Internationellt

FN vill få fler att ratificera folkmordskonventionen

Flyktingar från Burma anländer till Bangladesh efter att ha lyckats fly undan våldet i hemlandet genom att ta sig över floden Naf, som skiljer länderna åt.

Inför att det nästa år har gått 70 år sedan FN:s konvention mot folkmord antogs uppmanar nu världsorganisationen fler länder att ratificera dokumentet. Detta samtidigt som riskerna för nya folkmord lever kvar.

IPS

Arbetarbladet

 

FN uppmanar de medlemsländer som ännu inte har ratificerat folkmordskonventionen att göra det innan utgången av nästa år, då 70 år har gått sedan den antogs efter andra världskrigets fasor, 1948.

I samband med detta understryker FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att folkmord är något som genomförs medvetet – och som föregås av varningstecken.

–Ofta utgör det kulmen efter flera år av exkludering, förnekanden av mänskliga rättigheter och andra övergrepp. Eftersom folkmord kan inträffa både i krig och fred måste vi alltid vara mycket vaksamma, säger han.

FN-chefens särskilda rådgivare i arbetet mot folkmord, Adama Dieng, säger att det som möjliggör folkmord är när omvärlden inte agerar trots varningstecken.

–Det kan ske när människor avhumaniseras och förföljs för på grund av vilka de är, eller vilka de representerar, säger Adama Dieng.

FN-konventionen definierar folkmord som handlingar som är förövade i ”avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan”. Dit räknas inte bara att människor inom gruppen dödas, utan även orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada och att medvetet skapa levnadsvillkor som är avsedda att förhindra att barn föds inom gruppen.

Trots den breda definitionen av folkmord påpekar Antonio Guterres att liknande händelser har återupprepats.

–Fortfarande reagerar vi snarare än förhindrar, och agerar ofta först när det är för sent. Vi måste göra mer för att svara snabbt och förhindra att våldet eskalerar, säger han.

Ett aktuellt fall är behandlingen av den muslimska minoritetsgruppen rohingya i Burma. Organisationerna Fortify Rights och United States Holocaust Memorial Museum har i ett års tid granskat deras situation och kommit fram till att det finns allt fler bevis som pekar mot att burmesiska soldater, poliser och civilas angrepp utgör ett folkmord.

–Rohingyerna har utsatts för attacker och systematiska övergrepp i årtionden. Det internationella samfundet får inte svika dem nu när deras själva existens i Burma är hotad, säger Cameron Hudson vid United States Holocaust Memorial Museum.

–Om inte snabba åtgärder genomförs är risken stor för att fler omfattande grymheter begås, säger han.

Över hälften av den miljon rohingyer som levt i Burma har tvingats på flykt från landet sedan våldsvågen mot dem inleddes i augusti. Överlevande har berättat om hur civila bränts levande, hur flickor och kvinnor blivit utsatta för våldtäkter och hur grupper av pojkar och män utsatts för massgripanden.

–Dessa brott göds av straffriheten och bristen på motåtgärder. Det räcker inte med fördömanden, säger Matthew Smith, chef för Fortify Rights.

FN:s människorättskommissionär Zeid Ra’ad al-Hussein har beskrivit den burmesiska arméns kampanj mot minoritetsgruppen för “ett skolboksexempel på etnisk rensning”, och även det brittiska parlamentets utrikesutskott har uttalat att våldet i Burma kan handla om ett folkmord.

Trots detta har FN:s säkerhetsråd ännu inte agerat i förhållande till krisen i Burma.

Hittills har 149 av FN:s medlemsländer ratificerat folkmordskonventionen och uppmaningen om att göra detsamma riktas nu till de 45 länder som återstår.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE