MENY

Folkets hus-rörelsen förändras – men lever kvar

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Helsingfors kandidat till en av Unesco officiellt skyddade kulturbyggnader: “Granitborgen”, numera officiellt kallad Kongressikeskus Paasitorni (Kongresscentret Paasitornet).

Folkets hus-rörelsen – ”arbetarnas andra hem” i Finland, Sverige och Norge – befinner sig i ett brytningsskede.

 

Ta till exempel anrika Folkets hus i Helsingfors från 1908 med Kari Lindahl som arkitekt, ”Granitborgen” eller ”Bygga” på Broholmen. Det heter idag officiellt ”Kongresscentret Paasitornet ”(Kongressikeskus Paasitorni). Mycket av den gamla interiören är borta, likaså arbetarföreningarnas större eller mindre krypin. I stället finns det moderna kongressalar och mötesrum, som kan hyras ut åt vem som helst. Det finns även restauranger och hotell. Marx’ och Lenins porträtt i krogen har fått ge plats åt general Sandels ( en ölsort).Det gamla revolutionärsbordet i restaurant Juttutupa fanns kvar, dock mera som ett kuriosum.

Även andra Folkets hus genomgår eller har genomgått förändringar. Hurudan ser framtiden ut? Det här behandlades på ett seminarium om Folkets hus-rörelsen den 2 september i Helsingfors, där även svenska och norska experter deltog.

 

Började med bildning

Folkets hus började uppstå i Finland, Sverige och Norge i takt med utvecklingen av den moderna arbetarrörelsen. Arbetarna behövde egna mötesutrymmen.

– I begynnelsen, alltså på 1880-talet, var verksamheten föga politisk. Det var bildning och kultur som gällde, egna bibliotek var viktiga, likaså scener för teater, musik och deklamation. Möjligheter till dans var också väsentliga. År 1916 fanns det 940 folkets hus i Finland. De flesta byggdes i trä på ”talko”, men till exempel byggnaderna i Helsingfors, Tammerfors och Jyväskylä ritades och uppfördes av professionella arkitekter och byggnadsarbetare. Arkitekten för Jyväskylä Folkets Hus var Alvar Aalto, berättar Kari Laihanen, vice ordförande för Folkets hus-förbundet i Finland (STTL).

Förbundet grundades 1970.

– Vi har idag 160 medlemsföreningar. Med undantag för några få så styrs de av socialdemokratiska organisationer. Förbundet ger dem råd i ekonomiska och organisatoriska ärenden samt hur utnyttja statliga renoveringspengar, säger Laihanen.

 

Även Folkets parker i Sverige

Enligt Morten Berntsen, förbundssekreterare i norska Folkets Hus Landsforbund, har förbundet  85 medlemsförbund. Enligt stadgarna måste medlemmarna vara en del av arbetarorganisationerna. Det Norske Arbejderparti är självklart medlem men det kan även vara, om de så önskar, yttervänsterns Socialistiska vänsterparti och Röd valallians. Den fackliga centralorganisationen LO fungerar som en garant för verksamheten. Det norska förbundet stöder ekonomiskt sina medlemsorganisationer med 140 miljoner norska kronor årsvis via Folkets Hus Fond.

De första Folkets hus i Sverige uppkom 1890 i Kristianstad, 1892 i Malmö, 1896 i Malmberget och 1901 i Stockholm. Sverige skiljer så till vida från Finland och Norge att där även verkar så kallade Folkets parker.

– I rörelsens begynnelse fanns det behov av utrymmen för utomhusfester och demonstrationer. Folkparkernas Centralförbund grundades 1905 och Folkets Hus Riksförening 1933. De sammanslogs år 2000. Idag har Riksorganisationen Folkets Hus och Parker i Sverige som medlemmar 470 Folkets hus och 110 Parken, säger vd Calle Nathanson.

 

Utveckling och förändring

Nathansons kollega, fil.dr Margareta Ståhl betecknar tidsperioden 1930-1950 som verksamhetens storhetstid. Det gäller även de övriga länderna. Välfärdsstaten utvecklades, verksamheten blomstrade, nya Folkets hus uppkom. Populära verksamhetsformer var bio, dans, demonstrationer, fester och föredragstillställningar. Då var även politiken – den socialdemokratiska – en integrerad del av verksamheten.

