MENY

Folkets hus-rörelsen förändras – men lever kvar

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Helsingfors kandidat till en av Unesco officiellt skyddade kulturbyggnader: “Granitborgen”, numera officiellt kallad Kongressikeskus Paasitorni (Kongresscentret Paasitornet).

Folkets hus-rörelsen – ”arbetarnas andra hem” i Finland, Sverige och Norge – befinner sig i ett brytningsskede.

 

Ta till exempel anrika Folkets hus i Helsingfors från 1908 med Kari Lindahl som arkitekt, ”Granitborgen” eller ”Bygga” på Broholmen. Det heter idag officiellt ”Kongresscentret Paasitornet ”(Kongressikeskus Paasitorni). Mycket av den gamla interiören är borta, likaså arbetarföreningarnas större eller mindre krypin. I stället finns det moderna kongressalar och mötesrum, som kan hyras ut åt vem som helst. Det finns även restauranger och hotell. Marx’ och Lenins porträtt i krogen har fått ge plats åt general Sandels ( en ölsort).Det gamla revolutionärsbordet i restaurant Juttutupa fanns kvar, dock mera som ett kuriosum.

Även andra Folkets hus genomgår eller har genomgått förändringar. Hurudan ser framtiden ut? Det här behandlades på ett seminarium om Folkets hus-rörelsen den 2 september i Helsingfors, där även svenska och norska experter deltog.

 

Började med bildning

Folkets hus började uppstå i Finland, Sverige och Norge i takt med utvecklingen av den moderna arbetarrörelsen. Arbetarna behövde egna mötesutrymmen.

– I begynnelsen, alltså på 1880-talet, var verksamheten föga politisk. Det var bildning och kultur som gällde, egna bibliotek var viktiga, likaså scener för teater, musik och deklamation. Möjligheter till dans var också väsentliga. År 1916 fanns det 940 folkets hus i Finland. De flesta byggdes i trä på ”talko”, men till exempel byggnaderna i Helsingfors, Tammerfors och Jyväskylä ritades och uppfördes av professionella arkitekter och byggnadsarbetare. Arkitekten för Jyväskylä Folkets Hus var Alvar Aalto, berättar Kari Laihanen, vice ordförande för Folkets hus-förbundet i Finland (STTL).

Förbundet grundades 1970.

– Vi har idag 160 medlemsföreningar. Med undantag för några få så styrs de av socialdemokratiska organisationer. Förbundet ger dem råd i ekonomiska och organisatoriska ärenden samt hur utnyttja statliga renoveringspengar, säger Laihanen.

 

Även Folkets parker i Sverige

Enligt Morten Berntsen, förbundssekreterare i norska Folkets Hus Landsforbund, har förbundet  85 medlemsförbund. Enligt stadgarna måste medlemmarna vara en del av arbetarorganisationerna. Det Norske Arbejderparti är självklart medlem men det kan även vara, om de så önskar, yttervänsterns Socialistiska vänsterparti och Röd valallians. Den fackliga centralorganisationen LO fungerar som en garant för verksamheten. Det norska förbundet stöder ekonomiskt sina medlemsorganisationer med 140 miljoner norska kronor årsvis via Folkets Hus Fond.

De första Folkets hus i Sverige uppkom 1890 i Kristianstad, 1892 i Malmö, 1896 i Malmberget och 1901 i Stockholm. Sverige skiljer så till vida från Finland och Norge att där även verkar så kallade Folkets parker.

– I rörelsens begynnelse fanns det behov av utrymmen för utomhusfester och demonstrationer. Folkparkernas Centralförbund grundades 1905 och Folkets Hus Riksförening 1933. De sammanslogs år 2000. Idag har Riksorganisationen Folkets Hus och Parker i Sverige som medlemmar 470 Folkets hus och 110 Parken, säger vd Calle Nathanson.

 

Utveckling och förändring

Nathansons kollega, fil.dr Margareta Ståhl betecknar tidsperioden 1930-1950 som verksamhetens storhetstid. Det gäller även de övriga länderna. Välfärdsstaten utvecklades, verksamheten blomstrade, nya Folkets hus uppkom. Populära verksamhetsformer var bio, dans, demonstrationer, fester och föredragstillställningar. Då var även politiken – den socialdemokratiska – en integrerad del av verksamheten.

Förändringar började ske på 1960-talet. Margareta Ståhl summerar dem med orden: ”television, bil, sommarstuga”. Den traditionella aktiviteten avtar. Flera Folkets hus får lov att stänga. För att överleva måste man öppna dörrarna för nya aktiviteter och kunder. In kommer mera kommersialism och ”konventionell” affärsverksamhet. Även om verksamheten kör i gamla banor kan utövarna vara nya: fackföreningsfolk ersätts av invandrare, säger Margaretha Ståhl.

 

Riksdagsman Erkki Tuomioja sätter utvecklingen i ett historiskt perspektiv.

– Folkets hus-rörelsen liksom övriga folkrörelseorganisationer en följd av klassamhällets uppkomst. Folkets hus samlade politiska och allmännyttiga föreningar kring det gemensamma socialdemokratiska målet, välfärdssamhället. Folkets hus blev fysiskt ett allaktivitetshus, men även ett ”andligt hem” för arbetare.

Erkki Tuomioja.

Enligt Tuomioja har folkrörelserna blivit offer för sina egna strävanden. Välfärdssamhället har långt genomförts och offentliga institutioner har övertagit folkrörelsernas funktioner. Till exempel Folkets hus har blivit kommungårdar och arbetarteatrar har blivit stadsteatrar. Arbetare behöver inte längre bara handla i konsum eller utöva idrott i AIF-klubbar. Å ena sidan har fattigdomen globalt sett ökat, å andra sidan har arbetslivet allt mera individualiserats. Folk identifierar sig inte längre med en arbetarklass utan med en rörlig medelklass, något som politiskt i Finland tycks ha gagnat De gröna och sannfinländarna.

– Har vår historia en framtid? Vi kan inte återupprätta tidigare historia. Men våra värden finns kvar. Det är två frågor arbetarrörelsen inte får glömma i sin politik, globalisering och ekologi, säger Tuomioja.

 

Folkets hus-rörelsen förändras, men lever kvar. I en tävling utlyst av tidningen Demari utsågs Folkets hus i Forssa till vackraste Folkets hus i Finland. Dessutom är ”Granitborgen” i Helsingfors kandidat till en av Unesco officiellt skyddade kulturbyggnader.

MNESORD

Diskussion

Tyska valet: Dramatiskt nederlag för SPD – högerpopulismen triumferar

Kuva: Joachim Kasten

ABL:s medarbetare i Hamburg, Joachim Kasten, efter det tyska valet: SPD måste under den närmaste tiden satsa hårt på att vinna tillbaka förlorad mark bland dem som drabbats av sociala orättvisor. Lyckas man inte med det kommer den politiska kulturen i Tyskland att utsättas för ännu större påfrestningar.

Lue lisää

MNESORD

Diskussion

Språkfrågan stal showen på Island – ”Bra att också Lundberg vill främja språkliga rättigheter”

Kuva: Johan Kvarnström

– Jag är glad att Britt Lundberg har insett sin felbedömning, säger Maarit Feldt-Ranta efter den senaste vändningen kring Nordiska rådets arbetsspråk. Rådet har emellertid haft fler frågor på agendan som hamnat i skymundan av språkdebatten.

Lue lisää

Växande inkomstklyftor i borgerliga Finland, höjt barnbidrag och studiestöd i socialdemokratiska Sverige

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
– Budgetförslaget saknar hjärta, hjärta för att alla ska med, säger Antti Lindtman.

Finland och Sverige tar till vara den ekonomiska tillväxten på väldigt olika vis. De fattigaste finländarna får lida av de borgerliga prioriteringarna medan Sveriges socialdemokratiska regering gjort upp en rättvis och frikostig budget.

Lue lisää

MNESORD

Diskussion

Avgiftsfri utbildning på andra stadiet går hand i hand med förlängd läroplikt

Rebecca Åkers.

Medborgarinitiativet om avgiftsfritt andra stadie är en bra början och skapar en behövlig debatt, enligt Rebecca Åkers som fortsätter efterlysa en förlängd läroplikt.

Lue lisää

Diskussion

SDP vill stoppa skatteflykten – föreslår 23 konkreta åtgärder

Kuva: Foto: Pixabay

Skatterna till Finland. Det är grundtanken med Socialdemokraternas program för att motarbeta storföretags aggressiva skatteplanering och det skattebedrägeri som existerar i anslutning till internationell investeringsverksamhet.

Lue lisää

Diskussion