MENY

Förslag om tågkonkurrens får hård facklig kritik

– Det är som om Finnair borde låna sin fordonspark till ett utländskt flygbolag och sedan tävla mot det. De enda konkurrensfaktorerna som blir kvar är personalkostnader och skatteplanering, säger Lokmannaförbundets ordförande Tero Palomäki.

 

Att järnvägens persontrafik ska öppnas för konkurrens är ingenting direkt oväntat. Regeringen lade målsättningen svart på vitt redan 2015. Då minister Anne Berner (C) kallade till presskonferens i dag, onsdag, vid lunchtid var det klart att någonting kring detta var på gång på allvar. Redan innan presskonferensen läckte det ut information om att närtågstrafiken i södra Finland är först ut i processen med att stegvis öppna persontågstrafiken för konkurrens.

Berner klargjorde att Finland successivt ska ha öppnat all tågtrafik för konkurrens till 2026. Hon sade att EU-lagstiftning förutsätter detta och att Finland faktiskt tillsammans med Irland och Luxemburg är enda EU-medlemslandet som redan inte öppnat för konkurrens. Konkurrensen har förstås fungerat bra och mindre bra på olika ställen och Berner intygade att man ska lära av andra länders erfarenheter. Det enda hindret på vägen är enligt regeringen det nuvarande avtalet med VR som sträcker sig till 2024. Det avtalet ska nu omförhandlas.

Staten ska alltså förhandla med ett statligt bolag om tidpunkten för när fler aktörer ska få tävla om användningen av statsägda järnvägar och tåg som förblir i statlig ägo, dock så att VR indelas i flera nya bolag (ett för tågparken, ett för underhåll och ett för fastigheter).

En målsättning är att öka tågtrafikens andel av all trafik från nuvarande cirka 5 procent till cirka 10 procent. Överlag talade Berner om hur allting kommer att bli bättre på alla sätt.

 

”Förlorarna är många”

Den tolkningen håller alla minsann inte med om. Lokmannaförbundets ordförande Tero Palomäki gav snabbt svar på tal:

– Det är som om Finnair borde låna sin fordonspark till ett utländskt flygbolag och sedan tävla mot det. De enda konkurrensfaktorerna som blir kvar är personalkostnader och skatteplanering, säger Lokmannaförbundets ordförande Tero Palomäki här.

Han säger att personalen tvärtom hade väntat sig goda nyheter med tanke på VR:s förbättrade resultat som presenterades förra veckan.

– Finlands regering är i färd med att i konkurrensens namn skapa en marknad där förlorarna är de skattebetalarna, näringslivet, kollektivtrafikens resenärer och järnvägsarbetarna.

 

Vesa Mauriala, ordförande för Järnvägsarbetarnas förbund, är inne på samma kritiska linje och lyfter speciellt fram det orättvisa i att privata företag ska få bruksrätt till allt det som finansierats med offentliga medel, utan att behöva ta någon marknadsekonomisk risk med själva tågparken. Detta innebär också att företagen inte kan konkurrera mot varandra utifrån tågens kvalitet.

– Man kan alltså säga att minst 70 procent av kostnaderna är fasta, och tågparken känd. Enligt mig är det här inte normal maknadskonkurrens, utan betyder att statens tågpark ges till andra aktörer utan investeringsrisker för dessa, säger Mauriala i ett utlåtande från förbundet.

 

Johan Kvarnström

MNESORD

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion