MENY

Grattis Finland 100 år!

Kuva: Foto: Pixabay

I en sammanfattning av Finlands 100 år av självständighet kan man ta fast på många olika saker. I denna artikel plockar vi ut årtal och händelser med fokus på reformer och ärenden som ökat jämställdheten.

 

I dag, den 6 december 2017, har det gått 100 år sedan Finland blev självständig stat. Självständigheten har firats hela jubileumsåret och i dag kulminerar festligheterna. Här lyfter vi fram ett speciellt urval av händelser från självständighetstiden.

 

1918 Inbördeskrig bryter ut

Finland har varit självständigt i mindre än två månader när revolutionen når landet. Sent på kvällen den 27 januari tänds en röd lanterna i tornet på Folkets hus i Helsingfors. Följande morgon var flera av stadens offentliga byggnader i rödgardisternas grepp. Revolutionens första dag var relativt oblodig utan våldsamma möten men det var startskottet till ett fyra månader långt inbördeskrig som tog slut den 15 maj. Segrarna var de vita med Mannerheim i spetsen.

 

1919 Arbetarbladet grundas

Tidningen fungerade tidigare under namnet Arbetaren. I andra numret av nya Arbetarbladet som utkom 11 september pryds framsidan av artikeln ”Krigsfaran”. Det har gått ett och ett halvt år sedan inbördeskriget tog slut. I Finland finns det de som vill gå ut i krig mot Ryssland. En del vill införliva finskspråkiga områden i Ryssland andra vill upprätthålla det militära kunnandet och en del är emot ett eventuellt krig. Socialdemokraterna är emot ett krig men enligt artikeln är det oklart var centerpartisterna står.

 

1921 Ålandsfrågan

Ålandsfrågan var en tvistefråga mellan Sverige och Finland. En stor del av ålänningarna ville tillhöra Sverige. Under Nationernas förbunds möte i Geneve i juni beslöt sessionen att Åland fortsättningsvis skulle tillhöra Finland men att Åland skulle ha självstyre. Ålandsfrågan fick mycket uppmärksamhet i Arbetarbladet. I en artikel från 17 juni 1920 skriver tidningen att ålänningarna alltid levt åtskilt från Finland och Sverige.  De har haft mer kontakt med Stockholm och Sverige har setts som ett kulturland och Finland som en barbarstat. I Arbetarbladet står det att det finns en oro över att regeringens politik fört Finland från den skandinaviska linjen och att det kan göra att man förlora Åland till Sverige.

 

1921 Skolväsendet tar form

Lagen om läroplikt trädde i kraft 1921. Den gällde barn i åldern sju till tretton år. Barnen gick då i en sexårig folkskola och runt år 1930 fick 90 procent av 7 till 15-åringarna undervisning. I slutet av 1950-talet förlängdes folkskolan med två år av medborgarskola. Efter det började man även diskutera en nio-år lång grundskola som skulle vara kommunal och gratis för alla.

 

1926 Första kvinnliga ministern

Miina Sillanpää var Finlands första kvinnliga minister. 1926 blev hon biträdande socialminister i Väinö Tanners regering. Sillanpää var socialdemokrat och drev bland annat sociala frågor för kvinnor och kämpade emot Lapporörelsen. Hon var riksdagsledamot från 1907 till 1947 med korta avbrott.

 

1929 Lapporörelsen

Under 1929 grundas en utomparlamentarisk och antikommunistisk rörelse i Finland. De kallades för Lapporörelsen och hade starka fascistiska drag. rörelsen hade Mussolini som en av sina förebilder. I Arbetarbladet den fjärde december 1929 skriver man att regeringen varnade bonderöster mot fascismen. Kommunisterna hade haft en interpellation om Lappohändelserna. En stor arbetslöshet gynnade Lapporörelsen och deras budskap. Rörelsen var stundtals våldsam och de var starkast mellan 1929 och 1932. Ur Lapporörelsen bildades Fosterländska folkrörelsen som fick mandat i riksdagen år 1933.

 

1938 Den första mammalådan

Den i dag självklara mammalådan eller moderskapsförpackningen togs i bruk i Finland för första gången 1938. Man var orolig över den minskade nativiteten och höga barnadödligheten. Till en början beviljades ungefär två tredjedelar av föderskorna moderskapsunderstöd som var 450 mark per barn. Moderskapsstödet kunde beviljas i pengar eller produkter eller både och. Från och med 1949 fick alla mammor moderskapsförpackning. FPA tog över moderskapsförpackningen 1994 innan dess låg det hos nuvarande THL.

 

1939 Vinterkriget

På morgonen den 30 november dök tre sovjetiska bombplan upp på himlen ovanför Helsingfors. Under dagen sändes över 80 bombplan ut över Finland och 12 finska städer träffades. Det var 72-åriga Mannerheim som fick leda de finska trupperna i försvaret mot Sovjetunionen.  I Sverige grundades Finlandskommitté i december samma år och de ställde upp med en frivilligkår som skulle komma till undsättning i norra Finland. Frivilligkåren bestod av frivilliga svenskar och norrmän. Många utländska journalister sökte sig till Finland och landet fick mer uppmärksamhet än någonsin tidigare. Kriget fick sitt slut den 13 mars 1940.

 

1941 Fortsättningskriget

Den 26 juni 1941 höll Finlands president Risto Ryti ett radiotal med budskapet att det är Sovjetunionens fel att länderna återigen är i krig. Finland skulle inleda ett revanschkrig med stöd från Tyskland. Kriget skulle leda till slutet på det eviga hotet från öst. Politikerna litade på att Tyskland skulle vinna kriget ute i Europa och att fred skulle råda. Fortsättningskriget var en del av andra världskriget. För att nå en fredsöverenskommelse med Sovjetunionen fick Finland fick ta till dubbelspel för att komma ur pakten med Tyskland. Ryti avgick som president och Finland kunde genom President Mannerheim sluta fred med Sovjetunionen den 19 september 1944.

 

1955 Finland blir medlem i Nordiska rådet

Nordiska rådet grundades 1952 av Island, Danmark, Norge och Sverige. Finland hade länge väntat på att ansluta sig till nordiska rådet och bli en del av det nordiska samarbetet men läget måste vara det rätta och Sovjetunionen måste godkänna Finlands anslutning. Under senhösten 1955 lirkade Kekkonen fram ett medgivande av Chrusjtjov om att Sovjetunionen inte motsatte sig att Finland gick med i samarbete. I Arbetarbladet, eller Svenska Demokraten som tidningen hette då, skriver man den 25 oktober 1955 att utskottet föreslår enhälligt att propositionen om Finlands medlemskap borde godkännas av riksdagen. Detaljer om medlemskapet redas ut och Finland tros kunna delta i rådsmötet i januari.

Den 28 oktober godkände regeringen enhälligt att Finland skulle gå med i Nordiska rådet och Finland kunde delta i Nordiska rådets session i Köpenhamn i januari 1956.

 

1961 P-piller godkänns

Under 1960-talet underlättas familjeplaneringen avsevärt. Allt flera unga ville vänta med familjebildningen och fortsätta med högskolestudier. Apotek och tobaksaffärer hade sålt kondomer sedan sekelskiftet men åtgången var liten eftersom priserna var höga och finländarna hade en pryd sexualmoral. Tack vare industrisamhället sjönk prisnivån på kondomer och 1961 godkändes p-pillret som blev en effektiv preventivmetod för kvinnor. P-pillret var ett avgörande steg i kvinnans sociala och sexuella emancipation.

 

1960 och 1970: Reformernas årtionden

1960- och 1970-talet kan förknippas med grundandet av välfärden. Eftersom samhället moderniserades måste även socialpolitiken göra det. Den första folkpensionslagen stiftades redan 1939 men på grund av krigen skedde förändringarna långsamt. I Arbetarbladet, eller som tidningen hette då, Svenska Demokraten skriver man den 15 mars 1955 att Folkpensionen tiodubblas men åldersgränsen höjs inte. Vid den tiden är pensionsåldern 65 – men pensionen är högre om den lyfts senare.  År 1964 infördes allmän moderskapspenning för nyblivna mammor. Till en början motsvarade den en månads moderskapsledighet. Moderskapsledigheten förlängdes etappvis under 1970-talet och har sedan 1985 varit 285 vardagar. 1972 trädde folkhälsolagen i kraft, vilket betydde att kommunerna var tvungna att upprätthålla hälsovårdscentraler. 1972 reformerades skolsystemet och grundskolan infördes enligt den svenska modellen. Reformen pågick tills 1981 då alla skolor följde samma system.

 

1989 Berlinmuren faller

Berlinmuren mellan Öst- och Västtyskland restes den 13 augusti 1961 och föll den 9 november 1989. Berlinmurens fall ses som en av de största händelserna i Europa efter andra världskrigets slut. Muren var en symbol för förtrycket i kommunistiska Östeuropa och murens fall var en symbol för hela Sovjetunionens fall. I en artikel i Arbetarbladet från 16 november kommenterar en DDR-tysk läget såhär: Ett reformerat DDR ska underlätta utländska investeringar, mindre företag ska kunna drivas kapitalistiskt och DDR borde införa marknadsekonomi eftersom planekonomi inte har fungerat.

 

1994 Finland röstar om EU-inträde

Diskussionen om finländskt medlemskap i EU kom i gång ordentligt efter Sovjetunionens fall. Debatten fick vatten på sin kvarn då Sverige ansökte om medlemskap i juli 1991. Finland lämnade in sin ansökan i mars 1992. Medlemsförhandlingarna med EU inleddes 1993 samtidigt som Sverige och Österrike. I Arbetarbladet den 30 mars 1994 skriver man om medborgarrörelsen för ett ja till EU som leds av Kalevi Sorsa. Sorsa är en stark förespråkare av att ett medlemskap förstärker Finlands självständighet. Finland höll en rådgivande folkomröstning i oktober 1994. 56,9 procent röstade för ett medlemskap och valdeltagande var 74 procent.  Den 18 november samma år fattade riksdagen beslutet att Finland skulle få med i EU. 1995 anslöt sig de tre länderna till Europeiska unionen.  Finland gick även med i monetära unionen och år 2002 ersatte euro och cent mark och penni.

 

1994 Första presidenten vald av folket

Presidentvalet 1994 var unikt i Finland eftersom det var det första direkta presidentvalet och folket fick rösta fram sin president. De tidigare valen hade avgjorts genom elektorsval. Eftersom ingen kandidat fick över 50 procent av rösterna i första omgången gick de två med flest röster vidare till en andra omgång.  Överraskande nog stod det mellan Sfp:s Elisabet Rehn och SDP:s Martti Ahtisaari. Ahtisaari vann med 53,9 procent mot Rehns 46,1. I Arbetarbladet står det att Ahtisaaris röstetal från första omgången nästan fördubblades i den andra omgången i Svenskfinland.

 

2000 Den första kvinnliga presidenten

I Arbetarbladet den 10 februari år 2000 kröntes första sidan med ”Tarja gjorde det!!!”. Presidentvalet hade varit en thriller in i det sista och det såg ut som att centerns Esko Aho skulle knappat in på Tarja Halonens försprång. Tarja Halonen vann med 51,6 procent av rösterna mot Esko Ahos 48,4 procent. Med knapp marginal blev hon Finlands första kvinnliga president.

 

2014 Jämlik äktenskapslag

Sedan 2001 hade man kunnat registrera sitt partnerskap i Finland. Ett medborgarinitiativ lyfte frågan om en jämlik äktenskapslag under 2013. Efter hårda diskussioner i media och riksdagen gick frågan till omröstning riksdagen den 28 november 2014. Då gick den könsneutrala äktenskapslagen igenom med siffrorna 105 -92. Lagen trädde i kraft i mars 2017. I Arbetarbladet en vecka före omröstningen vädjar SDP:s ordförande Antti Rinne för en likvärdiga och mänskliga rättigheter. Finland var det sista landet i Norden som tillät där samkönade par ingå äktenskap.

 

År 2016 Finland ratificerar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Många hade väntat på att Finland skulle ratificera konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den 12 maj 2016, som en av de sista länderna i Europa, förband sig Finland till konventionen. Konventionen gav inga nya rättigheter men den stärkte funktionshindrades juridiska rättsskydd. I en kolumn i Arbetarbladet skriver Anna Caldén ”Jag höll på att falla ur min rullstol av glädje när jag hörde den fantastiska nyheten. Som vi väntat! Jag och många andra har hunnit bli frustrerade över att det tagit så länge, nästan så att man börjat skämmas”. Konventionen trädde i kraft den 10 juni samma år.

2017

Finland firar hundra år av självständighet. Trump är president i USA. Kriget i Syrien pågår fortfarande. Hemma i Finland är Sauli Niinistö president och Juha Sipilä statsminister. Den obligatoriska skolsvenskan ska göras frivillig i ett par skolor i ett test och social- och hälsovårdsreformen möblerar om vården och ger oss landskap, enligt regeringens planer.

 

Tidslinjen även publicerad i ABL:s specialutgåva för Finland 100 år.

Källor: Arbetarbladet, Henrik Meinander: Republiken Finland igår och idag, FPA, THL:s jämställdhetslista, europainformationen.fi.

 

Minister Miina Sillanpää. Foto: Miina Sillanpään säätiö.

 

Diskussion

Furstenborg: Facket behövs!

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Hagnäs torg med dess många fackförbundskontor är en mycket bekant plats för Jan Furstenborg.

Facket behövs nu och i framtiden. Fackföreningsrörelsen måste alltid också vara beredd att förnya sig. Man ska vara beredd att acceptera förnyelse men också själv skapa nytt. Det säger Jan Furstenborg, finlandssvensk facklig veteran och numera aktiv pensionär.

Lue lisää

Diskussion

Tuula Haatainen: Nu räcker det, vi accepterar inte trakasserier i någon form!

Kuva: Jari Soini
Tuula Haatainen, SDP:s presidentkandidat.

Riksdagsledamot Tuula Haatainen inledde riksdagsdebatten om sexuella trakasserier med ett tal om vikten av att gå från tystnadens till nolltoleransens tid.

Lue lisää

Viktigt att låta finskspråkiga tala svenska

Kuva: Foto: Caroline Lång
Rebecca Åkers, ordförande för FSUD, ställde frågor kring svenskans historia, nutid och framtid till forskaren Kjell Herberts.

Det råa debattklimatet och domänförlusterna ser ut att hota svenskan i Finland. Finns det en överlevnad för tvåspråkigheten? Det diskuterades på ABL:s och FSUD:s evenemang ”Hotad? – en barkväll om finlandssvenskan”.

Lue lisää

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Kjell Westö: Vi måste lyssna på varandras berättelser

Kuva: Foto: Marica Rosengård. (Bilden beskuren).
Kjell Westö 2017.

Finlands historia präglas av å ena sidan tur, å andra sidan skicklighet och mod.
– Det ger oss paradoxalt nog också ett stort ansvar, sade Kjell Westö i sitt tal på självständighetsdagen.

Lue lisää

Diskussion