MENY
Turva – Hymy

FN: Våldet i Burma ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”

Hundratusentals rohingyamuslimer har tvingats på flykt undan den offensiv som den burmesiska armén genomför i delstaten Rakhine. Människor som inte har kunnat fly uppges bli utsatta för fruktansvärda övergrepp och FN-företrädare varnar nu för att en etnisk rensning pågår i landet.

 

Våldet i delstaten blossade upp igen i slutet av augusti efter att en gerillagrupp kallad Arsa hade attackerat arméposteringar. Det ledde till våldsamma motreaktioner från den burmesiska armén och sedan dess har över 370 000 ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya tvingats fly över till grannlandet Bangladesh medan många tusentals fler befinner sig i gränsområdena.

– Detta är den värsta situation jag har upplevt och jag befarar att det kommer att vara den värsta som det internationella samfundet har bevittnat under så kort tid, säger FN:s specialrapportör för Burma, Yanghee Lee, till IPS.

Hon säger att oron i synnerhet gäller alla de människor ur minoritetsgruppen som fortfarande befinner sig inne i Burma.

Burmas ledning har vid upprepade tillfällen förnekat att några övergrepp begåtts i samband med den pågående kampanjen mot vad som beskrivs som ”terrorister”. Det har dock kommit många uppgifter om att den muslimska minoriteten systematiskt har varit måltavlor för attacker och mordbränder i en medveten kampanj från armén.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har talat med flyktingen Momena, 32, som uppger att hon tvingades på flykt i samband med att soldater anlände till hennes hemby. När hon sedan återvände uppger hon att hon hittade uppemot 50 dödade bybor, däribland sin egen pappa.

En annan flykting, Yasin Ali, 25, säger till HRW att även hans hemby blev attackerad på ett liknande sätt, när soldater började skjuta mot människor urskillningslöst. Han uppger sig också ha sett hur något kastades ut från en hovrande helikopter, vilket ledde till att husen i byn fattade eld.

HRW uppger att studier av satellitbilder har visat hur bränder rasat på 21 olika platser i norra Rakhine.

FN-rapportören Yanghee Lee säger till IPS att liknande händelser rapporterades i oktober förra året, då armén genomförde en annan offensiv efter att gränsposteringar hade blivit attackerade. I samband med det rapporterade FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, OHCHR, att hundratals byggnader och moskéer medvetet hade bränts ner, i attacker som enligt organet med stor sannolikhet kunde klassas som brott mot mänskligheten.

Då, liksom nu, förnekade den burmesiska regeringen anklagelserna och hävdade att byborna själva hade tänt eld på sina byggnader.

Den rök som nu stiger upp från brinnande byar kan enligt uppgift till och med ses från andra sidan gränsen i Bangladesh.

HRW:s biträdande FN-chef Akshaya Kumar säger till IPS att våldsamheterna i Burma är betydligt mer allvarliga nu, än de som inträffade förra hösten.

Kritiken mot den burmesiska regimen är mycket hård från omvärlden. Behandlingen av rohingya är ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”, enligt FN:s chef för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein.

Han uppmanar landets regering att sätta stopp för sina ”grymma” och ”oproportionerliga” militära operationer mot den muslimska minoritetsgruppen.

Vid sidan av våldet riskerar dessutom många rohingyer som är kvar i Rakhine att drabbas av en svår brist på både mat och sjukvård. Redan innan det senaste våldsutbrottet hade burmesiska myndigheter blockerat alla internationella biståndsorgans möjligheter att nå ut med hjälp till befolkningen i stora delar av Rakhine.

Nyligen rapporterade FN:s livsmedelsprogram, WFP, att man inte sedan i mitten av juli har kunnat nå ut med matleveranser till flera platser i delstatens norra delar. Något som drabbat en kvarts miljon människor.

– Tusentals, kanske tiotusentals människor, kan vara instängda i avlägsna områden och lida brist på mat och sjukvård och sakna möjlighet att ta sig i säkerhet, säger Pierre Peron vid FN-organet OCHA, till IPS.

Enligt en bedömning som WFP gjorde i juli led då en tredjedel av rohingyabefolkningen av svår brist på mat och hade behov av humanitär hjälp efter arméoffensiven förra hösten.

Den nuvarande krisen har därmed förvärrat en redan mycket svår situation.

– Det måste till snabba åtgärder för att se till att de humanitära insatserna ska tillåtas och komma igång igen, säger Pierre Peron.

Samtidigt har lokala leverantörer uppgett att de inte vågar transportera mat och andra förnödenheter till utsatta befolkningar eftersom de befarar att utsättas för hämndaktioner från andra burmeser om de bistår den utsatta minoritetsgruppen.

Akshaya Kumar vid HRW säger att uppgifterna inte kommer som någon överraskning med tanke på att kontoret för landets ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, har anklagat internationella biståndsorganisationer för att hjälpa militanta grupper.

– Regeringen, inklusive Aung San Suu Kyis kontor, har agerat oerhört ansvarslöst genom att hävda att biståndsarbetare som hjälper denna folkgrupp indirekt stöder terrorism. Det innebär givetvis också att alla som tillhör denna etniska grupp behandlas som en terrorist, säger Akshaya Kumar till IPS.

Hon menar att agerandet underblåser rasism och gör att människor vänder sig mot den redan så utsatta rohingyabefolkningen.

– De har ingen som skyddar dem, slår Akshaya Kumar fast.

Även FN:s specialrapportör för Burma, Yanghee Lee, tillbakavisar anklagelserna från Burmas ledning.

– Det här är en kris som hade kunnat förhindras och aldrig behövt uppstå, säger hon till IPS.

Yanghee Lee menar att det måste till en politisk lösning på problemen, bland annat genom att den statslösa minoritetsgruppen får sina medborgarskap erkända.

– Det handlar om en grupp som under alldeles för många år har blivit systematiskt diskriminerade både i praktiken, men också juridiskt och politiskt.

Akshaya Kumar menar att FN:s säkerhetsråd, som inkallats till ett möte om situationen i Burma under onsdagen, klart och tydligt måste fördöma den burmesiska regeringens agerande. Hon säger att det krävs åtgärder, kanske sanktioner mot landet.

– Om det bara fortsätter med tystnad, brist på åtgärder eller undanglidande uttalanden, så kan krisen tyvärr komma att fortsätta fram till ett läge där det inte längre finns några rohingyer kvar i landet, varnar hon.

Diskussion

Guterres: Utvecklingen går bakåt

FN-chefen António Guterres inledde sitt andra år med att säga att freden är avlägsen och att nya åtgärder krävs under 2018 för att få världen på rätt spår och kunna skapa en bättre framtid.

Världen står inför stora utmaningar som konflikter och klimatförändringar medan nya faror uppstått i och med hotet om kärnvapenkrig och den ökade nationalismen och främlingsfientligheten.

–I grunden har utvecklingen gått bakåt. Vi måste erkänna att världssamfundet misslyckats på många sätt, sade António Guterres vid ett möte med generalförsamlingen.

Att Nordkorea ställer upp i vinter-OS i Sydkorea och att kommunikationskanaler mellan länderna öppnats väcker dock ett hopp om upptinade relationer länderna emellan, påpekar António Guterres.

Men trots FN-sanktioner har Nordkoreas ledare Kim Jong-Un vägrat att ge upp sina kärnvapen.

Vid ett möte i Kanada varnade amerikanska representanter för militära åtgärder om inte Nordkorea deltar i förhandlingar.

−Det är hög tid att tala om detta men Nordkorea måste ta steget och säga att de vill det, säger USA:s utrikesminister Rex Tillerson.

USA vill samtidigt utöka sin kärnvapenarsenal som ett svar på militära hot från Ryssland och Kina.

António Guterres har fastställt att migration och skydd för flyktingar är frågor som ska prioriteras under det kommande året.

Även om färre anländer till länder ger sig flyktingar och migranter fortfarande av från länder som Honduras och till Burma på farliga resor på jakt efter ekonomiska möjligheter eller säkerhet. Men de bemöts ofta med fientlighet.

−Vi måste respektera varandra ömsesidigt. Det positiva med migration och respekten för migranter och mångfald är grundpelare inom FN. Det kommer att vara en grundpelare när det gäller generalsekreterarens agerande, säger António Guterres.

 

Rasistiskt av Trump

En FN-överenskommelse om migration väntas antas senare i år efter månader av förhandlingar. USA har dock hoppat av överenskommelsen. Nyligen fällde USA:s president Donald Trump nedsättande kommentarer om migranter från Afrika och Karibien. Han kallade en rad stater för ”skithålsländer”.

I ett uttalande fördömde afrikanska länders FN-ambassadörer de ”upprörande, rasistiska och främlingsfientliga kommentarerna” och krävde en ursäkt.

FN:s talesperson för mänskliga rättigheter, Rupert Colville, instämmer i kritiken.

−Det går inte att beskriva det här som annat än rasistiskt. Man kan inte avfärda hela länder och kontinenter och kalla dem ”skithål”, vars hela befolkningar som inte är vit, därför inte är välkomna.

António Guterres uttryckte också oro över att USA beslutat att frysa bidrag till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, som under nästan 70 år nått ut till mer än fem miljoner flyktingar.

−UNRWA:s stöd är oerhört viktigt, inte bara för flyktingarnas välbefinnande, utan också för att det har stor betydelse för stabiliteten.

Mot bakgrund av utmaningarna uppmanar António Guterres till ett djärvt ledarskap.

−Vi behöver mindre hat, mer dialog och ett djupare internationellt samarbete. Med enighet under 2018 kan vi se till att detta viktiga år kan få in världen på ett bättre spår.

 

 

ÄMNESORD

SPD dansar på ett rakblad i regeringsfrågan

Kuva: Foto: Joachim Kasten

När får Tyskland (äntligen) en ny regering? Sedan valet den 24 september förra året står detta spörsmål högst på den inrikespolitiska agendan och även utanför landets gränser i Bryssel, Paris eller London blickar man irriterat och otåligt på det som ännu inte händer i Berlin.

Lue lisää

Diskussion

Kris för UNRWA när USA drar in bidrag

Kuva: Foto: Khaled Alashqar
Flyktingbarn i en skola som drivs av FN i området Shujaiyeh i Gaza.

Internationella organisationer kritiserar USA:s beslut att dra in mer än hälften av det planerade amerikanska bidraget till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA.

 

Den amerikanska administrationen har meddelat att landet ska hålla inne utbetalningar på motsvarande 65 miljoner dollar.

UNRWA bedriver undervisning, sjukvård, socialhjälp och delar ut livräddande nödhjälp i Mellanöstern och når ut till omkring fem miljoner flyktingar.

USA har varit den största bidragsgivaren till FN:s hjälporganisation.  UNRWA står nu inför sin största kris hittills när det gäller finansieringen.

‒Det som står på spel är värdigheten och säkerheten för de miljontals palestinier som är i behov av akut livsmedelsbistånd och annat stöd, det som står på spel är flyktingarnas tillgång till grundläggande hälsovård – bland annat förlossningsvård och andra insatser som räddar liv, säger Pierre Krahenbuhl, chef för UNRWA.

Det sänkta bidraget påverkar också säkerheten i regionen vid en tidpunkt när Mellanöstern står inför många olika typer av risker och hot, särskilt när det gäller ytterligare radikalisering, tillade han.

Tidigare undergeneralsekreterare i FN och numera Norska flyktingrådets generalsekreterare Jan Egeland konstaterar att det minskade bidraget kommer att få förödande konsekvenser för palestinska flyktingbarn som är beroende av bidragen för sin skolgång.

‒Det innebär även att föräldrar förvägras ett socialt skyddsnät som hjälper dem att överleva. Det undergräver även UNRWA:s möjligheter att agera i händelse av att Israel-Palestina-konflikten blossar upp igen, säger han.

 

Lever i fattigdom

UNRWA tillhandahåller utbildning för över en halv miljon pojkar och flickor i 700 skolor och möjliggör över 9 miljoner patientbesök på över 140 kliniker.

Akshaya Kumar, biträdande chef vid Human Rights Watch FN-kontor, framhåller att många palestinska flyktingar lever i fattigdom, däribland en majoritet i Syrien som är i behov av humanitärt bistånd för att kunna överleva.

‒Om inte andra regeringar fyller denna lucka snart kommer USA:s sänkta bidrag att äventyra skolgång, vaccinationer och mödrahälsovård för flyktingar, säger hon.

Trumpadministrationen uppger att beslutet togs för att trycka på för olika reformer av organisationen. Även om Heather Nauert, talesperson för amerikanska utrikesdepartementet, uppgav att beslutet inte har syftet att få palestinierna till förhandlingsbordet, visade president Donald Trumps uttalanden på twitter några veckor tidigare något annat.

Han skrev att USA ger palestinierna “hundratals miljoner dollar varje år utan någon uppskattning eller respekt i gengäld.”

”När palestinierna inte längre är villiga att tala om fred, varför skulle vi göra några av dessa enorma framtida utbetalningar till dem?”, twittrade Donald Trump.

Akshaya Kumar påpekar att UNRWA är en hjälporganisation och inte en part i fredsprocessen.

‒Den amerikanska administrationen verkar ha för avsikt att hålla dem som gisslan – och först och främst straffa utsatta palestinska flyktingar – för att på ett indirekt sätt sätta press på den palestinska myndigheten för att de ska delta i fredsförhandlingarna, säger hon.

 

Sänkt bidrag gynnar inte fred

PLO:s högste representant i Washington, Husam Zomlot, har en liknande uppfattning och slår fast att flyktingars tillgång till humanitär nödhjälp inte kan utnyttjas som förhandlingsobjekt utan handlar om internationella skyldigheter.

‒Att ta mat och utbildning från utsatta flyktingar bidrar inte till varaktig och vittomfattande fred och de palestinska flyktingarnas rättigheter kan inte äventyras av ett beslut i ekonomiska frågor, säger han.

Att de palestinska flyktingarna har ett eget flyktingorgan har länge varit kontroversiellt. Organet inrättades för att tillfälligt hjälpa de som flydde från sina hem under 1948 års arabisk-israeliska krig.

Till skillnad från andra flyktingar i världen kan flyktingstatus via UNRWA ärvas från generation till generation. Det innebär att antalet har vuxit från 700 000 till mer än fem miljoner registrerade flyktingar i Syrien, Jordanien, Libanon och i palestinska områden. De som får medborgarskap på annat håll tas inte bort från UNRWA:s register.

Medan UNRWA kritiseras för att inte arbeta för vidarebosättning av flyktingar har Israel inte gett flyktingar möjlighet att återvända och andra länder som Libanon har i stor utsträckning vägrat att bevilja palestinier medborgarskap och möjlighet till arbete eller tillgång till mark.

UNRWA har startat en global kampanj för att kunna samla in de medel som saknas i stället för att behöva skära ned på det stöd som utgör ett skyddsnät för många flyktingar. Belgiens regering har lovat att bidra med motsvarande 23 miljoner dollar till UNRWA.

‒För många palestinska flyktingar är UNRWA den sista livbojen, säger den belgiske vice premiärministern Alexander De Croo.

ÄMNESORD

Diskussion

Pakistan vänder sig till Kina när USA drar in stöd

Kuva: Foto: Pixabay

Att USA beslutat att frysa sitt militära bistånd till Pakistan kommer göra landet mer beroende av vapenleveranser från länder som Kina och Sverige. Kina har även planer på att etablera en militärbas i landet.

 

När USA fryser sitt militära bistånd till allierade av politiska skäl är resultatet förutsägbart: det driver länder ytterligare i händerna på kinesiska, ryska och västeuropeiska vapenleverantörer.

Så när Trumpadministrationen nyligen beslutade att frysa motsvarande två miljarder dollar i militärt bistånd till Pakistan var regeringen i Islamabad beredd. Landet har redan avtal med Kina och har också vänt sig till Storbritannien, Frankrike, Sverige, Turkiet och Italien för vapenleveranser.

I Mellanöstern har några av USA:s allierade sedan lång tid – däribland Qatar, Saudiarabien, Oman, Egypten och Kuwait – blivit kända för att inte förlita sig alltför mycket på amerikanska vapensystem.

Det huvudsakliga skälet till att använda flera vapenleverantörer är att garantera ett obrutet flöde av vapen om något land – vanligtvis USA – väljer att frysa det militära biståndet.

USA står för en tredjedel av den globala exporten av konventionella vapen, enligt fredsforskningsinstitutet Sipris siffror från 2012–2016.

Enligt Sipri har Pakistan tagit emot ansenliga mängder vapen från både USA och Kina de senaste åren. Stridsflygplan, stridsvagnar, ubåtar och andra krigsfartyg har levererats från Kina. USA har levererat pansarfordon och system för modernisering av stridsflygplan av modell F-16 som tidigare levererats till den pakistanska militären.

Om USA skulle dra in underhåll, service och tillgång till reservdelar skulle det vara särskilt problematiskt när det gäller stridsflygplanen, menar Derek Bisaccio vid analysföretaget Forecast International. Dessutom kan den pakistanska arméns förmåga att genomföra militära operationer för att bekämpa terrorism påverkas om de inte har möjlighet att få service för attackhelikoptrar.

 

Kinesisk försäljning försvagar USA:s

Derek Bisaccio säger att USA och Kina är Pakistans största vapenleverantörer. De amerikanska vapenavtalen med Pakistan från 2001 är värda mellan fem och sex miljarder dollar och en stor del rör stridsflygplanen av modell F-16.

−Även om den kinesiska vapenförsäljningen till Pakistan är mycket svårare att få en siffra på – till följd av brist på insyn från båda håll – räknar man med att kinesisk vapenförsäljning har försvagat den amerikanska de senaste åren när Pakistan och Kina har fått ett fördjupat militärtekniskt samarbete, förklarar han.

Under det senaste tio åren har Kina sålt marina patrullbåtar, ubåtar, obemannade luftfarkoster och system för markbaserade missiler till Pakistan. De två länderna har samarbetat i projekt där stridsflygplan av modellen JF-17 monterats och tillverkats lokalt i Pakistan.

Pakistan har även samarbetat med Ukraina när det gäller stridsvagnar. Pakistan och Turkiet har under de senaste åren förhandlat om Pakistans eventuella inköp av attackhelikoptrar och korvetter. Landet har köpt luftburna varningssystem och kontrollflygplan från Sverige och kan mycket väl komma att köpa mer under de kommande åren, säger Derek Bisaccio.

Tidigare har Pakistan vänt sig till Storbritannien, Frankrike och Italien i några av sina inköp. Många krigsfartyg och flygplan är franska, påpekar Derek Bisaccio.

 

Etiska standarder behövs

Enligt en artikel i Washington Times i förra veckan planerar Kina att etablera en militärbas i Pakistan som ska bli den näst största utomlands efter den i Djibouti på Afrikas horn.

Enligt tidningen ska den etableras på en strategiskt viktig plats – den pakistanska staden Jiwani. Det är en hamnstad nära den iranska gränsen längs Omanska gulfen, nära Hormuz-sundet som är en av sex föreslagna ekonomiska korridorer i Kinas infrastrukturprojekt ”nya sidenvägen”.

−Trumpadministrationens beslut att frysa det militära biståndet borde ha kommit för länge sedan. Situationen för mänskliga rättigheter i landet är bedrövlig, vilket årliga rapporter från amerikanska UD visar, säger Natalie J. Goldring, expert på säkerhetsfrågor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA.

Men beslutet togs inte med tanke på människorättssituationen, påpekar hon, i stället hävdar Trumpadministrationen att den pakistanska regeringen inte gör tillräckligt för att bekämpa terrorism.

−Argumentet att Pakistan skyddar terrorister är inte nytt. I relationen mellan USA och Pakistan återkommer kritiska uttalanden från amerikanska företrädare, försök att minska eller frysa det militära biståndet och sedan en återgång till status quo. Ironiskt nog kommer Donald Trumps beslut att frysa det militära biståndet samtidigt som nyhetsbyrån Reuters rapporterar att Trumpadministrationen planerar att satsa mer offensivt på global vapenförsäljning, säger Natalie J. Goldring.

Hon påpekar att de som förespråkar vapenförsäljning ofta hävdar att länder kan hitta andra leverantörer om USA vägrar att sälja vapen.

−Men genom att undvika att sälja sofistikerade amerikanska vapen till instabila regimer kan vi avsevärt minska risken för att medlemmar av våra väpnade styrkor tvingas strida mot våra egna vapen. I slutändan måste den amerikanska regeringen sätta upp etiska standarder för vapenförsäljningen, och inte bara ekonomiska, säger Natalie J. Goldring.

−Vi har ingen allians med USA. Det här är inte hur allierade beter sig, sade Pakistans utrikesminister Khawaja Muhammad Asif när Trumpadministrationen meddelat beslutet om att frysa det militära biståndet till landet.

I en tweet anklagade USA:s president Donald Trump Pakistan för att bara ”ge USA lögner och svek” och den pakistanska regeringen för att ”tillhandahålla en trygg fristad för terrorister som vi jagar i Afghanistan”.

Pakistans regering kan fortfarande svara med att stänga USA:s leveransrutter till Afghanistan som går genom Pakistan. För närvarande finns det över 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan.

−Med tanke på att beroendet av en leverantör kan göra ett land sårbart, har Pakistan under åren diversifierat sin leverantörsbas och arbetat för att bygga upp sin egen försvarsindustri, vilket har medfört att landet har minskat sitt militära beroende av USA, påpekar Derek Bisaccio.

I en intervju med Financial Times i september 2017 framhöll premiärminister Shahid Khaqan Abbasi återigen att hans land skulle vilja köpa stridsflygplan av modellen F-16 av USA, men att landet också skulle kunna vända sig till Frankrike och Kina om det skulle behövas.

 

 

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnogrupper i Peru rasar mot amnesti för Fujimori

Kuva: Foto: Mariela Jara/IPS
Konferens vid Flora Tristán kvinnocenter i samband med planeringen av en demonstration mot kvinnovåldet. Vid mikrofonen står organisationens ordförande Liz Meléndez.

En politisk kris med flera ministeravgångar är resultatet efter att den tidigare presidenten Alberto Fujimori beviljats amnesti för sina brott i Peru. Kvinnoorganisationer menar att benådningen innebär att en person som gjort sig skyldig till några av de värsta kränkningarna av kvinnors mänskliga rättigheter nu har släppts på fri fot .

 

 

På julaftonen meddelades att Perus president Pedro Pablo Kuczynski benådat ex-presidenten Alberto Fujimori, som suttit i fängelse för att avtjäna ett 25-årigt straff för korruption och människorättsbrott.

–Detta urvattnar alla åtgärder regeringen kan tänkas göra för att skapa ett samhälle utan våld, eftersom man har frigivit en av de värsta förövarna när det gäller kvinnors mänskliga rättigheter, säger Liz Meléndez, som är ordförande för organisationen Flora Tristán kvinnocenter.

Hon säger att Alberto Fujimori var ansvarig för en politik under 1990-talet som ledde till att många tusentals andinska bondekvinnor utsattes för tvångssteriliseringar. Det är en anklagelse som den tidigare presidenten nu inte kommer att bli utredd eller bestraffas för, eftersom han åtnjuter amnesti.

–Denna straffrihet är skandalös, säger Liz Meléndez.

Hon hävdar att det finns en dokumentation av över drygt två tusen fall av steriliseringar, som dessutom hade kunnat vara betydligt större.

 

Många utsätts för våld trots lagar

Misstron mot landets regering har ökat ytterligare eftersom president Pedro Pablo Kuczynski utnämnt 2018 till ett år ”för dialog och försoning” för att rättfärdiga straffeftergiften gentemot den tidigare presidenten.

Peru har specifika lagar och bedriver offentliga satsningar mot könsbaserat våld. En sådan lag är den som är riktad mot så kallade femicide, mord på kvinnor.

Men trots lagarna är våldet mot kvinnor omfattande i landet. Statistik från departementet för kvinnofrågor, MIMP, visar att 991 kvinnor mördades mellan 2009 och 2017, medan ytterligare 1 275 kvinnor utsattes för mordförsök. Det innebär ett snitt på tio sådana mord i månaden i Peru, ett land med knappa 32 miljoner invånare.

Enligt MIMP föll 116 kvinnor offer för sådana mord under förra året, och i en stor majoritet av fallen var förövaren en person som kvinnan hade en relation med.

Trots lagarna mot kvinnovåld uppger hela sju av tio peruanska kvinnor att de ofta utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld från sina partners. Detta enligt en folkhälsoenkät som genomfördes under 2016.

Under slutet av förra året genomförde Ombudsmannakontoret, som är ett fristående statligt organ, en kampanj mot det våld som drabbar landets kvinnor samtidigt som 2018 utsågs till ett ”år för jämställdhet och icke-våld mot kvinnor”.

 

Risk att lagen blir papperstiger

Patricia Sarmiento vid Ombudsmannakontoret berättar för IPS att hennes organ genomfört flera satsningar för att bekämpa våld inom familjen. Ett exempel är utbildningar av poliser och jurister för att motverka inställningen att medling är en lämplig metod för att hantera mäns våld mot kvinnor.

–Det är oacceptabelt, säger Patricia Sarmiento till IPS.

En annan satsning handlar om att polisen ska ha de resurser som behövs för att kunna erbjuda våldsoffer de skyddsåtgärder de kan vara i behov av. En rapport från Ombudsmannakontoret som bygger på en genomgång av rättsfall visar att många av de kvinnor som blivit mördade i landet tidigare hade anmält sina partners för misshandel.

–I ett av fallen hade en kvinna gjort fyra polisanmälningar utan att bli erbjuden skydd. Sånt ska bara inte få ske, säger Patricia Sarmiento.

Hon menar att lagarna mot kvinnovåld måste kompletteras med den budget det krävs för att kunna tillämpa lagstiftningen – tillsammans med andra satsningar mot det könsbaserade våldet.

–Annars blir lagen bara en papperstiger, säger Patricia Sarmiento.

Flera lokala organisationer oroar sig samtidigt för i vilken utsträckning landets regering är beredd att arbeta mot det våld som landets kvinnor drabbas av. Liz Meléndez menar att det viktigaste är att stärka det förebyggande arbetet.

–Det handlar bland annat om att se till att skolorna bedriver en sexualundervisning där genusfrågor står i centrum, något som tyvärr fortfarande är oklart med nuvarande regering, säger Liz Meléndez.

 

 

Diskussion