Förändringar började ske på 1960-talet. Margareta Ståhl summerar dem med orden: ”television, bil, sommarstuga”. Den traditionella aktiviteten avtar. Flera Folkets hus får lov att stänga. För att överleva måste man öppna dörrarna för nya aktiviteter och kunder. In kommer mera kommersialism och ”konventionell” affärsverksamhet. Även om verksamheten kör i gamla banor kan utövarna vara nya: fackföreningsfolk ersätts av invandrare, säger Margaretha Ståhl.

 

Riksdagsman Erkki Tuomioja sätter utvecklingen i ett historiskt perspektiv.

– Folkets hus-rörelsen liksom övriga folkrörelseorganisationer en följd av klassamhällets uppkomst. Folkets hus samlade politiska och allmännyttiga föreningar kring det gemensamma socialdemokratiska målet, välfärdssamhället. Folkets hus blev fysiskt ett allaktivitetshus, men även ett ”andligt hem” för arbetare.

Erkki Tuomioja.

Enligt Tuomioja har folkrörelserna blivit offer för sina egna strävanden. Välfärdssamhället har långt genomförts och offentliga institutioner har övertagit folkrörelsernas funktioner. Till exempel Folkets hus har blivit kommungårdar och arbetarteatrar har blivit stadsteatrar. Arbetare behöver inte längre bara handla i konsum eller utöva idrott i AIF-klubbar. Å ena sidan har fattigdomen globalt sett ökat, å andra sidan har arbetslivet allt mera individualiserats. Folk identifierar sig inte längre med en arbetarklass utan med en rörlig medelklass, något som politiskt i Finland tycks ha gagnat De gröna och sannfinländarna.

– Har vår historia en framtid? Vi kan inte återupprätta tidigare historia. Men våra värden finns kvar. Det är två frågor arbetarrörelsen inte får glömma i sin politik, globalisering och ekologi, säger Tuomioja.

 

Folkets hus-rörelsen förändras, men lever kvar. I en tävling utlyst av tidningen Demari utsågs Folkets hus i Forssa till vackraste Folkets hus i Finland. Dessutom är ”Granitborgen” i Helsingfors kandidat till en av Unesco officiellt skyddade kulturbyggnader.

ÄMNESORD

Diskussion

Socialdemokraternas alternativ: Mer utbildning och mindre skuldsättning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Antti Lindtman, Antti Rinne och Krista Kiuru presenterade på tisdag förmiddag SDP:s alternativ till statsbudget för 2018, i socialdemokraternas grupprum i riksdagshuset.

SDP presenterar ett alternativt budgetförslag som ”grundar sig på hårda fakta men har mjukt hjärta” för att citera Antti Lindtman. Grundtanken är att tillväxten tillhör alla.

Lue lisää

Diskussion

Kärlekssocialisten Pertti Simula: Solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Pertti Simula anammar samma tankebanor i psykoanalys i Norden som i arbetet för fattiga jordbruksarbetare i Brasilien. Han anser att vårt sätt att tänka även i människorelationer påverkas starkt av det kapitalistiska samhällets strukturer som främjar själviskhet och främlingskap och tränger undan solidariteten.

Lue lisää

Diskussion

Vad är Das Kapital värt i dag?

Kuva: Foto: Joachim Kasten

Det har gått 150 år sedan Karl Marx storverk Das Kapital publicerades. Till frågan om vad verket är värt idag finns både ett banalt och ett intellektuellt svar, skriver ABL-medarbetaren Joachim Kasten som besökt en utställning om verket i Hamburg.

Lue lisää

Diskussion

Hon tar fasta på allt positivt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Lilian Strömberg.

Jag är sådan att jag bryr mig om alla människor. De må sedan vara invandrare, flyktingar eller alkoholister.” För denna ljusa och glada människosyn står Lilian Strömberg, som representerade Köklaks svenska arbetarförening vid Finlands svenska socialdemokraters (FSD) kongress i Vasa.

Lue lisää

Diskussion