MENY

Hoten mot Stillahavsöar i fokus på Fiji-möte

Kuva: Foto: Pixabay

Små östater under utveckling är några av världens mest utsatta – både ekonomiskt och miljömässigt. Det uppmärksammas under ett pågående möte i Fiji som är ett av de största för civilsamhällets ledare.

 

FN uppger att de små östaterna, dit 57 stycken räknas i världen, är sårbara främst på grund av att de är små till ytan, ligger på avlägsna platser, har knappa resurser och en liten export samt exponeras för yttre ekonomiska chocker, en rad effekter av klimatförändringarna och potentiellt mer frekventa och intensiva naturkatastrofer.

Som en följd av detta hotas de av stigande havsnivåer och ofta förekommande orkaner och tyfoner som medför förödande konsekvenser för den sociala och ekonomiska utvecklingen

International Civil Society Week som hålls från 4 till 8 december i Fiji samlar företrädare för civilsamhällesorganisationer från fler än 100 länder. Mötet kommer i år ha ett särskilt fokus på situationen för små östater under utveckling som finns i Stillahavsområdet.

Av de små östaterna är 37 medlemsstater i FN och av dessa finns 16 i Karibien, 13 i Stillahavsområdet och 8 i Atlanten, Indiska Oceanen, Medelhavet och Sydkinesiska havet.

International Civil Society Week anordnas varje år av Civicus, som är en global paraplyorganisation för ett stort antal organisationer inom civilsamhället. Det utgör en mötesplats som syftar till att ge det civila samhället och andra aktörer möjlighet att på ett konstruktivt sätt hitta gemensamma lösningar på globala utmaningar.

−De som kämpar mot klimatförändringarna i Stillahavsområdet använder ofta uttrycket ”vi drunknar inte, vi för en kamp”. För mig återspeglar det andan och styrkan i hur befolkningar i Stillahavsområdet bemöter klimatförändringar – vilket är något som kan inspirera resten av världen, säger Dhananjayan Sriskandarajah, generalsekreterare för Civicus.

−Även om mötet hålls i Stillahavsområdet är det viktigt att komma ihåg att det inte bara är östater här som påverkas av klimatförändringarna. Vi har just haft en helt förödande orkansäsong i Karibien. Andra länder som ligger i riskzonen är länder med floddelta eller berg eller länder som är utsatta för torka. De människor som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna är de som redan tillhör de mest utsatta grupperna i världen.

Dhananjayan Sriskandarajah menar att det ofta glöms bort att det ofta är dessa grupper som själva sitter på lösningarna.

−Vi måste se till att ge dem möjlighet att utföra sitt arbete, säger han till IPS.

Bland annat kommer ledare från ursprungsbefolkningar, som bland annat siouxindianerna i Standing Rock i USA, att närvara under mötet i Fiji.

−Vi kommer att ha möjlighet att få förstahandsinformation från några miljöförsvarare som tillhör ursprungsfolken och som alltför ofta möter våld och till och med död när de skyddar naturresurser från exploatering, säger Dhananjayan Sriskandarajah.

I fråga om finansiering är problemet att medel inte når fram till rätt mottagare, menar han. För lite når fram till de människor och organisationer som arbetar på lokal nivå för att ta itu med dessa frågor. Endast en bråkdel – cirka två procent – av internationella humanitära fonder går till lokala eller nationella organisationer i länder där humanitära kriser uppstår.

Medel för anpassning till klimatförändringarna går främst till medelinkomstländer och inte de allra fattigaste länderna som fortfarande saknar grundläggande tillgång till elektricitet och som direkt skulle kunna gå över till att satsa på förnyelsebar energi, enligt Dhananjayan Sriskandarajah.

Han menar att mötet också ger deltagare möjlighet att diskutera de beslut som fattades vid FN:s klimatmöte COP23 i Bonn i november, där Fiji stod för ordförandeskapet.

−Vi kommer att kunna höra från representanterna från Fiji om nästa steg när det gäller frågan om utsatta länders möjlighet att begära kompensation för förluster och skador till följd av klimatförändringarna. Vi hoppas också kunna bidra till att stärka de ungas röster. Nya initiativ kommer också lanseras i fråga om att fler tvingas på flykt på grund av klimatförändringarna. En global standard för ansvarighet för organisationer i det civila samhället kommer att presenteras. Insatsens syfte är att stärka effektiviteten hos det civila samhällets organisationer, säger Dhananjayan Sriskandarajah.

Diskussion

”Skammen håller oss kvar”

Kuva: Foto: Daan Bauwens/IPS
Bamba Drissa från Elfenbenskusten var en av över 61 500 migranter som korsade Medelhavet i januari 2016.

Trots bedrövliga levnadsvillkor, ensamhet och arbetslöshet väljer många afrikanska migranter i Italien att stanna – även när de har möjligheten att återvända.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Kuva: Foto: Kamrul Hasan/IPS
En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh.

Närmare 50 000 av alla de rohingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Doug Jones segrade i Alabama

Kuva: Foto: Pixabay

Demokraten Doug Jones segrade knappt i fyllnadsvalet till USA:s senat i Alabama som utlystes efter att Jeff Sessions tillträdde som justitieminister. Delstaten har varit en extremt svår nöt att knäcka för en demokrat under senare år och Alabama har haft två republikanska senatorer redan i 20 års tid.

Lue lisää

Ingen har ställts till svars för nukleära övergrepp – Med stigande havsnivåer finns risk att radioaktivt avfall läcker ut i havet

Kuva: Foto: Pixabay

Öar i Stilla havet har under många år utsatts för nukleära brott. Men de ansvariga  ‒  tre mäktiga länder som är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd ‒ har aldrig ställts till svars.

 

Marshallöarna och ytterligare några andra ögrupper användes för provsprängningar av USA mellan 1946 och 1962. Frankrike använde Moruroa och Fangataufa i Franska Polynesien för att testa sina vapen. Storbritannien och USA genomförde flera kärnvapenprov i och omkring Kiribati under den senare delen av 1950-talet. Men öborna evakuerades inte utan utsattes för radioaktiv nedfall i samband med sprängningarna.

Alla dessa provsprängningar ledde till miljöskador och radioaktivt avfall. Pengar som avsatts till sanering och kompensation till öbor tog slut när det visade sig vara kostsammare och svårare att återställa öarna än vad man trott.

Efter 67 provsprängningar avslutade USA experimenten på Marshallöarna 1958.

FN:s särskilda rapportör om giftigt avfall, Calin Georgescu, beskrev i en rapport 2012 hur “nära oåterkallelig förorening av miljön” lett till att människor förlorat sitt levebröd och att många tvångsförflyttats på obestämd tid.

Med stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna finns risk att radioaktivt avfall läcker ut på öppet hav.

Enligt två forskare, Barbara Rose Johnston och Brooke Takala Abraham, reste amerikanska forskare till Marshallöarna i nära 40 år för att dokumentera hur människor påverkats av radioaktivt nedfall. Det handlade om 1 156 män, kvinnor och barn som förekom i studierna utan att de gett sitt samtycke till det.

 

Stora skador

Misstankarna om att öborna i experimentsyfte avsiktligt utsatts för radioaktivt avfall stärktes sedan sekretessen kring en stor del av dokumentationen hävdes under Bill Clintons tid som president. En amerikansk läkare hade beskrivit invånarna på de norra Marshallöarna som ett unikt studiematerial, eftersom området var “ett av de mest radioaktivt kontaminerade i världen. Öborna levde inte som västerlänningar, som civiliserade människor, men de är mer lika oss än möss”.

Enligt dokumentationen ledde strålning till förändrad produktion av röda blodkroppar och blodbrist, problem med ämnesomsättning, muskler och skelett, cancer och leukemi, missfall, missbildningar och infertilitet.

Robert Alvarez, vid Institute for Policy Studies i Washington, säger att förstörelsen inte endast handlade om provsprängningar. På Enewatak-atollen skalades det yttersta jordlagret bort och området användes sedan för kraterexperiment för att bedöma hur amerikanska missiler skulle klara sig i förhållande till fiendens missiler.

I oktober 1968 genomförde den amerikanska marinen ett experiment i bakteriologisk krigföring vilket visade sig skada djurlivet i ett område på över 2 400 kvadratkilometer, enligt Robert Alvarez.

Ursprungsbefolkningarna utsattes för marginalisering, tvångsförflyttning och fattigdom.

Bob Rigg, som tidigare arbetade för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att FN:s konvention mot kemiska vapen efterlevs, menar att öborna betraktades med rasistisk blick.

‒När öborna i Rongelap, en atoll i Marshallöarna, ville återvända hem förklarade den amerikanska atomenergikommissionen att det var säkert för dem att återvända samtidigt som amerikanska forskare noterade att det skulle ge värdefull information om hur strålning påverkar människor.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion