under så kort tid, säger FN:s specialrapportör för Burma, Yanghee Lee, till IPS.

Hon säger att oron i synnerhet gäller alla de människor ur minoritetsgruppen som fortfarande befinner sig inne i Burma.

Burmas ledning har vid upprepade tillfällen förnekat att några övergrepp begåtts i samband med den pågående kampanjen mot vad som beskrivs som ”terrorister”. Det har dock kommit många uppgifter om att den muslimska minoriteten systematiskt har varit måltavlor för attacker och mordbränder i en medveten kampanj från armén.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har talat med flyktingen Momena, 32, som uppger att hon tvingades på flykt i samband med att soldater anlände till hennes hemby. När hon sedan återvände uppger hon att hon hittade uppemot 50 dödade bybor, däribland sin egen pappa.

En annan flykting, Yasin Ali, 25, säger till HRW att även hans hemby blev attackerad på ett liknande sätt, när soldater började skjuta mot människor urskillningslöst. Han uppger sig också ha sett hur något kastades ut från en hovrande helikopter, vilket ledde till att husen i byn fattade eld.

HRW uppger att studier av satellitbilder har visat hur bränder rasat på 21 olika platser i norra Rakhine.

FN-rapportören Yanghee Lee säger till IPS att liknande händelser rapporterades i oktober förra året, då armén genomförde en annan offensiv efter att gränsposteringar hade blivit attackerade. I samband med det rapporterade FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, OHCHR, att hundratals byggnader och moskéer medvetet hade bränts ner, i attacker som enligt organet med stor sannolikhet kunde klassas som brott mot mänskligheten.

Då, liksom nu, förnekade den burmesiska regeringen anklagelserna och hävdade att byborna själva hade tänt eld på sina byggnader.

Den rök som nu stiger upp från brinnande byar kan enligt uppgift till och med ses från andra sidan gränsen i Bangladesh.

HRW:s biträdande FN-chef Akshaya Kumar säger till IPS att våldsamheterna i Burma är betydligt mer allvarliga nu, än de som inträffade förra hösten.

Kritiken mot den burmesiska regimen är mycket hård från omvärlden. Behandlingen av rohingya är ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”, enligt FN:s chef för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein.

Han uppmanar landets regering att sätta stopp för sina ”grymma” och ”oproportionerliga” militära operationer mot den muslimska minoritetsgruppen.

Vid sidan av våldet riskerar dessutom många rohingyer som är kvar i Rakhine att drabbas av en svår brist på både mat och sjukvård. Redan innan det senaste våldsutbrottet hade burmesiska myndigheter blockerat alla internationella biståndsorgans möjligheter att nå ut med hjälp till befolkningen i stora delar av Rakhine.

Nyligen rapporterade FN:s livsmedelsprogram, WFP, att man inte sedan i mitten av juli har kunnat nå ut med matleveranser till flera platser i delstatens norra delar. Något som drabbat en kvarts miljon människor.

– Tusentals, kanske tiotusentals människor, kan vara instängda i avlägsna områden och lida brist på mat och sjukvård och sakna möjlighet att ta sig i säkerhet, säger Pierre Peron vid FN-organet OCHA, till IPS.

Enligt en bedömning som WFP gjorde i juli led då en tredjedel av rohingyabefolkningen av svår brist på mat och hade behov av humanitär hjälp efter arméoffensiven förra hösten.

Den nuvarande krisen har därmed förvärrat en redan mycket svår situation.

– Det måste till snabba åtgärder för att se till att de humanitära insatserna ska tillåtas och komma igång igen, säger Pierre Peron.

Samtidigt har lokala leverantörer uppgett att de inte vågar transportera mat och andra förnödenheter till utsatta befolkningar eftersom de befarar att utsättas för hämndaktioner från andra burmeser om de bistår den utsatta minoritetsgruppen.

Akshaya Kumar vid HRW säger att uppgifterna inte kommer som någon överraskning med tanke på att kontoret för landets ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, har anklagat internationella biståndsorganisationer för att hjälpa militanta grupper.

– Regeringen, inklusive Aung San Suu Kyis kontor, har agerat oerhört ansvarslöst genom att hävda att biståndsarbetare som hjälper denna folkgrupp indirekt stöder terrorism. Det innebär givetvis också att alla som tillhör denna etniska grupp behandlas som en terrorist, säger Akshaya Kumar till IPS.

Hon menar att agerandet underblåser rasism och gör att människor vänder sig mot den redan så utsatta rohingyabefolkningen.

– De har ingen som skyddar dem, slår Akshaya Kumar fast.

Även FN:s specialrapportör för Burma, Yanghee Lee, tillbakavisar anklagelserna från Burmas ledning.

– Det här är en kris som hade kunnat förhindras och aldrig behövt uppstå, säger hon till IPS.

Yanghee Lee menar att det måste till en politisk lösning på problemen, bland annat genom att den statslösa minoritetsgruppen får sina medborgarskap erkända.

– Det handlar om en grupp som under alldeles för många år har blivit systematiskt diskriminerade både i praktiken, men också juridiskt och politiskt.

Akshaya Kumar menar att FN:s säkerhetsråd, som inkallats till ett möte om situationen i Burma under onsdagen, klart och tydligt måste fördöma den burmesiska regeringens agerande. Hon säger att det krävs åtgärder, kanske sanktioner mot landet.

– Om det bara fortsätter med tystnad, brist på åtgärder eller undanglidande uttalanden, så kan krisen tyvärr komma att fortsätta fram till ett läge där det inte längre finns några rohingyer kvar i landet, varnar hon.

Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa