Bokrecension – Krister Höckerstedt om sina vägval i samtal med Mardy Lindqvist: Lever för liv. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 201, Societas Scientarum Fennica, Helsingfors, 2017, 342 s.

Redan i inledningen konstaterar hon att Höckerstedt har räddat livet på otaliga finländare. Han är inte bara en legendarisk levertransplantatör utan också den som startade levertransplantationerna i Finland.

Berättelsen som löper kronologiskt från Höckerstedts barndom under fyrtiotalet fram till pensionsåren för läsaren in i en värld av operationssalar och diagnoser, av forskarkonferenser, sterila sjukhusmiljöer och byråkratisk hälsovårdsförvaltning. Men inrymmer också en hel del medmänsklighet och värme.

Sin barndom upplevde Höckerstedt i Torneå där det fanns en svenskspråkig minoritet vid den här tiden. Och det handlade om en finlandssvensk minoritet. Inte om en från det närbelägna Sverige invandrad rikssvensk minoritet som man kanske kunde ha trott.

I början av femtiotalet återvände familjen Höckerstedt i alla fall till Helsingfors därifrån man flyttat till Torneå.

Den unge Krister Höckerstedts bana tycks ha gått rakt uppåt och målmedvetet utan några större konflikter. Läsaren får bilden av en skötsam ung man som visste vad han ville. Det blev den medicinska banan som han efter en viss tvekan kom att välja. Men här och där skymtar också livets skuggsidor fram i boken. Att vara bäst i klassen i skolan betydde inte alltid att man var lika framgångsrik vid universitetet. Också bland Höckerstedts kurskamrater fanns de som knäcktes av att inte mera kunna glänsa.

Boken konstaterar dock att ”Själv tyckte Krister att han satsade ungefär lagom på studierna”.

Sorg mitt i studielivet

Samma underström av sorg märks i samband med att hans far plötsligt dog i mitten av sextiotalet. Visserligen hade fadern lidit av hjärtproblem i många år. Men ändå var dödsbudet en chock för Höckerstedt som just då höll på att fira för att han blivit klar med sin kandidatexamen.

”På ett ögonblick förbyttes den studentikosa festämningen i djupaste sorg och grundvalarna för det dittills bekymmerslösa studielivet sviktade. Samtidigt gav livet den nybakade medicine kandidaten en hårdhänt påminnelse om läkaryrkets realiteter.”

På ett annat ställe i boken konstateras att medicine studerande tidigt konfronteras med allvarliga öden. Mot den bakgrunden sade den unge Höckerstedt inte heller nej till skämt och spex och glada fester. Helt säkert ett riktigt val som motvikt till det krävande arbetet.

“En otrolig framgångshistoria”

Det är som levertransplantatör som Krister Höckerstedt gjort sig i stort namn inte bara i Finland och i Norden utan över hela världen. Läsaren får inifrån följa med skeendet i operationssalarna. Höckerstedt berättar bland annat om hur han fått bevittna att dödssjuka patienter bara på några timmar efter en levertransplantation kvicknat till. Livshotande blödningar har upphört och livet har återvänt.

Det mest glädjande är att transplantationskirurgin blivit en otrolig framgångshistoria.  Redan statistiken vet berätta hur överlevnadsprocenten stigit dramatiskt. Men det fanns många hinder att undanröja på vägen dit. Trots det vill Höckerstedt påminna om följande faktum: ”Är man glad i dag ställs man inför någon ny katastrof  i morgon”.

Boken ger inte bara inblick i sjukhusets vardag. Man får också veta en hel del om byråkratisk sjukhusförvaltning, maktspel och intriger läkarna emellan. Något som kanske varit okänt för en större allmänhet.

Det är patienter av många slag som passerar revy. Till de mer exotiska hörde en ung man från Sovjetunionens ambassad på Fabriksgatan i Helsingfors. Hans tillstånd var dåligt, förmodligen av för mycket supande. Patienten överlevde. Samtidigt framgick det att han hemma i Sovjetunionen inte skulle ha fått samma goda vård som han fick i Helsingfors. Men det kunde de de sovjetiska representanterna medge först efter en tid och då också i dolda ordalag. Som gåva för sin insats fick Höckerstedt i alla fall en stor låda med rysk vodka.

Det är en spännande, för många säkert också främmande för att inte säga skrämmande värld, som Mardy Lindqvist och Krister Höckerstedt för oss in i. En värld full av glädje och sorg, segrar men också tillkortakommanden. Vi möter mannen bakom verket, läkaren Krister Höckerstedt, som här framstår som en mycket empatisk och human människa. Bokens styrka är nämligen att den även berör det som finns under den trevliga fasaden av lycka och yttre framgångar. Sådant som tyvärr är mindre glättigt.

Finska Vetenskaps-Societeten har gjort det svenskspråkiga kulturlivet i Finland en stor tjänst genom att fungera som utgivare. Man undrar om inte något av de stora finlandssvenska förlagen kunde ha nappat på kroken genom att ta på sig rollen som förläggare. Det skulle definitivt ha lönat sig.