Internationellt

Hemlösa och minoriteter hårdast drabbade av jordskalvet i Mexiko

Foto: Emilio Godoy/IPS
Jordbävningen i Mexico City den 19 september har ytterligare försvårat situationen för stadens hemlösa, som för denna kvinna som sover på trottoaren i stadens södra delar. Satsningar för att hjälpa de hemlösa har avbrutits eftersom alla resurser går till att hjälpa jordbävningens offer.
Foto: Emilio Godoy/IPS
Jordbävningen i Mexico City den 19 september har ytterligare försvårat situationen för stadens hemlösa, som för denna kvinna som sover på trottoaren i stadens södra delar. Satsningar för att hjälpa de hemlösa har avbrutits eftersom alla resurser går till att hjälpa jordbävningens offer.
Foto: Emilio Godoy/IPS
Jordbävningen i Mexico City den 19 september har ytterligare försvårat situationen för stadens hemlösa, som för denna kvinna som sover på trottoaren i stadens södra delar. Satsningar för att hjälpa de hemlösa har avbrutits eftersom alla resurser går till att hjälpa jordbävningens offer.

Jordbävningen i Mexico City har slagit särskilt hårt mot redan marginaliserade grupper. Fattiga människor bor numera i tält utanför sina skadade hus och oroar sig för att bli utan bostad, medan de sociala insatserna för stadens hemlösa har avbrutits eftersom så många människor behöver hjälp efter katastrofen.

 

Maricela Fernández visar de skador som hennes hus drabbades av i samband med jordbävningen den 19 september. Hon har bott i det gamla huset tillsammans med tio andra familjer som tillhör ursprungsbefolkningen i tio års tid, trots att de saknar hyreskontrakt. Jordbävningen hade magnituden 7,1 och deras hus är nu ett av många som riskerar att falla samman på grund av skadorna.

– Vi har sovit utomhus eftersom byggnaden är så svårt skadad och riskerar att kollapsa. Vi vågar inte bege oss till ett härbärge eftersom vi då är rädda att bli av med vårt hus, berättar Maricela Fernández, som livnär sig som försäljare.

Byggnaden hade redan stora skador efter den ännu kraftigare jordbävning som drabbade staden 1985, en katastrof som krävde 10 000 människors liv.

Efter det senaste kraftiga skalvet uppgår nu den officiella dödssiffran till 361 personer. Minst 33 byggnader föll samman och ytterligare 3 800 byggnader beräknas ha blivit skadade i varierande omfattning.

De flesta skolor öppnade igen under förra veckan och många ekonomiska aktiviteter kom igång. Många elever och anställda vill dock inte återvända till sina skolor och kontor innan de blivit övertygade om att byggnaderna är säkra.

En annan grupp på 35 familjer som tillhör ursprungsbefolkningen bor också på gatan i tält utanför sitt skadade hus. Även de är rädda för att bli vräkta och bli av med sina ägodelar inne i huset.

– Myndigheterna ger oss ingen hjälp, de struntar alltid i ursprungsbefolkningarna, säger Telésforo Francisco Martínez, som är en av dem som nu bor i tält.

Familjerna försörjer sig på att sälja traditionella hantverksprodukter eller genom enkla småjobb.

– Nu har vi inte kunnat arbeta, så vi står utan inkomster, berättar Telésforo Francisco Martínez, som vanligtvis försörjer sig på att putsa bilfönster ute i trafiken.

Jättestaden Mexico City lockar hela tiden till sig nya invånare som söker sig hit i jakten på arbeten inom den informella sektorn. Många av de nya stadsborna tvingas bo i slumliknande förhållanden i stadens utkanter.

En dryg miljon av de minst 21 miljoner invånarna i huvudstadens storstadsområde beräknas tillhöra ursprungsbefolkningen, enligt organisationen Cides, som arbetar för minoriteternas rättigheter.

– Det handlar om familjer som sedan länge har tagit över byggnader som är i uselt skick, däribland byggnader som dömdes ut efter jordbävningen 1985. Den senaste jordbävningen gjorde att många sådana byggnader nu blivit obeboeliga, berättar Cides chef Alicia Vargas för IPS.

Hon säger att det handlar om en grupp som ofta lämnats på efterkälken och som drabbas särskilt hårt av katastrofer eftersom de redan innan varit utsatta för diskriminering. Nu riskerar många att bli av med sina bostäder.

– Myndigheternas svar är att komma och besiktiga byggnaderna och vräka människor. De blir då lämnade på gatan, utan några alternativ. Hittills har ingen myndighet kommit med några besked om hur deras situation ska bli löst, säger Alicia Vargas.

En annan redan utsatt grupp som drabbats särskilt hårt av jordskalvet är de hemlösa.

– De redan exkluderade drabbas alltid särskilt hårt. Katastrofen är så allvarlig att ingen kommer ihåg dessa grupper. De som lever på gatan får i ännu högre grad klara sig på egen hand nu, säger Luis Hernández till IPS.

Han är chef för organisationen El Caracol, som arbetar med att ge stöd till hemlösa. Efter jordbävningen begav sig organisationens medlemmar ut för att se vilket stöd de hemlösa fått. Det visade sig att de hade blivit erbjudna mat, men all annan service har upphört eftersom alla insatser nu riktas mot dem som blivit av med sina bostäder i jordbävningen.

– Detta förvärrar de hemlösas utsatthet. De finns kvar på gatan och har inte blivit evakuerade eller blivit erbjudna platser på härbärgen, berättar Luis Hernández.

Det beräknas finnas över 6 700 hemlösa i Mexico City, varav många har rest till staden i jakt på arbeten

Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa