Internationellt

Fredspriset till WFP – i en värld där hungern ökar

Foto: Pixabay
Den norska Nobelkommittén har utsett FN:s livsmedelsprogram WFP som årets fredspristagare.

Årets fredspris går till FN:s livsmedelsprogram, WFP. Det är ett val som hyllas av många bedömare. Många miljontals människor i världen hotas av brist på mat och det är en situation som riskerar att förvärras i spåren av coronapandemin och fler klimatkriser.

IPS

Arbetarbladet

 

 

Efter att Nobelkommittén meddelat sitt val sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att livsmedelsprogrammet är det organ som agerar först, när matkriser hotar. Han påpekade samtidigt att det är ”orimligt” att hundratals miljoner människor tvingas gå till sängs hungriga i en värld med så stora resurser.

 

Det här var långt ifrån första gången fredspriset gått till ett organ eller en person som har kopplingar till världsorganisationen. FN:s flyktingorgan UNHCR har fått priset vid två tillfällen, och generalsekreterare Dag Hammarskjöld fick det 1961, och fler andra FN-organ, däribland barnfonden Unicef, har tilldelats utmärkelsen.

 

Gernot Laganda, chef för WFP:s program för klimatkatastrofer, säger till IPS att personalen vid programmet är överväldigade över utmärkelsen.

 

– Många av mina kollegor har i flera års tid, i vissa fall under årtionden, arbetat för att stärka tillgången på mat för hungrande människor som fått sina liv söndertrasade av konflikter, extrema väderfenomen eller ekonomiska kriser.

 

Den norska Nobelkommitténs val är ett erkännande av att de 690 miljoner människor i världen som hungrar har rätt till ett aktivt och hälsosamt liv”

 

Han menar att alla, från WFP:s chef David Beasley till den fältpersonal som arbetar under de svåraste omständigheter, ser utmärkelsen som ett erkännande.

 

– Den norska Nobelkommitténs val är ett erkännande av att de 690 miljoner människor i världen som hungrar har rätt till ett aktivt och hälsosamt liv – utan konflikter, och med de skydd de behöver för att klara extremväder och katastrofer, säger Gernot Laganda till IPS.

 

John Coonrod, vice ordförande för den internationella organisationen Hunger Project, säger till IPS att årets fredspristagare är ”ett utmärkt val”. Han betonar att WFP gör ett mycket viktigt arbete för de många miljontals människor som tvingas gå hungriga på grund av konflikter.

 

– FN-organ som WFP tar sig an de svåraste utmaningar som finns i världen och förtjänar allas stöd, säger John Coonrod.

 

Danielle Nierenberg, ordförande för den USA-baserade tankesmedjan Food Tank, säger till IPS att livsmedelsprogrammets arbete är särskilt viktigt eftersom det bemöter de konsekvenser som pandemin ger upphov till, vid sidan av klimatkriser och konflikter.

 

– Under covid-19-krisen har de fortsatt att vara ute vid frontlinjen för att bemöta alla dessa utmaningar. Det handlar om ett arbete som aldrig har varit lika viktigt och nödvändigt som nu.

 

Chema Vera, tillförordnad chef för biståndsorganisationen Oxfam International, säger till IPS att WFP får fredspriset vid rätt tidpunkt. Över 135 miljoner människor i 55 länder i världen beräknas just nu vara drabbade av svår matbrist och Chema Vera betonar att det krävs omgående åtgärder från omvärlden.

 

Samtidigt har mindre än hälften av de pengar som FN vädjat om för humanitära insatser inkommit. Chema Vera säger att det internationella samfundet nu måste bidra med de resurser som krävs – men också med politiska åtgärder för att stötta FN:s generalsekreterares vädjan om ett globalt vapenstillestånd.

 

– Vi måste bryta sambanden mellan konflikter och hunger och gemensamt arbeta för fred, säger Chema Vera.

 

Gernot Laganda vid WFP:s program för klimatkatastrofer betonar att organisationen för en ojämn kamp mot de klimatrelaterade kriser som blivit allt vanligare. Och samtidigt som hungern ökar i världen finns det inte tillräckligt med resurser för att bemöta de växande humanitära behoven.

 

Även Frederic Mousseau vid tankesmedjan Oakland Institute menar att WFP är en högst värdig mottagare av fredspriset – i synnerhet med tanke på att organets personal så ofta arbetar i mycket farliga och utmanande miljöer.

 

Samtidigt menar han att de grundläggande problemen med hunger inte kan åtgärdas med leveranser av mat, som till stora delar producerats i USA. Frederic Mousseau säger att detta i sin tur underminerar utvecklingsländernas jordbrukssektorer. Han betonar för IPS att ett mer effektivt sätt att motarbeta den globala hungern skulle vara om världens rika nationer bidrog med det finansiella stöd som krävs för att de drabbade länderna ska kunna utveckla sina egna jordbruk och sina inhemska industrier.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE