MENY
Turva – Hymy

Folkets hus-rörelsen förändras – men lever kvar

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Helsingfors kandidat till en av Unesco officiellt skyddade kulturbyggnader: “Granitborgen”, numera officiellt kallad Kongressikeskus Paasitorni (Kongresscentret Paasitornet).

Folkets hus-rörelsen – ”arbetarnas andra hem” i Finland, Sverige och Norge – befinner sig i ett brytningsskede.

 

Ta till exempel anrika Folkets hus i Helsingfors från 1908 med Kari Lindahl som arkitekt, ”Granitborgen” eller ”Bygga” på Broholmen. Det heter idag officiellt ”Kongresscentret Paasitornet ”(Kongressikeskus Paasitorni). Mycket av den gamla interiören är borta, likaså arbetarföreningarnas större eller mindre krypin. I stället finns det moderna kongressalar och mötesrum, som kan hyras ut åt vem som helst. Det finns även restauranger och hotell. Marx’ och Lenins porträtt i krogen har fått ge plats åt general Sandels ( en ölsort).Det gamla revolutionärsbordet i restaurant Juttutupa fanns kvar, dock mera som ett kuriosum.

Även andra Folkets hus genomgår eller har genomgått förändringar. Hurudan ser framtiden ut? Det här behandlades på ett seminarium om Folkets hus-rörelsen den 2 september i Helsingfors, där även svenska och norska experter deltog.

 

Började med bildning

Folkets hus började uppstå i Finland, Sverige och Norge i takt med utvecklingen av den moderna arbetarrörelsen. Arbetarna behövde egna mötesutrymmen.

– I begynnelsen, alltså på 1880-talet, var verksamheten föga politisk. Det var bildning och kultur som gällde, egna bibliotek var viktiga, likaså scener för teater, musik och deklamation. Möjligheter till dans var också väsentliga. År 1916 fanns det 940 folkets hus i Finland. De flesta byggdes i trä på ”talko”, men till exempel byggnaderna i Helsingfors, Tammerfors och Jyväskylä ritades och uppfördes av professionella arkitekter och byggnadsarbetare. Arkitekten för Jyväskylä Folkets Hus var Alvar Aalto, berättar Kari Laihanen, vice ordförande för Folkets hus-förbundet i Finland (STTL).

Förbundet grundades 1970.

– Vi har idag 160 medlemsföreningar. Med undantag för några få så styrs de av socialdemokratiska organisationer. Förbundet ger dem råd i ekonomiska och organisatoriska ärenden samt hur utnyttja statliga renoveringspengar, säger Laihanen.

 

Även Folkets parker i Sverige

Enligt Morten Berntsen, förbundssekreterare i norska Folkets Hus Landsforbund, har förbundet  85 medlemsförbund. Enligt stadgarna måste medlemmarna vara en del av arbetarorganisationerna. Det Norske Arbejderparti är självklart medlem men det kan även vara, om de så önskar, yttervänsterns Socialistiska vänsterparti och Röd valallians. Den fackliga centralorganisationen LO fungerar som en garant för verksamheten. Det norska förbundet stöder ekonomiskt sina medlemsorganisationer med 140 miljoner norska kronor årsvis via Folkets Hus Fond.

De första Folkets hus i Sverige uppkom 1890 i Kristianstad, 1892 i Malmö, 1896 i Malmberget och 1901 i Stockholm. Sverige skiljer så till vida från Finland och Norge att där även verkar så kallade Folkets parker.

– I rörelsens begynnelse fanns det behov av utrymmen för utomhusfester och demonstrationer. Folkparkernas Centralförbund grundades 1905 och Folkets Hus Riksförening 1933. De sammanslogs år 2000. Idag har Riksorganisationen Folkets Hus och Parker i Sverige som medlemmar 470 Folkets hus och 110 Parken, säger vd Calle Nathanson.

 

Utveckling och förändring

Nathansons kollega, fil.dr Margareta Ståhl betecknar tidsperioden 1930-1950 som verksamhetens storhetstid. Det gäller även de övriga länderna. Välfärdsstaten utvecklades, verksamheten blomstrade, nya Folkets hus uppkom. Populära verksamhetsformer var bio, dans, demonstrationer, fester och föredragstillställningar. Då var även politiken – den socialdemokratiska – en integrerad del av verksamheten.

Förändringar började ske på 1960-talet. Margareta Ståhl summerar dem med orden: ”television, bil, sommarstuga”. Den traditionella aktiviteten avtar. Flera Folkets hus får lov att stänga. För att överleva måste man öppna dörrarna för nya aktiviteter och kunder. In kommer mera kommersialism och ”konventionell” affärsverksamhet. Även om verksamheten kör i gamla banor kan utövarna vara nya: fackföreningsfolk ersätts av invandrare, säger Margaretha Ståhl.

 

Riksdagsman Erkki Tuomioja sätter utvecklingen i ett historiskt perspektiv.

– Folkets hus-rörelsen liksom övriga folkrörelseorganisationer en följd av klassamhällets uppkomst. Folkets hus samlade politiska och allmännyttiga föreningar kring det gemensamma socialdemokratiska målet, välfärdssamhället. Folkets hus blev fysiskt ett allaktivitetshus, men även ett ”andligt hem” för arbetare.

Erkki Tuomioja.

Enligt Tuomioja har folkrörelserna blivit offer för sina egna strävanden. Välfärdssamhället har långt genomförts och offentliga institutioner har övertagit folkrörelsernas funktioner. Till exempel Folkets hus har blivit kommungårdar och arbetarteatrar har blivit stadsteatrar. Arbetare behöver inte längre bara handla i konsum eller utöva idrott i AIF-klubbar. Å ena sidan har fattigdomen globalt sett ökat, å andra sidan har arbetslivet allt mera individualiserats. Folk identifierar sig inte längre med en arbetarklass utan med en rörlig medelklass, något som politiskt i Finland tycks ha gagnat De gröna och sannfinländarna.

– Har vår historia en framtid? Vi kan inte återupprätta tidigare historia. Men våra värden finns kvar. Det är två frågor arbetarrörelsen inte får glömma i sin politik, globalisering och ekologi, säger Tuomioja.

 

Folkets hus-rörelsen förändras, men lever kvar. I en tävling utlyst av tidningen Demari utsågs Folkets hus i Forssa till vackraste Folkets hus i Finland. Dessutom är ”Granitborgen” i Helsingfors kandidat till en av Unesco officiellt skyddade kulturbyggnader.

ÄMNESORD

Diskussion

FSD: En rättvis och hållbar sysselsättningspolitik är möjlig

FSD:s nyvalda styrelse på kongressen i Vasa i slutet av oktober 2017.

Finlands svenska socialdemokrater FSD stöder medborgarinitiativet om att upphäva lagen om den så kallade aktiveringsmodellen. Modellen är orättvis och bestraffar arbetslösa för något de inte alltid själva kan påverka. Den beaktar inte den arbetssökandes aktivitet, utan resultat avgör, konstaterar FSD:s styrelse.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.

 

 

”Att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas”

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen ser ojämlikhet som den största säkerhetsrisken och betonar jämlikhet, hållbar utveckling och jämställdhet i sin kampanj.

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kock ser den så kallade aktiveringsmodellen som ett exempel på skillnader i presidentkandidaternas värdegrund. Nu gäller det att rösta på Tuula Haatainen, inget är ännu avgjort, enligt Kock.

 

På onsdag börjar förhandsröstningen i presidentvalet och pågår fram till tisdag. De egentliga valdagen för första omgången är den 28 januari. Det har varit relativt lugnt inför valet, bland annat på grund av sittande presidentens starka stöd.

– Intresset för presidentvalet har tyvärr inte varit speciellt stort bland väljarna. Det har däremot inte varit några problem att engagera FSD:s medlemmar i kampanjarbetet. Tuula Haatainens besök på höstens kongress var övertygande, hon är den värdeledare Finland nu nödvändigtvis behöver, säger Viktor Kock.

Som exempel på lyckat kampanjarbete nämner han kampanjöppningen i Närpes den 16 december där stämningen var på topp och Närpes socialdemokrater bjöd på kaffe och glögg samt delade ut tändsticksaskar med reklam för Tuula på, vilka hade en så strykande åtgång att turerna efter fler blev många.

Arbetet fortsätter förstås och Kock säger att det är viktigt att vi fortsätter att jobba för Tuula Haatainen tills valet är avgjort. Även om det är svårt att utmana en sittande president som inte gjort några stora utspel och därmed heller inte skaffat några motståndare har skillnader mellan kandidaterna utkristalliserats tydligt. Det senaste exemplet är den så kallade “aktiveringsmodellen”.

 

Medan president Sauli Niinistö stödjer modellen har Haatainen precis som hela SDP och nästan hela oppositionen (med undantag för SFP) kritiserat den skarpt.

Under Haatainens kampanjtillfällen har socialdemokrater samlat in namn till medborgarinitiativet mot modellen som strider mot många finländares rättsuppfattning och skadar redan utsatta i samhället på ett orättvist sätt. Medborgarinitiativet har i skrivande stund samlat över 127 000 namn.

– Modellen upplevs allmänt som väldigt orättvis och även om det inte hör till presidentens uppgifter ser man här skillnader i presidentkandidaternas värdegrund.

– Påståendet att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas här. Haatainen har konsekvent motsatt sig modellen då den försätter människor i en ojämlik position beroende på var de bor i Finland. För mig är det viktigt att vår president värnar om de som är i en utsatt position, säger Viktor Kock.

 

Ett politiskt arv att förvalta

En annan viktig skillnad mellan Tuula Haatainen och Sauli Niinistö är att Haatainen klart tagit ställning för att Finland borde underteckna FN-avtalet om ett kärnvapenförbud och starkt ifrågasätter vapenexporten till krigförande länder. Niinistö är öppet av annan åsikt. Däremot är de ense om alliansfriheten, en fråga där endast SFP:s Nils Torvalds viftar med Nato-kortet.

Haatainen skiljer sig ändå från de övriga i att hon uttryckligen vill leda Finland med en feministisk utrikespolitik.

– Genom en feministisk utrikespolitik som Tuula förespråkar kan Finland igen ta en position på den politiska världskartan.

– För ett land av Finlands storlek gäller det att synas för att inte glömmas bort. Ahtisaari och Halonen visade vägen för kommande presidenter i Finland genom den respekt och uppskattning de vann utomlands. Haatainen har alla möjligheter att förvalta deras arv på den globala politiska arenan, säger Viktor Kock.

 

 

 

Diskussion

”Höckerstedt har räddat livet på otaliga finländare”

Kuva: Foto: Pixabay
Allmän bild på kirurgiskt ingrepp, föreställer inte kirurgen Höckerstedt som bokrecensionen handlar om.

Krister Höckerstedt är en berömd finländsk leverkirurg som verkat vid Kirurgiska sjukhuset eller ”Kirran” i Helsingfors. Som pensionär har han fått sitt liv dokumenterat av Mardy Lindqvist som är likaså pensionerad som tidigare reporter från Hufvudstadsbladet.

Lue lisää

Diskussion