Internationellt

Ghouta ”en mänsklig katastrof” enligt FN-sändebud

Foto: IPS
Foto: IPS
Foto: IPS

De syriska regeringsstyrkornas offensiv mot östra Ghouta fortsätter och den humanitära situationen uppges vara mycket svår. Enligt FN-sändebudet Jan Egeland har de stridande parterna i landet ”specialiserat sig på att förhindra att hjälporganisationer når fram till dem som är inringade av strider”.

 

Trots uppmaningar om vapenstillestånd har striderna fortsatt och tillgången på humanitär hjälp till civila förblivit mycket begränsad i östra Ghouta. Offensiven från den syriska regeringsarmén har under de senaste veckorna lett till att minst 1 180 civila har dödats, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet.

Omkring 400 000 civila beräknas befinna sig i det rebellkontrollerade området. IPS har intervjuat FN-sändebudet Jan Egeland om den mycket svåra humanitära situationen i Ghouta och i Syrien överlag.

 

Är konflikten i Syrien den värsta humanitära kris som det internationella samfundet för närvarande står inför?

– Den syriska konflikten är den blodigaste vi bevittnat under en generation. Den är fruktansvärd och unik på två sätt. För det första har vi under den sju år långa konflikten bevittnat hur ett ojämförligt brutalt våld riktas urskillningslöst mot civila. Jag känner inte till någon annan plats i världen där så många barn, mammor och pappor har tvingats fly för sina liv, eller har mördats eller skadats. Bara under januari tvingades en kvarts miljon människor på flykt från sina hem, i många fall för andra, tredje eller fjärde gången.

Dessutom är det skoningslösa kriget i Syrien unikt eftersom de stridande parterna har specialiserat sig på att förhindra att hjälporganisationer når fram till de befolkningar som är inringade av strider. Dagligen dör människor i onödan eftersom biståndsarbetare förhindras att leverera läkemedel, vatten och mat.

 

Vilka är de mest akuta behoven i östra Ghouta? Hur hanterar ni situationen?

– Det belägrade östra Ghouta upplever en verklig mänsklig katastrof. 400 000 människor är instängda utan någon säker väg ut. Bara under fem dagar i februari rapporterades om 24 attacker mot civila mål, däribland mot 14 sjukhus, 3 hälsocentraler och 2 ambulanser.

För flera generationer sedan stiftades internationella humanitära lagar i syfte att förhindra attacker mot civila och vårdinrättningar. De internationella lagarna respekteras inte alls när det gäller de belägrade befolkningar som finns i östra Ghouta och på andra platser i Syrien.

Det mest akuta humanitära behovet just nu är att alla sidor kommer överens om en verklig paus i striderna. Humanitära organisationer måste tillåtas att ta sig in för att förmedla varaktig service och kunna evakuera skadade och sjuka.

Det finns även dussintals andra platser i Syrien, däribland Idlib-provinsen med en miljon flyktingar, där våldet fortsätter och där det är de civila som drabbas hårdast av konflikten.

 

Vilka bär ansvaret för den bristande tillgången på humanitär hjälp? Har FN:s medlemsstater inte ställt tillräckliga krav eller beror det i första hand på de stridande parterna?

– Den främsta orsaken är den syriska regeringens vägran att utfärda de tillstånd som krävs för humanitära konvojer. FN har varit den viktigaste aktören för att nå ut till svårtillgängliga och belägrade områden, men regeringen och vissa av de väpnade oppositionsgruppernas position har hårdnat medan påtryckningarna från medlemsstaterna har varit mindre effektiva mot den syriska regeringen och andra väpnade aktörer.

 

Tharanga Yakupitiyage

 

 

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 37 Demokraatti
RUOTSIN VALINTA - Melkein kaikki julistautuivat voittajiksi
VILLE RANTA - Rääväkynä ammentaa suomalaisesta ylivarovaisuudesta
SETÄKUISKAAJA - Jenni Karjalainen kertoo, miten setien kanssa tulla toimeen
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa